Citat:
Ursprungligen postat av
irrbloss
Är uppväxt i ett mindre samhälle där invandring var något mycket exotiskt, och nästan lite spännande. Min första röst när jag var 18 la jag på miljöpartiet. Jag var dum och naiv. Älskade djur och natur. Miljöpartiet lät som ett bra parti just därför. Invandringspolitik var en ickefråga och invandrare var inget problem. De få som fanns skötte sig och betedde sig oftast som helt vanliga svenska medborgare.
Så spolar vi fram bandet tills tiden efter högskolan när jag fick jobb och tvingades flytta. Hamnade i ett invandrartätt område. De första åren märkte jag inget speciellt. Försökte t.o.m. vara präktig och "rätta" kompisar/arbetskompisar som bott här sedan barnsben och sett staden förfalla. Något jag inte såg eftersom jag var relativt nyinflyttad.
Spola fram bandet ytterligare några år. Jag är pga bekvämlighet (lathet) och arbete fortfarande bosatt på samma ställe. Det har kommit fler invandrare. Ännu fler nationaliteter. Trasiga möbler står i trapphuset. Soppåsar ligger slängda i trapphuset, fast det finns sopnedkast. Sopor och gamla möbler sprider sig ut från trapphuset ut på gården. Ser ut som ett u-land. Älskar fortfarande naturen. Nu när man promenerar i skogen står det utbrända moppar och bilar där. Bilbatterier står och läcker syra i skogskanten. Gamla däck ligger i naturen. Små krumbuktiga tanter stjäl tvättid som man bokat. Jag försöker vänligt förklara att jag har bokat tid och pekar på bokningstavlan. Tanten tittar, skakar på huvudet, rycker på axlarna. "Va? Inte förstå?". Detta upprepas vecka efter vecka.
Går till affären, passerar under en gångbro. Ovanför står ett gäng med invandrarmän, i ca 40-årsåldern. Står och lutar sig över räcket och flinar. Precis när jag går under dem får jag en spottloska i håret samtidigt som man hör hånskratt där uppe. Detsamma händer flera gånger under en period på bara några månader. Undviker sedan dess och fortfarande att gå på sådana platser där man riskerar att bli måltavla. Att de är vuxna människor är ingen garanti för att de inte beter sig som snorungar. Småungar skriker "Försvinn svenne! Detta är våran område!" när man försöker gena på väg till affären för att handla.
I mitt arbete möter jag väldigt mycket människor. På senare tid har det blivit mer och mer människor som inte kan eller vill lära sig svenska. De skriker och gastar. Smäller i borden. Spottar solrosfröskal och pistaschnötsskal på golven (inomhus). Kastar ägg på varandra när någon fyller år, både inom- och utomhus. Är uppkäftiga mot vuxna. Ingen respekt för något. Sladdar runt med moppar och bilar utanför skolor där barn leker. Står oftast i stora klungor när man passerar dem. Viskar. Säger något på arabiska. Försöker säga något spydigt på svenska till en, som man inte förstår eftersom de inte kan säga mer än "knolla", "din mamma", "respekt" och lite andra väl valda ord/uttryck.
Tänk på att detta är verkligheten. Det är inget som händer bara då och då. Det är min och många andras vardag. SD är enda partiet som vågar ta tag i invandringspolitiken och säga stopp nu räcker det. Därför får de min röst. Det jag lever i detta nu, kommer alla i Sverige leva i om x antal år. Då är det för sent.
Var bor du egentligen? Det där låter ju helt osannolikt. Jag bor själv in en av Sveriges mest invandrartäta förorter och ser både för- och nackdelar på nära håll. Tror du att de beteenden du beskriver beror på etnicitet och kultur eller kanske på något annat?
Jag har förmånen att bo i den lite bättre delen av min förort, men passerar ofta den mest sunkiga delen. Där har fastighetsägaren som affärsidé att satsa cirka 0 kr på underhåll och ta in personer med socialbidrag. Jag har själv sett hur det står baracker på gården i månader för att hyresvärden inte bryr sig om att det ska finnas fungerande toaletter. Omsättningen av boende i detta område är ca 40% om året, eftersom ingen som kan slippa vill bo under dessa förhållanden. Det leder i sin tur till att folk inte känner varandra och ingen grannsämja kan skapas. Är det konstigt att det blir problem i områden som detta? Människor i Sverige idag som lever under vedervärdiga förhållanden och giriga fastighetsägare som skrattar hela vägen till banken...