Citat:
Ursprungligen postat av Vresrosen
Det du framför, har i inget med budskapet i satiren att göra, ingen anklagar Silvia för att vara nazist.
Däremot visar denna satir hur hon försöker sopa sanningen om hennes pappas förflutna som nazist under mattan. Gång efter gång genom egna samtal om saken med massmedia, där hon slätar över sin pappas roll. Genom att kalla deltagande i konfiskation av egendom för maskineri, inleds debatten på en nivå bortom räddning för rådgivare vid hovet. Det blir inte bättre eller trovärdigare, när förnekelsen resulterar i beställda utredningar, där pappan framstår som en välgörare som räddar livet på den juden som han berikats av.
Saken är viktigare än du vill medge. Vid tiden för bröllopet mellan Silvia och kungen kom frågan upp om pappans tidigare nazikopplingar. Pappan förnekade att han varit nazist och förteg sitt medlemskap i partiet. Hade det varit OK vid tiden att kungen gifte sig med en dotter till en nazist hade lögnen inte varit lösningen på problemet. Det är en omständighet som inte försvinner, oavsett hur samtiden ser på frågan. Det har gått så pass lång tid att de flesta involverade är döda. Men det betyder inte att de som lever nu, kan bortse från det som inte upplevs som trevligt.
Elisabeth Ohlsson fångade upp allt i en enda satir, inte dåligt pinkat, även om hon gör en pudel. Oavsett vad man tycker om kvalitén på konstverket, kan det inte förnekas att E O behärskar den konstform hon förmedlar. Hon lyckas sammanfatta historien korrekt i en enda bild.
1. "
Ingen anklagar Silvia för att vara nazist" - nej, naturligtvis sägs det inte rakt ut. Men Ohlsson har döpt sitt "verk" till en lätt förklädd variant av det berömda "Om detta må vi berätta", titeln på skriften om Förintelsen som skickades ut till Sveriges skolelever för ett antal år sedan. Associationen är både smaklös och klumpig och har uppmärksammats av flera kolumnister, så det är inte bara jag som gör den kopplingen.
2. "
Vid tiden för bröllopet kom frågan upp om pappans tidigare nazikopplingar" - han hade varit medlem i nazistpartiet, vilket i princip alla tyskar var på den tiden. Om han sedan var övertygad nazist eller ej är en helt annan femma. Walter Sommerlath förnekade det själv, och såvitt jag vet har ingenting framkommit som talar för att han skulle ha ljugit. Ändå kallar du Silvia för "dotter till en nazist". Vad har du för belägg för det?
3. "
Hade det varit OK vid tiden att kungen gifte sig med en dotter till en nazist" - ursäkta, men det blir ju litet fånigt med tanke på att kungens egen mor, prinsessan Sibylla, var tyska och hade släktingar som var betydligt mer nazistiskt belastade än Walter Sommerlath. För att inte tala om kungens farfarsfar, Gustav V, som skickade födelsedagskort till Adolf Hitler och uttryckte sin stora beundran för Führerns framgångsrika politik.
Du talar om att Silvia försöker sopa sanningen om sin pappas förflutna under mattan. Jag kan inte för mitt liv förstå vad du eller någon annan har att göra med hennes pappa överhuvudtaget? Det är inte Walter Sommerlath som har gift sig med kungen, det är hans dotter, och hon har ingen som helst skyldighet att redovisa vad hennes pappa har gjort eller inte gjort här i livet.