Citat:
Ursprungligen postat av
Sepiritz
Nej, det är inte vad jag skrev.
Jag skrev ett ideal, för mig, om jag skulle hitta på ett scenario.
Det har INGET med sanning att göra.
En sann religion är den religion vars påståenden är verifierade och verkliga.
Oavsett om den förespråkar slakt av nyfödda gossebarn med hockeyklubbor eller om den förespråkar bambuflöjtspelande och frukost på sängen på onsdagmorgonar. Det är bara sanningshalten som spelar roll om den är sann eller inte, inte vad den förespråkar.
Där kommer den berömda "tillhörigheten" in.
Lämnar religion och övergår direkt till persongrupper, dem som etiketterar sig och hävdar "sin religion" : vad gör de.... vad vill de egentligen med hävdandet av "min" religion.
Jag menar att de enbart utnyttjar juridiken och kommer sällan släppa den åsikten, då man genomgående missbrukat gudsbegreppet, det står jag för det också, oavsett vilket pundhuvud som haft etiketten som argument.
Då man för rätt längesedan behagade smula sönder vartenda förnuftsbaserat argument och började gå icke-argumentellt.
Utan ens vilja att ta till sig att plattformen är sekulär och jämställdhetsbaserad, så kör man över får man räkna med att det faktiskt handlar om att ha religion som vendetta, undanflykter som fördärvat rejält.
Det är och förblir transparent. annars finns alltid appar att ta till när argumenten bidde ihåliga om jakten på perfekta position.
Så varje gång man hävdar t.ex moské, då handlar det om handel och arkitektur, man vill hålla i dhefskap, och skita i religion men ha det som pampflett i politikens smutsiga värld. Religion blev liksom politik redan på 1000-talet, så det var lätt att se att även 1900-talet fortf. omhuldade de taktiska greppen, oavsett vilket helvete som ville fram.
kul. jättekul.