Utan större risk för att "outa" mig så kan jag väl berätta att jag är någonstans mellan 25 - 30 år gammal, jag har ingen familj överhuvudtaget, long story - rough life, och pga det så har jag till råga på allt en väldigt liten umgänges-krets. Har försökt skaffa vänner & bekanta såhär som vuxen, men det slutar alltid med att det känns som att man kommer från helt olika världar på nåt sätt..
Med andra ord så lever jag ett väldigt ensamt liv, fast det har jag i princip alltid gjort ända sedan barnsben så jag är ganska "van" vid det även om det naturligtvis inte är så roligt alla gånger.
På senare år i takt med att fler och fler jämnåriga stadgar sig så har även jag känt att nätterna känns ensammare och ensammare ju äldre man blir, och för att vara helt ärlig så känns det riktigt tungt i perioder. Jag vill också träffa någon söt tjej man kan lära känna, dela glädje och sorg med, göra roliga saker med osv..
Men, jag känner mig mkt tveksam till att inleda något med en svensk tjej, jag är själv svensk men har mest dåliga erfarenheter av svenskor.
Jag såg en dokumentär på nätet om en thailändsk tjej som var gift med en svensk man, de drev en bar / restaurang uppe i Isaan, när reportern frågade den thailändska tjejen hur de kom överens så sa hon, "Good, I take care of him, but sometimes we argue because sometimes he go out party with his friends and come home in morning, it is not acceptable."
Jag tycker det är en sund inställning, är man tillsammans med någon så ska man inte lämna partnern hemma och gå ut och festa halva natten och gud vet vad..
Däri ligger problemet med svenska tjejer, de visar ingen respekt för förhållandet utan är ute och slår runt med tjej-kompisarna varannan helg, ett sånt förhållande vill jag inte ha, och det verkar ytterst svårt att hitta svenskor som är av samma uppfattning.
De närmaste åren har jag tänkt att "ta igen" alla förlorade ungdomsår med sällskap över natten med olika tjejer, man vill ju leka av sig så att säga så man kan lämna den önskan bakom sig sen, men inom en inte allt för avlägsen framtid så vill jag verkligen inte leva ensam längre.
Jag vill inte stadga mig med en svenska eftersom det är att spela med väldigt höga insatser med tanke på deras leverne och skilsmässo-statistiken, jag vill ha en kvinna med "konservativa" värderingar, en riktig kvinna med andra ord, och vad jag sett och hört så verkar det finnas betydligt fler sådana Thailändskor än Svenskor..
Men, samtidigt inser jag ju att det inte heller är helt "riskfritt" att stadga sig med en Thailändska, jag vet inte hur vanligt det är, men jag vill ju inte heller bli utnyttjad, att hon bara ser mig som en biljett till ett nytt och rikare liv i väst, och lämnar mig sen när hon fått
Permanent-Uppehålls-Tillstånd eller liknande.
Så för att försöka sammanfatta mina tankar, om några år börjar det antagligen dra ihop sig, hur stor är risken att bli utnyttjad som biljett till väst och att hon sedan sticker när hon fått P-U-T..?
Andra risker..?
Jag gillar att vara stor i truten i recensions-forumet här på FB för prostitution, men det är bara för att jag gillar att retas med alla feminister som bevakar forumet
I själva verket är jag i ärlighetens namn en helt reko kille, ser bra ut, har lite svårt för det sociala och det är inte konstigt efter allt jag varit med om i livet, men de få som lärt känna mig, de gillar mig för den jag är.
Så, hur ser oddsen ut för seriösare relationer med thailändskor..?
Edit: Självgoda, politiskt "korrekta" feminister & svenska "moralister" som glidit fram genom livet på en räkmacka undanbedes vänligen men bestämt.
Med andra ord så lever jag ett väldigt ensamt liv, fast det har jag i princip alltid gjort ända sedan barnsben så jag är ganska "van" vid det även om det naturligtvis inte är så roligt alla gånger.
På senare år i takt med att fler och fler jämnåriga stadgar sig så har även jag känt att nätterna känns ensammare och ensammare ju äldre man blir, och för att vara helt ärlig så känns det riktigt tungt i perioder. Jag vill också träffa någon söt tjej man kan lära känna, dela glädje och sorg med, göra roliga saker med osv..
Men, jag känner mig mkt tveksam till att inleda något med en svensk tjej, jag är själv svensk men har mest dåliga erfarenheter av svenskor.
Jag såg en dokumentär på nätet om en thailändsk tjej som var gift med en svensk man, de drev en bar / restaurang uppe i Isaan, när reportern frågade den thailändska tjejen hur de kom överens så sa hon, "Good, I take care of him, but sometimes we argue because sometimes he go out party with his friends and come home in morning, it is not acceptable."
Jag tycker det är en sund inställning, är man tillsammans med någon så ska man inte lämna partnern hemma och gå ut och festa halva natten och gud vet vad..
Däri ligger problemet med svenska tjejer, de visar ingen respekt för förhållandet utan är ute och slår runt med tjej-kompisarna varannan helg, ett sånt förhållande vill jag inte ha, och det verkar ytterst svårt att hitta svenskor som är av samma uppfattning.
De närmaste åren har jag tänkt att "ta igen" alla förlorade ungdomsår med sällskap över natten med olika tjejer, man vill ju leka av sig så att säga så man kan lämna den önskan bakom sig sen, men inom en inte allt för avlägsen framtid så vill jag verkligen inte leva ensam längre.
Jag vill inte stadga mig med en svenska eftersom det är att spela med väldigt höga insatser med tanke på deras leverne och skilsmässo-statistiken, jag vill ha en kvinna med "konservativa" värderingar, en riktig kvinna med andra ord, och vad jag sett och hört så verkar det finnas betydligt fler sådana Thailändskor än Svenskor..
Men, samtidigt inser jag ju att det inte heller är helt "riskfritt" att stadga sig med en Thailändska, jag vet inte hur vanligt det är, men jag vill ju inte heller bli utnyttjad, att hon bara ser mig som en biljett till ett nytt och rikare liv i väst, och lämnar mig sen när hon fått
Permanent-Uppehålls-Tillstånd eller liknande.
Så för att försöka sammanfatta mina tankar, om några år börjar det antagligen dra ihop sig, hur stor är risken att bli utnyttjad som biljett till väst och att hon sedan sticker när hon fått P-U-T..?
Andra risker..?
Jag gillar att vara stor i truten i recensions-forumet här på FB för prostitution, men det är bara för att jag gillar att retas med alla feminister som bevakar forumet
I själva verket är jag i ärlighetens namn en helt reko kille, ser bra ut, har lite svårt för det sociala och det är inte konstigt efter allt jag varit med om i livet, men de få som lärt känna mig, de gillar mig för den jag är.
Så, hur ser oddsen ut för seriösare relationer med thailändskor..?
Edit: Självgoda, politiskt "korrekta" feminister & svenska "moralister" som glidit fram genom livet på en räkmacka undanbedes vänligen men bestämt.