Kompis utnyttjar - vill att JAG ska köpa grejen

Tjena tjena!

Just nu kokar jag av ilska. Det är inte något hemskt eller så, men principen att min kompis hela tiden hittar olika medel och vägar att utnyttja mig på så hon själv slipper bära lasten. Just nu är vi inne i en period där vi måste studera väldigt mycket då vi har massa uppgifter som ska tentas av... Idag skickar hon sms om att en penna som vi använde mycket under förra veckan är helt slut (whiteboard) och om hon inte kan få ersättning för det av projektgruppen vi var med i. Projektgruppen (diffust namn I know men orkar inte specificera, kan bli för outat då) har mycket pengar och därför har vi lov att få ersättning när vi använder mycket eget material. Jag är kassör och eftersom hon vet om detta sa hon att " Då är det ju bäst att du lägger ut och tar tag i det här och åker till affären och köper en penna till mig". Jaha liksom... Så då svarade jag "Ja okej, jag kan köpa... men du får nog vänta till imorgon, hoppas det är ok. " Hon svarar "Ok".

Lite senare tänkte jag igenom det hela och blir bara så sjukt sur på att hon inte inser att det är HON som borde sticka iväg till akademibokhandeln och köpa en penna! Sen kan hon ge kvittot till mig. Vi har SJUKT mycket med studier nu och det är 5 km till stan från mitt boende och jag hade tänkt att studera hemifrån .Detta betyder att JAG måste dra iväg och köpa pennan åt HENNE.

Jag kanske överreagerar men detta har hänt SÅ MÅNGA gånger innan av den här "kompisen". Hon ser andra som objekt, som om dom vore till för henne så att hon kan få sina behov tillgodosedda. Vi är alla subjekt, hon är inte mer värd än oss andra.

Borde jag säga åt henne imorgon via sms att hon själv får köpa den? Tycker sånt här är så jobbigt, jag är verkligen konflikträdd. Är väl därför hon passar på och fråga mig varje gång som alltid är snäll och ställer upp. Men nu kände jag att det fick vara nog... hoppas jag vågar stå på mig

För det känns inte som att det är meningen att min dagsplanering ska bli förstörd pga. hennes behov av en ny jävla liten penna som säkert kostade max 30 spänn.

Ville bara skriva av mig, förlåt för slarvfel och dålig text...orkar fan inte korrekturläsa. Fortfarande arg på henne och blir så jävla provocerad av hennes dagliga bitchblickar, var är ödmjukheten liksom?

Finns det fler här ute som säger ja åt för mycket men sen inser att man kanske faktiskt blir lite väl utnyttjad när man får ont i magen av vilken tidsbrist man har och hur man ska hinna gå 5 km (t.ex) in till stan för att göra något åt ngn annan?

Kommer fan säkert köpa den där pennan ändå bara för att jag inte orkar med hennes sura reaktion, dessutom är jag i beroendeställning då hon har lovat att jag ska få låna hennes dator om en vecka för att lana lite.

du ska inte köpa pennan. Men om du gör det, åk inte till stan. Hon vill ha pennan, då får hon hämta den själv.

Utnyttjad blir den som tillåter sig att bli det. Skaffa dig hårdare skinn.

Jo sant, jag har själv försatt mig i den här situationen pga. av min personlighetsläggning. Hon gör inte så mot alla. Men hon kör på alla hon kan, så är det är ju jag och några till. Grejen är bara den att vi kan ha sjukt kul ihop då vi har liknande humor och jag vill inte förlora henne helt. Känns bara jobbigt detta alltså

Det går tyvärr inte att förändra utnyttjare-kompisar, de har inte fått samma uppfostran som vi som förstår när det är anständigt att själv tar tag i saker repsketive när man ber om hjälp.

Håller med Polacksallt, hör och häpna.

Man lär andra hur de ska behandla en och du lär din kompis att hon kan hålla på som hon gör med dig. Förmodligen gör du det även med andra människor och den enda som lider är uppenbarligen du. Antigen sätter du stopp för det eller slutar gnälla.

Jo visst, lättare sagt än gjort! Jag gnäller väl lite grann i mitt inlägg men det är för att jag just nu är i min ilskeprocess och då får jag fan inte fram mycket konstruktivt.

Fler än jag med detta problemet men som har börjat ta sig ur underkastelse-positionen? Vilka var era metoder?

För har man en gång blivit utnyttjad är det svårt att ta sig ur den...


Men visst, jag önskar verkligen att jag kunde kommunicera mer respekt!

Haha, InkMeBaby du är i min toleranta hage nu. Vi förstår varandra. Välkommen.

Svaghet kan man vädra sig till som rovdjuret till blod. Förmodligen är det så att din "kompis" skulle börja respektera dig om du faktiskt stod upp för dig själv. Annars får du leva med att vara den stackare du verkar vara och fortsätta bli trampad på. Mindre charmigt ju äldre du blir.

Har du ens föreslagit att hon ska köpa pennan och ge dig kvittot?

Så du fungerar så med de flesta människor? Har bara svårt att förstå hur du kan tycka illa om att bli behandlad på ett visst sätt men ändå tillåta det. Trodde alla föddes med självbevarelsedrift.



Tackar! Men jag känner mig inte så värst tolerant, det kanske kommer långsamt med tiden? Lite åt gången. Vi får se.

värt och göra en tråd över en penna HAHAHAHA

Skickade precis ett sms till henne! Jag försökte intala mig själv väldigt starkt att det inte är fel av mig att göra detta utan att jag markerar min roll som subjekt.
Skrev "Hej Xxxxx. Eftersom vi har mycket studier nu känner jag inte att min prioritering är att köpa din penna. hoppas du förstår mig. du kan köpa din penna sen och ge mig kvittot senare i veckan. Jag har redan ditt baknummer "

Har inte fått något svar än dock, och hon brukar vara jättesnabb med att ge svar. Hon är säkert arg nu haha

Orkar inte bry mig mer fkatiskt... min ilskeprocess börjar sina nu.

Kul för er som bara säger åt mig att jag gnäller. Ni vet inte hur det är att vara högkänslig och ha lite fragilare nervsystem kanske. Alla har olika förutsättningar för att hävda sin rätt med andra ord! Var försiktiga med att låta så arga i er retorik för jag blir bara kränkt av er och ert egentliga budskap kommer inte fram. Lite mer pedagogik kanske skulle vara nice. :P Whatever.

Kul att du fick dig ett skratt som dock bottnar i din trångsynthet. Om du försöker vidga ditt perspektiv lite så inser du att själva objektet - en penna - inte är kärnproblemet i problematiken jag framför. Handlar om att jag är trött på att bli utnyttjad, att jag är villig att förändra mig (lite vagt definierat dock, men jag skriver att jag vill våga stå på mig .tex.) och trött på att vissa ser andra som objekt och inte subjekt. Är så trött på korkade kommentarer som dina får pryda mer eller mindre varenda tråd i flashback nu för tiden! Den tillförde inte någonting.