Hur rör vi på oss?

Hur gör vi egentligen?

Om jag till exempel sitter i ett mörkt rum och hör att en penna ramlar i golvet som jag ska leta efter, vad händer i kroppen exakt?

Blir det inte att våra öron först tar emot signalerna från ljudet av pennans fall och omvandlar de till impulser som leds i sensoriska nerver till ryggmärgen, som kopplar om signalerna till hjärnan och på så vis kan vi höra ljudet? Och när vi vill röra på oss för att leta, sänds det då impulser FRÅN hjärnan till ryggmärgen, sedan till olika muskler? Eller från KROPPSDELARNA till hjärnan, som sedan skickar till ryggmärgen och därefter till muskler?

När du hör pennan ramla i golvet kommer det sensoriska organet i örat att registrera detta och skicka vidare detta till hjärnan. Dock kommer informationen även att gå till bl.a. colliculus inferior i mitthjärnan som deltar i att bedöma varifrån ljudet kom ifrån genom att jämföra tidsskillnader i ankomsten av ljudet till öronen. Colliculus inferior kommer även att skicka signaler till colliculus superior som i sin tur deltar i att skapa orienterande huvudrörelser (och ögonrörelser) mot den plats där ljudet hördes (det finns alltså övre motorneuron i colliculus superior som ger upphov till motoriska banor som går till nedre motorneuron i ryggmärgen). Detta sker fortfarande omedvetet. Från örats sensoriska organ går även impulser till främst gyrus temporalis superior i temporalloben, där primära hörselcortex finns.

I primära hörselcortex bearbetas ljudinformationen och skickas vidare till s.k. associationsområden i hjärnan, varav ett viktigt finns där parietal-, temporal- och occipitalloben möts. Detta bakre associationsområde mottar information från alla sensoriska modaliteter (så att t.ex. vet var kroppen befinner sig i relation till ljudet). Från det bakre multimodala associationsområdet skickas informationen vidare till främre multimodala associationsområdet i prefrontalcortex i frontalloben. Nu har ljudet nått vårt medvetande. I prefrontala cortex "förstår" man att det var en penna som tappades pga. att prefrontala cortex har kopplingar med hippocampus och gyrus parahippocampalis som hanterar minnesfunktioner. Prefrontala cortex kommunicerar även med basala ganglier som man kortfattat kan säga har med filtration av rörelser att göra så att endast en rörelse som man verkligen vill göra "släpps igenom". Från prefrontala cortex skickas "planen" vidare till premotorcortex där planen modifieras för att sedan skickas vidare till primära motorcortex i gyrus precentralis i frontalloben. Innan detta sker har basala ganglier disinhiberat inhibieringen thalamus har haft på frontala cortex så att det avsedda motorprogrammet släpps igenom.

Från primära motorcortex går axon ned via tractus corticospinalis till lämpliga nedre motorneuron i ryggmärgen för att initiera den rörelse som krävs för att leta efter pennan. Hela denna process kommer hela tiden att upprepas medan man letar efter pennan då man känner sig fram med händerna i rummet (eftersom det var mörkt) och ett nytt motorprogram skapas för varje ny rörelse man gör med kroppen för att hitta pennan. Man kan dock tillskriva prefrontala cortex motivationen att hitta pennan. Det är alltså prefrontala cortex som gör att vi vill hitta pennan.