Är det okej (anglicism, jag vet!) om vi i den här tråden dryftar även de andra små nationalspråkens framtid? I Finland har svenskans ställning länge varit svår, men i oktober kom varningar från den högsta språkvårdande instansen, Finska språknämnden, om att även majoritetsbefolkningens tungomål trängs tillbaka.
Finska språknämnden orolig för nationalspråkens status – engelskan vinner terräng i arbetslivet och vetenskapen
https://www.hbl.fi/artikel/finska-sp...betslivet-och/
http://sprakforsvaret.bloggagratis.s...kan-i-finland/
Och i Norge är språkvetarna också oroliga.
– Norsk kan bli et språk vi bare snakker hjemme
https://www.nrk.no/kultur/_-norsk-ka...mme-1.14303905
Finska språknämnden orolig för nationalspråkens status – engelskan vinner terräng i arbetslivet och vetenskapen
https://www.hbl.fi/artikel/finska-sp...betslivet-och/
http://sprakforsvaret.bloggagratis.s...kan-i-finland/
Citat:
Engelskan håller på att tränga undan Finlands nationalspråk finska och svenska i många sektorer av samhället, anser Finska språknämnden vid Institutet för de inhemska språken (Kotus). Finska språknämnden uttrycker en oro för att finländarnas uppskattning för det egna modersmålet minskar och att nationalspråken får ge vika för andra språk, framför allt engelskan.
Enligt språknämnden är finskan och svenskan inte akut utrotningshotade språk men det finns en risk för att deras status i samhället försämras i takt med att engelskan vinner mark i till exempel arbetslivet, vetenskapen och undervisningen.
– Engelskan blir allt vanligare i till exempel forskningssammanhang, arbetslivet och till och med kundservicen. I Helsingfors finns det restauranger där man inte klarar sig som kund om man inte kan engelska, säger Jaakko Leino, professor i finska språket vid Helsingfors universitet och ordförande för Finska språknämnden.
– Det beror bland annat på att Finland inte satsar tillräckligt på att språkligt integrera invandrare. Dessutom är samhällsklimatet sådant att man allt oftare nöjer sig med att uträtta sitt ärende på engelska. Kravnivån i till exempel grundskolans undervisning i finska som andraspråk är inte heller tillräckligt hög.
Finska språknämndens ställningstagande berör framför allt det finska språket men enligt Leino är också svenskans ställning i Finland i farozonen.
– Svenskans status i Finland är minst lika hotad som finskans, säger han.
----
Finska språknämnden efterlyser ett nationellt språkpolitiskt program som tar ställning till nationalspråkens minskade användningsområde i samhället och de konsekvenser som en allmän försämring av kunskaperna i nationalspråken kan ha för samhällsfunktionerna.
----
En konsekvens av engelskans ökade användning kan enligt Leino vara att högskolestudier på finska så småningom blir ovanliga.
– Inom vissa utbildningsområden är det redan omöjligt att studera på finska, säger han.
– Frågan är om vi vill att finskan blir ett språk som närmast används hemma vid matbordet, som det var tidigare.
Enligt språknämnden är finskan och svenskan inte akut utrotningshotade språk men det finns en risk för att deras status i samhället försämras i takt med att engelskan vinner mark i till exempel arbetslivet, vetenskapen och undervisningen.
– Engelskan blir allt vanligare i till exempel forskningssammanhang, arbetslivet och till och med kundservicen. I Helsingfors finns det restauranger där man inte klarar sig som kund om man inte kan engelska, säger Jaakko Leino, professor i finska språket vid Helsingfors universitet och ordförande för Finska språknämnden.
– Det beror bland annat på att Finland inte satsar tillräckligt på att språkligt integrera invandrare. Dessutom är samhällsklimatet sådant att man allt oftare nöjer sig med att uträtta sitt ärende på engelska. Kravnivån i till exempel grundskolans undervisning i finska som andraspråk är inte heller tillräckligt hög.
Finska språknämndens ställningstagande berör framför allt det finska språket men enligt Leino är också svenskans ställning i Finland i farozonen.
– Svenskans status i Finland är minst lika hotad som finskans, säger han.
----
Finska språknämnden efterlyser ett nationellt språkpolitiskt program som tar ställning till nationalspråkens minskade användningsområde i samhället och de konsekvenser som en allmän försämring av kunskaperna i nationalspråken kan ha för samhällsfunktionerna.
----
En konsekvens av engelskans ökade användning kan enligt Leino vara att högskolestudier på finska så småningom blir ovanliga.
– Inom vissa utbildningsområden är det redan omöjligt att studera på finska, säger han.
– Frågan är om vi vill att finskan blir ett språk som närmast används hemma vid matbordet, som det var tidigare.
Och i Norge är språkvetarna också oroliga.
– Norsk kan bli et språk vi bare snakker hjemme
https://www.nrk.no/kultur/_-norsk-ka...mme-1.14303905
Citat:
– Om man sier shøkken eller kjøkken er et relativt lite problem for norsk språk. Derimot er det et stort problem hvis norsk språk blir noe vi bare snakker hjemme på kjøkkenet, sier Unn Røyneland, professor ved Universitetet i Oslo og leder for framtidsutvalget.
I dag overleverer hun rapporten «Språk i Noreg – kultur og infrastruktur» til kulturminister Trine Skei Grande.
----
– På mange norske arbeidsplasser, blant annet i bygg og anlegg, men også i restaurantbransjen, i barnehager og i helsevesenet er det nå mange som ikke kan norsk. Det er mange arbeidsinnvandrere fra EØS-området, som verken har rett eller plikt til å lære seg norsk, og dette er potensielt en stor utfordring for oss, sier Røyneland.
----
På norske høyskoler og universitet får engelsk en stadig større plass som undervisningsspråk. I enkelte fag er det eneste språk.
Det er problematisk, mener Språkrådets direktør Åse Wetås.
– Vi er veldig bekymret for det store presset til å bruke engelsk på universiteter og høyskoler, fordi vi ser at det er en viktig driver for både statusen til norsk språk og den faktiske bruken av norske ord og vendinger.
I dag overleverer hun rapporten «Språk i Noreg – kultur og infrastruktur» til kulturminister Trine Skei Grande.
----
– På mange norske arbeidsplasser, blant annet i bygg og anlegg, men også i restaurantbransjen, i barnehager og i helsevesenet er det nå mange som ikke kan norsk. Det er mange arbeidsinnvandrere fra EØS-området, som verken har rett eller plikt til å lære seg norsk, og dette er potensielt en stor utfordring for oss, sier Røyneland.
----
På norske høyskoler og universitet får engelsk en stadig større plass som undervisningsspråk. I enkelte fag er det eneste språk.
Det er problematisk, mener Språkrådets direktør Åse Wetås.
– Vi er veldig bekymret for det store presset til å bruke engelsk på universiteter og høyskoler, fordi vi ser at det er en viktig driver for både statusen til norsk språk og den faktiske bruken av norske ord og vendinger.
__________________
Senast redigerad av Ördög 2018-11-22 kl. 14:03.
Senast redigerad av Ördög 2018-11-22 kl. 14:03.