Citat:
Ursprungligen postat av Lingonskogen
Det är därför så många reagerar som de gör. Det är en mardröm med Soc i Lund och familjehemsplacering utan underliggande utredning.
Det är därför så många reagerar som de gör. Statsfinansierad/ kommunalfinansierad kidnapping av barnet.
Att dessutom framhärda i att det är för "barnets bästa" och att det finns folk som sväljer den versionen ger rysningar långt utanför landets gränser. Associationer till Hitlertyskland är korrekta, likaså andra kopplingar till totalitära system.
Konsten att koka en groda bygger på att stegvis höja temperaturen tills grodan inte orkar ta sig ur grytan. Det är konstkockar bakom den här soppan.
Det är konstkockar bakom mycket i dagens Sverige.
Och dessa kockar har satsat på ett verkligt l-å-n-g-k-o-k över ett par generationer.
I grenen att skilja ett barn från dess föräldrar, så spelar Sverige i en helt egen liga betr. antalet omhändertagna barn per capita. Det fanns en liten diskussion om detta i början av 80-talet, då det bl.a. uppmärksammades av den tyska tidningen Der Spiegel.
http://www.spiegel.de/spiegel/print/d-14019042.html
Den debatten kvävdes - i likhet med de flesta andra systemkritiska (och makthavarna misshagliga) synpunkter som framförs i Sverige.
Precis som varje ny ökning av antalet anmälda våldtäkter välkomnas (!) av polichefer och svenska kriminologer - med argumentet att den skyhöga och ökande anmälningsfrekvensen är ett mått på, att svenska kvinnor har blivit
ännu mer jämställda, varför de till skillnad från sina norska och danska systrar är fyra (4) gånger så frimodiga, när det gäller att anmäla att de blivit våldtagna, hipp, hipp, hurra! - så anses det stora antalet barn, som omhändertas och omplaceras i Sverige, vara ett *självklart* bevis på, att det
enbart är i Sverige, som STATEN förstår "barnets bästa".
Brita Sundberg-Weitman skriver:
Citat:
Redan 1981 blev jag uppmärksammad på de problem Eva fostermamman beskriver. Jag har därefter skrivit ett stort antal debattartiklar bl a i SvD, DN, Expressen och publicerade 1985 boken "Rättsstaten Åter!" Jag har under alla år avfärdats med samma svepande avståndstagande som nu får Hedda Sandström att avfärda Eva fostermamman: "inget är så bra att det inte kan bli ännu bättre, men godtycke förekommer bara i enstaka undantagsfall."
Efter att jag 2001 avgick med pension från en lagmanstjänst beslöt jag att göra en systematisk genomgång av samtliga fall där JO under en bestämd period tagit ställning till människors klagomål på sociala myndigheters sätt att ingripa till skydd för barn; det blev 169 fall under drygt två och ett halvt år. Min bok som redovisar dessa fall ("Sverige och rättsstaten på 2000-talet") bekräftar den bild Eva fostermamman ger av godtycke och visar, dessvärre, även att JO i dessa fall inte bryr sig om grundlagens krav på saklighet och opartiskhet utan så gott som enbart är intresserad av formalia. Trots att jag i likhet med Eva fostermamman framfört förslag på åtgärder för bättre rättssäkerhet har jag hos tongivande politiker, journalister mfl aldrig lyckats väcka något intresse. (min fetstil)
http://www.newsmill.se/artikel/2011/08/10/larsson-m-ste-agera-mot-dem-som-felaktigt-omh-ndertar-barn#comment-290233
