Citat:
Ursprungligen postat av Bisarro
Använda dig av en tolk kanske? För även om de inte kan alfabetet så kan de nog prata. Eller? Jag är osäker.
Det är en, i detta sammanhang, intressant fråga du ställer.
Låt oss betrakta den i två världar, och låt oss börja i Citationsteckenslarvistan :
Även om dom inte kan alfabetet så kan dom nog alfabetet.
I Filosofistan blir samma utsaga :
Även om dom inte kan alfabetet så kan dom nog "alfabetet".
Det vill säga, även om deras förmåga att skriva och läsa kan vara så ringa att dom inte ens kan skriva ner det alfabet (alfabete?) som gäller i det land dom kommer ifrån,
så ingår nog ordet "alfabetet" (eller dess motsvarighet i det språk dom talar) i deras vokabulär.
Därefter ställer Bisarro frågan "Eller?"
och jag är böjd att hålla med.
Jag känner mig långt ifrån säker på att ordet "alfabetet" ingår i dom flesta nyanländas (modersmåls)vokabulär.
Vilket i så fall skulle betyda att innan dom kan lära sig alfabetet så måste dom lära sig "alfabetet",
och "alfabetet" kan möjligen vara ett begrepp som kan sägas vara på en viss abstraktionsnivå, låt oss kalla den abstraktionsnivån A,
och för att en person ska kunna lära sig ett begrepp på abstraktionsnivå A
är det möjligt att den personen måste ha ett intellekt som rent generellt klarar abstraktion på nivå A.
Och det är möjligt att en sådan generell förmåga grundläggs vid relativt tidig ålder.
Och det är möjligt att en sådan grundläggning i dom allra flesta fall inte ägt rum.
Slutsats : Det är möjligt att dom allra flesta nyanlända inte kan införliva "alfabetet" i sitt vokabulär. (Det vill säga, möjligen kan införliva ordet, men inte begreppet)
Vilket i så fall, för att aldrig sluta, skulle kunna innebära att en betydande del, kanske en majoritet, av Sveriges nyfödda inom en nära framtid växer upp med föräldrar hos vilka generell abstraktionsförmåga av nivå A ej föreligger.
(Några, jag gissar på miljöpartister, har givit uttryck för tanken att detta vore något positivt.)
(Har vi hittat agendan nu?)
