Stängt
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Jag rekommenderar läsare av tråden att gå igenom ordentligt vad som avhandlats, stötts, blötts och klargjorts redan tidigare i fråga om detta märkliga ärende. Användaren Hoaxgammon försöker älta om redan genomtuggade frågor och det blir bara trist.
Detta är inget standardförfarande av socialtjänsten och säkert spelar både makarna Liewens privata kontaktnät och massmedias snyftperspektiv avgörande inflytande över handläggningen. Rättshaveri och övergrepp mot Haddile och hennes familj är resultatet. Det osar rasism lång väg.
Detta är inget standardförfarande av socialtjänsten och säkert spelar både makarna Liewens privata kontaktnät och massmedias snyftperspektiv avgörande inflytande över handläggningen. Rättshaveri och övergrepp mot Haddile och hennes familj är resultatet. Det osar rasism lång väg.
Jag ältar inte kära du. Det är alla imbeciller som hela tiden upprepar sig och jag har försökt svara några av dessa imbeciller.
Vad är standardförfarandet från socialtjänsten menar du? Är det mer åt Yara-hållet du tycker det ska vara från socialtjänsten? Skulle de struntat i att ta hand om Haddile och låtit det gå samma väg för henne som för Yara? Alla barn med svart hår ska ju helst mördas enligt er rasister!
Det är inget övergrepp mot Haddile eller hennes familj som skett. Du får åka och intervju Haddile när hon blivit större så ska du se att hon kommer säga till dig att hon är glad att hon fick stanna i fosterfamiljen. Men hur hon känner och kommer känna det struntar ju förstås du i. Det är hårfärg, hudfärg och landsgränser som är det viktigaste för dig och andra rasister här. Inte hur barnet får det!
Citat:
Som jag minns det kom mamman till Sverige för att föda barnet. Varför var det inte möjligt för henne att föda det i Algeriet? (Bortsett från det fräcka i att låta Sverige som en självklarhet stå för kostnaderna för förlossningen.)
Redan efter ett par tre veckor lämnade mamman barnet till en manlig bekant i Sverige, en man som varit i hennes närhet när hon fick barnet och som felaktigt av svenska myndigheter antogs vara pappan. Mamman säger att hon åkte till hemlandet för att ordna bostad.
Mannen som tog hand om Haddile klarade inte av det. Han arbetade samtidigt. Därför lämnade han Haddile till olika bekanta. Hon fick inte bra skötsel och när svenska socialförvaltningen omhändertog henne när hon var 4 månader var hon undernärd och det fanns misstanke om misshandel.
Detta kunde mamman inte veta när hon reste, så jag tycker det är fel att anklaga henne för att vara en dålig mamma. Hon sade själv 2013 att hon försökt ta reda på var Haddile fanns men inte lyckats. Mannen som hon hade lämnat barnet till tycks inte ha förstått hur svenska myndigheter fungerar.
Vi vet inte vad som har hänt sedan 2013 och vi ska inte få veta det heller. Det är familjens privatliv som inte ska hängas ut för den svenska allmänheten.
I alla fall kan inte fosterfamiljen få adoptera henne utan vidare. Svenska myndigheter kan inte adoptera bort en fransk medborgare. De biologiska föräldrarna måste ge sitt godkännande.
En adoption har juridiska konsekvenser. Den bryter alla juridiska band med de biologiska föräldrarna och det är sannerligen tveksamt om det skulle vara till Haddiles bästa.
Jag ser saken ur ett barnperspektiv. Eftersom Haddile nu är fem år och inte talar franska vore det fel att abrupt rycka upp henne ur fosterhemmet. Om några år kommer hon att förstå mer och veta att hon har biologiska föräldrar i ett annat land och vad biologiska föräldrar innebär.
Svenska myndigheter och fosterfamilj borde göra allt för att Haddile ska ha tät kontakt med sina biologiska föräldrar. Hon borde träffa dem regelbundet. Fosterfamiljen skulle kunna tillbringa semestrar i Algeriet och låta henne träffa sina biologiska föräldrar. Kanske finns det syskon, halvsyskon, kusiner, mormor och farmor, morfar och farfar, fastrar, mostrar, farbröder, morbröder som hon har rätt att ha i sin värld. Haddile bör också få undervisning i franska. Med tiden kan man tänka sig att Haddile tillbringar några veckor utan fosterföräldrarna hos sin biologiska släkt, och när hon blir stor nog måste hon själv få avgöra var hon vill leva sitt liv.
Redan efter ett par tre veckor lämnade mamman barnet till en manlig bekant i Sverige, en man som varit i hennes närhet när hon fick barnet och som felaktigt av svenska myndigheter antogs vara pappan. Mamman säger att hon åkte till hemlandet för att ordna bostad.
Mannen som tog hand om Haddile klarade inte av det. Han arbetade samtidigt. Därför lämnade han Haddile till olika bekanta. Hon fick inte bra skötsel och när svenska socialförvaltningen omhändertog henne när hon var 4 månader var hon undernärd och det fanns misstanke om misshandel.
Detta kunde mamman inte veta när hon reste, så jag tycker det är fel att anklaga henne för att vara en dålig mamma. Hon sade själv 2013 att hon försökt ta reda på var Haddile fanns men inte lyckats. Mannen som hon hade lämnat barnet till tycks inte ha förstått hur svenska myndigheter fungerar.
Vi vet inte vad som har hänt sedan 2013 och vi ska inte få veta det heller. Det är familjens privatliv som inte ska hängas ut för den svenska allmänheten.
I alla fall kan inte fosterfamiljen få adoptera henne utan vidare. Svenska myndigheter kan inte adoptera bort en fransk medborgare. De biologiska föräldrarna måste ge sitt godkännande.
En adoption har juridiska konsekvenser. Den bryter alla juridiska band med de biologiska föräldrarna och det är sannerligen tveksamt om det skulle vara till Haddiles bästa.
Jag ser saken ur ett barnperspektiv. Eftersom Haddile nu är fem år och inte talar franska vore det fel att abrupt rycka upp henne ur fosterhemmet. Om några år kommer hon att förstå mer och veta att hon har biologiska föräldrar i ett annat land och vad biologiska föräldrar innebär.
Svenska myndigheter och fosterfamilj borde göra allt för att Haddile ska ha tät kontakt med sina biologiska föräldrar. Hon borde träffa dem regelbundet. Fosterfamiljen skulle kunna tillbringa semestrar i Algeriet och låta henne träffa sina biologiska föräldrar. Kanske finns det syskon, halvsyskon, kusiner, mormor och farmor, morfar och farfar, fastrar, mostrar, farbröder, morbröder som hon har rätt att ha i sin värld. Haddile bör också få undervisning i franska. Med tiden kan man tänka sig att Haddile tillbringar några veckor utan fosterföräldrarna hos sin biologiska släkt, och när hon blir stor nog måste hon själv få avgöra var hon vill leva sitt liv.
Det rätta barnperspektivet är att låta adoptivföräldrarna adoptera henne, varför jo, den naturliga anknytningen mellan mor och dotter existerar inte längre, flickans hela värld är hos adoptivföräldrarna.
Jag såg en dokumentär om ett barnhem, i Malmö på 30-50 talet, där fanns barn som nu är vuxna som adopterades bort, när de sedan försökte återknyta kontakterna med sina biologiska släktingar fanns ingen kärlek mellan dem, och de fick aldrig någon värdefull kontakt.
Har man aldrig växt upp hos sina biologiska släktingar finns ingen naturlig känsla för varandra längre, det finns mängder med exempel på detta.
Jag själv lämnades bort lite då och då när jag var mellan 3-5 år, för mig var detta en fasansfull upplevelse. Det har präglat hela mitt liv.
Flickan är 5 år, det går inte förklara för henne att hon har riktiga föräldrar, i hennes synvinkel är hennes riktiga föräldrar adoptivföräldrarna..
Finns en väldigt bra barnserie från 70 talet på Öppna arkivet som handlar om dessa frågor, Jakten På Janne, se den, berättelsen bygger på intervjuer med barn som kommit tillbaka till sina biologiska föräldrar som dom inte har någon naturlig anknytning till.
Citat:
Jag förstår att du och många här inne är fixerade vid landsgränser. Med ditt resonemang skulle Haddile inte heller förses med sjukvård när hon var allvarligt skadad, utan då hade du och andra hellre sett att detta misshandlade barn åkt på måfå turné runt jordklotet allt medan hon dog av plågor.
Myndigheterna har gjort en utredning och den har med största sannolikhet förespråkat fosterfamiljen istället för biofamiljen. Hittills har myndigheterna gjort det som är bäst för Haddile, nämligen att låta henne stanna i den familj som hon anser vara sin familj. Gener och spermier i alla ära, men det är de som tar hand om barnet och älskar det som barnet kommer se som sin familj och sina föräldrar. Det kommer bli bra för Haddile detta och det finns all möjlighet för henne att söka upp sitt ursprung framöver om hon så önskar. Det är dock inte alla adoptivbarn som gör det.
Myndigheterna har gjort en utredning och den har med största sannolikhet förespråkat fosterfamiljen istället för biofamiljen. Hittills har myndigheterna gjort det som är bäst för Haddile, nämligen att låta henne stanna i den familj som hon anser vara sin familj. Gener och spermier i alla ära, men det är de som tar hand om barnet och älskar det som barnet kommer se som sin familj och sina föräldrar. Det kommer bli bra för Haddile detta och det finns all möjlighet för henne att söka upp sitt ursprung framöver om hon så önskar. Det är dock inte alla adoptivbarn som gör det.
Jag förstår att du är väldigt engagerad i detta fall. Det kanske bottnar i personliga upplevelser, men du blir så upprörd att dina emotioner blockerar en saklig diskussion.
Jag är inte fixerad vid landgränser. Jag inser att landgränser finns och att det finns en företeelse som medborgarskap som får vissa effekter. Man kan naturligtvis inte bortse från detta, inte ens när det gäller en liten flicka som har haft väldig otur i sin livsstart.
Självklart anser jag att Haddile skulle få sjukvård som alla andra om hon var allvarligt skadad, och jag tycker inte att hon eller något annat barn ska åka på måfå runt jordklotet allt medan de dör av plågor.
Det är som jag har sagt inte svenska myndigheter som kan avgöra om den svenska fosterfamiljen är den bästa miljön för Haddile. Det är Frankrike eller Algeriet som har att avgöra det.
Gener och spermier ÄR en viktig faktor för en människa. Bakgrunden, rötterna, människor man är släkt med. Om någon kom och berättade för dig att hon är en hittills okänd syster till dig, skulle du reagera väldigt starkt. Om någon kom och berättade för dig att hon bott granne med dig när du var barn skulle du också reagera, men inte på samma sätt. Om du fick veta att du inte är biologiskt barn i din familj utan adopterad skulle världen vändas upp och ner för dig. Vid ett par tillfällen har gränsen mellan Nord- och Sydkorea öppnats så att släktingar kunnat mötas efter många decennier vilket har varit en otrolig upplevelse för dem.
Haddiles biologiska släkt är mycket viktig för henne. Nu när hon bara är fem år är hennes värld ganska liten och det viktigaste för henne, som för andra små barn, är de vuxna som omger henne i hemmet. Men hennes perspektiv öppnas snabbt. Hon kommer att möta andra barn som har vanliga mammor och pappor, och hon kommer att fundera över skillnaden mellan de barnen och henne. Hon kommer att förstå att hon är född av en annan kvinna, och hon kommer att fantisera om och tänka på denna mamma. Även om hon älskar sina fosterföräldrar kommer hon att ha ett band till sina biologiska föräldrar. Om hon inte får träffa dem kan hon komma att känna sig berövad på sina föräldrar senare i livet.
Fostermamman verkar ha gått över den distans som fosterföräldrar ska ha. De ska vara i föräldrars ställe men inte undantränga de biologiska föräldrarna.
Det skulle vara skadligt att ta Haddile från fosterfamiljen nu, men socialtjänsten borde ha samtal med fosterföräldrarna för att få dem att förstå vilken roll de ska ha.
Så vackert.. Sverige fick ytterligare ett socialfall... Men å andra kanske Haddies klara sej bättre eftersom hon har Svenska fosterföräldrar.
Det som nu är intressant och som egentligen allt står och faller med, är väl bioföräldrarnas inställning. Den vet vi inte och media verkar ju heller inte bry sig om det, vilket i sig är allvarligt.
Men bioföräldrarna har ett juridiskt ombud, en advokat med, som jag minns, ett arabiskt efternamn och hon har säkert konfererat med dem. Kan det möjligen vara så enkelt att de inte kan ta hand om barnet och därför låter flickan stanna, där hon har det tryggt och bra?
Men även om det blivit "rätt" här, håller jag i flera punkter med dem som är upprörda i tråden. Det finns flera tidigare fall, där Sverige skämt ut sig med att mer eller mindre godkänna bortrövande av barn. Vi har "Rädda Kimberley-kampanjen" , där en sydafrikansk mamma tog sitt barn till Sverige när fadern tilldömts vårdnaden i hemlandet. Mamman stöddes magnifikt av media och kvinnoforum. Vi minns också mamman som tog tre barn från USA, där fadern hade vårdnad. I detta fall fick barnen växa upp i Sverige i misär och de sociala myndigheterna hjälpte till att gömma familjen. Man trodde helt enkelt på mamman, när hon sa att pappan "köpt" domstolen.
Det är en vanlig åsikt, en inskränkt åsikt och en närmast rasistisk åsikt att Sverige är det enda goda landet att växa upp i som barn. Detta är i vart fall undertonen bland journalister och ibland socialtjänsten. Vidare litar samma aktörer uppenbarligen inte på att andra domstolar och lagstiftning än de svenska fungerar och är rättvisa.
Sen finns det internationella konventioner, som är viktiga att följa. FN anser att biologiska föräldrar principiellt är bättre än fosterhem och detta betonas starkt. Biologiska föräldrar anses ge ett barn en mer permanent trygghet. Fosterföräldrar kan ju när som helst avsluta sitt föräldraskap.
Gissar att det inte blir någon adoption men att Habile ändå har det bäst som det är nu och att föräldrarna är med på det.
Men jag undrar, kanske har jag missat det, hur stora ansträngningar socialtjänsten gjorde att finna mamman, när fallet var färskt? Vidare om man omedelbart kontaktade franska och algeriska myndigheter. Jag tvivlar något på det.
Men bioföräldrarna har ett juridiskt ombud, en advokat med, som jag minns, ett arabiskt efternamn och hon har säkert konfererat med dem. Kan det möjligen vara så enkelt att de inte kan ta hand om barnet och därför låter flickan stanna, där hon har det tryggt och bra?
Men även om det blivit "rätt" här, håller jag i flera punkter med dem som är upprörda i tråden. Det finns flera tidigare fall, där Sverige skämt ut sig med att mer eller mindre godkänna bortrövande av barn. Vi har "Rädda Kimberley-kampanjen" , där en sydafrikansk mamma tog sitt barn till Sverige när fadern tilldömts vårdnaden i hemlandet. Mamman stöddes magnifikt av media och kvinnoforum. Vi minns också mamman som tog tre barn från USA, där fadern hade vårdnad. I detta fall fick barnen växa upp i Sverige i misär och de sociala myndigheterna hjälpte till att gömma familjen. Man trodde helt enkelt på mamman, när hon sa att pappan "köpt" domstolen.
Det är en vanlig åsikt, en inskränkt åsikt och en närmast rasistisk åsikt att Sverige är det enda goda landet att växa upp i som barn. Detta är i vart fall undertonen bland journalister och ibland socialtjänsten. Vidare litar samma aktörer uppenbarligen inte på att andra domstolar och lagstiftning än de svenska fungerar och är rättvisa.
Sen finns det internationella konventioner, som är viktiga att följa. FN anser att biologiska föräldrar principiellt är bättre än fosterhem och detta betonas starkt. Biologiska föräldrar anses ge ett barn en mer permanent trygghet. Fosterföräldrar kan ju när som helst avsluta sitt föräldraskap.
Gissar att det inte blir någon adoption men att Habile ändå har det bäst som det är nu och att föräldrarna är med på det.
Men jag undrar, kanske har jag missat det, hur stora ansträngningar socialtjänsten gjorde att finna mamman, när fallet var färskt? Vidare om man omedelbart kontaktade franska och algeriska myndigheter. Jag tvivlar något på det.
Citat:
Det skall göras ansträngningar i att sammanföra barnet med bioföräldern, man skall utreda om bioföräldern är:Jag ältar inte kära du. Det är alla imbeciller som hela tiden upprepar sig och jag har försökt svara några av dessa imbeciller.
Vad är standardförfarandet från socialtjänsten menar du? Är det mer åt Yara-hållet du tycker det ska vara från socialtjänsten? Skulle de struntat i att ta hand om Haddile och låtit det gå samma väg för henne som för Yara? Alla barn med svart hår ska ju helst mördas enligt er rasister!
Det är inget övergrepp mot Haddile eller hennes familj som skett. Du får åka och intervju Haddile när hon blivit större så ska du se att hon kommer säga till dig att hon är glad att hon fick stanna i fosterfamiljen. Men hur hon känner och kommer känna det struntar ju förstås du i. Det är hårfärg, hudfärg och landsgränser som är det viktigaste för dig och andra rasister här. Inte hur barnet får det!
Vad är standardförfarandet från socialtjänsten menar du? Är det mer åt Yara-hållet du tycker det ska vara från socialtjänsten? Skulle de struntat i att ta hand om Haddile och låtit det gå samma väg för henne som för Yara? Alla barn med svart hår ska ju helst mördas enligt er rasister!
Det är inget övergrepp mot Haddile eller hennes familj som skett. Du får åka och intervju Haddile när hon blivit större så ska du se att hon kommer säga till dig att hon är glad att hon fick stanna i fosterfamiljen. Men hur hon känner och kommer känna det struntar ju förstås du i. Det är hårfärg, hudfärg och landsgränser som är det viktigaste för dig och andra rasister här. Inte hur barnet får det!
1. Förmögen att ta hand om sitt barn och ge det en god uppväxt.
2. Träffa och ha umgänge med sitt barn (med eller utan stöd och övervakning).
Man ska inte placera ett övergivet barn på fosterhem och där låta det knyta an till fosterfamiljen utan att överhuvudtaget efterforska vad som hänt i fråga om bioföräldern. Mamman kan ha haft hur goda motiv som helst för att föda sitt barn utomlands och gömma det där. Det kan finnas en hedersproblematik i botten, hon kan ha fått en förlossningspsykos eller depression i samband med förlosningen (inte helt ovanligt) och då skulle hon tammefan fått stöd och hjälp att ta hand om sin tös och inte fan skulle man proppa in ungen hos en klimaketeriekärring som om hon vore en liten hundvalp mamma Liewen kan gosa med!
I den akuta situationen är placeringen hos Liewens naturligtvis helt korrekt, men sedan har man suttit på händerna i brottslig passivitet. När Haddiles mamma gjort sina försök att ta koktakt med Svenska myndighetet, har man inte lyssnat eller förstått och kanske har hon varit stressad, orolig och olycklig när hon försökt hitta rätt i den svenska myndighetsbyråkratin -och den vet vi ju hur jävla enkel den är att orientera sig i!
Att mamman inte haft kontakt sedan 2013 och efter besöket här kan ha flera anledningar. Vad som försegått under besöken, hur de genomförts, Liewens attityd till mamman, hur Haddile beretts inför besöken av Liewen, hur de närvarande handläggarna från socialförvaltningen bemött mamman etc etc.
Mamman har kanske brutits ner och resignerat inför att flickan i alla fall lever och har det bra, men att hon är ute ur hennes liv....
Tänk er själv in i detta! Och tänk er Haddile när hon blir gammal nog att fråga vad som egentligen hände, hon kanske söker upp sin biosläkt, sin mor.... Och får reda på att Liewens helt enkelt tappade huvudet när hon tultade in i deras liv och praktiskt taget kidnappade henne med stöd av svenska myndigheter!
Socialförvaltningen har varit kriminellt passiv. Det är bara kärringen Liewens beskrivning av verkligheten som hörts och synts och makarna Liewens kontaktnät, samhällsposition etc, har påverkat utfallet av ärendet. Haddile fick stanna i Sverige för det är bara här hon kan få en god uppväxt -precis som alla andra världens barn!
Äckligt!
Citat:
Det skall göras ansträngningar i att sammanföra barnet med bioföräldern, man skall utreda om bioföräldern är:
1. Förmögen att ta hand om sitt barn och ge det en god uppväxt.
2. Träffa och ha umgänge med sitt barn (med eller utan stöd och övervakning).
Man ska inte placera ett övergivet barn på fosterhem och där låta det knyta an till fosterfamiljen utan att överhuvudtaget efterforska vad som hänt i fråga om bioföräldern. Mamman kan ha haft hur goda motiv som helst för att föda sitt barn utomlands och gömma det där. Det kan finnas en hedersproblematik i botten, hon kan ha fått en förlossningspsykos eller depression i samband med förlosningen (inte helt ovanligt) och då skulle hon tammefan fått stöd och hjälp att ta hand om sin tös och inte fan skulle man proppa in ungen hos en klimaketeriekärring som om hon vore en liten hundvalp mamma Liewen kan gosa med!
I den akuta situationen är placeringen hos Liewens naturligtvis helt korrekt, men sedan har man suttit på händerna i brottslig passivitet. När Haddiles mamma gjort sina försök att ta koktakt med Svenska myndighetet, har man inte lyssnat eller förstått och kanske har hon varit stressad, orolig och olycklig när hon försökt hitta rätt i den svenska myndighetsbyråkratin -och den vet vi ju hur jävla enkel den är att orientera sig i!
Att mamman inte haft kontakt sedan 2013 och efter besöket här kan ha flera anledningar. Vad som försegått under besöken, hur de genomförts, Liewens attityd till mamman, hur Haddile beretts inför besöken av Liewen, hur de närvarande handläggarna från socialförvaltningen bemött mamman etc etc.
Mamman har kanske brutits ner och resignerat inför att flickan i alla fall lever och har det bra, men att hon är ute ur hennes liv....
Tänk er själv in i detta! Och tänk er Haddile när hon blir gammal nog att fråga vad som egentligen hände, hon kanske söker upp sin biosläkt, sin mor.... Och får reda på att Liewens helt enkelt tappade huvudet när hon tultade in i deras liv och praktiskt taget kidnappade henne med stöd av svenska myndigheter!
Socialförvaltningen har varit kriminellt passiv. Det är bara kärringen Liewens beskrivning av verkligheten som hörts och synts och makarna Liewens kontaktnät, samhällsposition etc, har påverkat utfallet av ärendet. Haddile fick stanna i Sverige för det är bara här hon kan få en god uppväxt -precis som alla andra världens barn!
Äckligt!
1. Förmögen att ta hand om sitt barn och ge det en god uppväxt.
2. Träffa och ha umgänge med sitt barn (med eller utan stöd och övervakning).
Man ska inte placera ett övergivet barn på fosterhem och där låta det knyta an till fosterfamiljen utan att överhuvudtaget efterforska vad som hänt i fråga om bioföräldern. Mamman kan ha haft hur goda motiv som helst för att föda sitt barn utomlands och gömma det där. Det kan finnas en hedersproblematik i botten, hon kan ha fått en förlossningspsykos eller depression i samband med förlosningen (inte helt ovanligt) och då skulle hon tammefan fått stöd och hjälp att ta hand om sin tös och inte fan skulle man proppa in ungen hos en klimaketeriekärring som om hon vore en liten hundvalp mamma Liewen kan gosa med!
I den akuta situationen är placeringen hos Liewens naturligtvis helt korrekt, men sedan har man suttit på händerna i brottslig passivitet. När Haddiles mamma gjort sina försök att ta koktakt med Svenska myndighetet, har man inte lyssnat eller förstått och kanske har hon varit stressad, orolig och olycklig när hon försökt hitta rätt i den svenska myndighetsbyråkratin -och den vet vi ju hur jävla enkel den är att orientera sig i!
Att mamman inte haft kontakt sedan 2013 och efter besöket här kan ha flera anledningar. Vad som försegått under besöken, hur de genomförts, Liewens attityd till mamman, hur Haddile beretts inför besöken av Liewen, hur de närvarande handläggarna från socialförvaltningen bemött mamman etc etc.
Mamman har kanske brutits ner och resignerat inför att flickan i alla fall lever och har det bra, men att hon är ute ur hennes liv....
Tänk er själv in i detta! Och tänk er Haddile när hon blir gammal nog att fråga vad som egentligen hände, hon kanske söker upp sin biosläkt, sin mor.... Och får reda på att Liewens helt enkelt tappade huvudet när hon tultade in i deras liv och praktiskt taget kidnappade henne med stöd av svenska myndigheter!
Socialförvaltningen har varit kriminellt passiv. Det är bara kärringen Liewens beskrivning av verkligheten som hörts och synts och makarna Liewens kontaktnät, samhällsposition etc, har påverkat utfallet av ärendet. Haddile fick stanna i Sverige för det är bara här hon kan få en god uppväxt -precis som alla andra världens barn!
Äckligt!
Resultatet blir Hadile blir antingen missbrukare/prostituerad eller jihadistfru. Det är som PK:iter gör allt för att skapa kaos och konflikter i vårt väna samhälle. Ställ de till svars för landsförräderi och gör det så snabbt det bara går.
Citat:
Jävla idioti och dravel från dig! Har hon hamnat i en bra familj, vilket jag är övertygad om att hon har, så kommer det inte bli så som du tror. Jag förstår att du blir ledsen om det går bra för henne, för såna som du har ingen empati och sympati för någon som råkar ha mörkare hår än du själv. Inte ens ett litet barn.
Jag har ofta genom åren undrat vad det blev av denna flicka. Här är en färsk artikel om det är någon mer som undrat https://www.dn.se/sverige/haddile-skulle-utvisas-som-2-aring-nu-berattar-hon-sin-historia/
Ok, då vet vi. Den här tråden handlar om ett specifikt utvisningsärende och inte flickans fortsatta liv och leverne så vi stänger tråden.
/MOD
/MOD
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera