Varför älskar alla att hata lån?

Känner flera personer som inte behöver jobba men gör det ändå. Det gör säkerligen en hel del mångmiljonärer också.

Vet också att en hel del välmående personer och företag lånar pengar. Tror ni att familjen Persson, som äger aktiemajoriteten i HM känner sig ofria eftersom de har lånat till en del av expansionen genom att släppa in andra aktieägare? Tror inte jag.

Nja min pengarmaskin kan inte gå sönder
Däremot kan värdet på den sänkas och höjas (vilket den gör varje dag iom börsen), men eftersom den inte är till salu så skiter jag i vad den är värd idag eller nästa år!

HM är helt skuldfria

Att de börsnoterade bolaget och varför finns att läsa om och det handlade mycket om att de var rädda att företaget skulle förstatligas då det under en period blåste extrema vänstervindar i Sverige!

ett begrepp i ditt resonemang som jag undrar över:

frihet. "är du i skuld så är du inte fri". i sådana fall, hur högt värderar du frihet? Säg att lån är det enda sättet att kunna få en lägenhet, skulle du föredra att vara hemlös? eller bara bo lite sämre? finns det i sådana fall en gräns, och är inte då den gränsen olika för olika individer?

Då vill jag genast låna så mycket jag orkar och köpa samma aktier som du har i din portfölj för pengarna.

En kontrollfråga bara: om och när bolagen i din portfölj skulle gå i konkurs eller börja göra förluster år efter år, hur tänker de lösa utbetalningarna av utdelningen?

Kan det kanske finnas ett samband mellan utdelningen och värdet på aktien? Hmmmm...

Fungerar ju inte att köpa dessa aktierna nu!
Det handlar om köpa dem till rätt priser!
Köper bolag som funnits i många många år (helst över 100) och som gett utdelning i minst 20 år!

De som förlorar på aktier är de som köper förhoppningsbolag (vilket 9 av 10 gör) men då kan man lika gärna spelar på hästar!

Borde såklart ha kollat innan jag tog HM som exempel. Stämmer säkert att de inte är har några stora skulder, men visst har de skulder. Eller får leverantörerna betalt i förskott tro? Sen är ju aktiekapitalet en form av skuld oavsett varför det börsnoterades.

Min poäng var i alla fall att många tar lån även om det inte behövs för överlevnad.

Nja det blir ju bara fler delägare, fam Persson har ju bara sålt ut stora delar av företaget till fler delägare (aktieägarna)

De är skuldfria möjligt att de har kortfristiga leverantörsskulder men inget som i så fall skulle vara onormalt!

HM är ett typexempel på ett företag som växer av sig själv... öppnas upp nya företag i hela världen hela tiden så företaget bara växer och växer utan att man behvöer lyfta ett finger som aktieägare.

Tyvärr är det nästan omöjligt att köpa in sig i företaget för rätt pris eftersom de alltid är högt värderade

Skit i HM nu det var ett dåligt exempel. Tar på mig det.

Det anses i alla fall inte vara något konstigt, fel eller fult att företag ibland lånar. Varför är attityden annorlunda när det handlar om privatpersoner?

Göran Persson berömda "den som..." verkar ha satt sig på hjärnan på folk.

För egen del har jag bara bolån, tog billån för några år sedan men den är betald. Jag vill ha så goda marginaler i ekonomin som möjligt, och det finns ingenting jag egentligen skulle vilja ha mycket nog för att låna pengar till det, hellre sparar jag. "Things you own end up owning you", och detsamma gäller för lån i min värld. Jag hade gärna sluppit teckna bolån också om det rådde inflation på hyresrätter. Men, som det hette i det blå ledet förr och fortfarande säkert gör inofficiellt: "Jag älskar att äga".

Jag ställer inte upp på att ha en massa saker som banken äger, inte jag.

Jag sparar till det jag vill ha, tar aldrig lån

Jag anser att lån generellt inte är något dåligt om marknaden sätter räntan. Med en centralstyrd ränta som i Sverige/världen är det dock problematisk då det skapar bubblor och svängningar i ekonomin som även ökar risken med ens lån. (orkar inte skriva en längre utläggning varför det är dåligt)

Själv så kommer jag maximera mina lån och chansa ordentligt i livet. Det tar alldeles för lång tid att arbeta ihop kapital i dagens samhälle och om man skulle krascha så finns det vägar ut då också. Vi den stora massan som inte har haft turen att födas med pengar får ta lite mer risker än barn till övre medelklass/rika som oftast kan få med sig lite kapital hemifrån.

Jag förstår även de som lånar till konsumtion, det ger ju hävstång på livet.