Skandiamannen

Ute före kl 21.

Nej, det är ju bara en av väktarna som påstår det.. har bekräftat det senare också.

Att en annan väktare pratar om ett samtal på «ett par minuter» flera månader senare är dock religion.

Haha, även överåklagaren köpte det rakt av utan vidare. Säger en hel, faktiskt.

Den positionen att han var synlig mot och/eller vid det s.k. kulturhusets vägg.

LJ har beskrivit ett brunnslock där han stod, ungefär vid hörnet av huset.

Tror du att det ha varit från den här bilden i Extra Rapport som SE fick sin idé. Om mördaren, som SE enligt egen uppgift skulle ha sett i gränden, avtecknad som en silhuett mot väggen på det sk. kulturhuset?:
https://storage.googleapis.com/gcp-bloggse-storage/4629/4629000/rapport_teckn_man_tunnelg_beskuren_5d097526e087c34 14aae5eda.jpg

Nej, det tror jag fortfarande inte, även om du pekat på den teckningen ett antal gånger nu.

Den individen är snarare synlig mot trappen och inte kulturhusets vägg?

Vem tipsade tecknaren om utseendet? Ganska lik LJ ...

Vilka är dom starkaste argumenten för och emot att Skandiamannen är GM?

Ja du det kan bli en lång diskussion mellan foliehattarna men lyssna på vad Lampers säger i dokumentären mellan raderna....

Att en mördare skulle höra av sig till polisen och massmedia för att bli så uppmärksammad är vansinnigt osannolik.

Sedan hade han inte tillgång till vapen och spana på Palme. Det finns ingenting förutom att han var där när det hände och överdrivet sin egen roll.

(Eventuellt grandios personlighetsstörning)


https://www.svtplay.se/video/ePvLEY1/palmemordaren?video=visa

Det starkaste FÖR argumentet borde vara att LJ pekat ut honom väl?

Jasså? Det är vanligt förekommande att gärningsmän försöker påverka utredningen, och det finns exempel på när mördare framträder i massmedia.

I samma intervju antyder han också att CP är gärningsmannen. Denna misstänkliggörande kan möjligen fungera som ett slags fikonlöv för en bekännelse, som han känslomässigt gärna vill få ur sig, men juridiskt inte har någon lust att ta konsekvenserna av.

Fast är det Engström som springer på DBG ?

Det är frestande att läsa dessa utsagor som en förklaring och ett försvar för att han sköt Palme. Samtidigt riktar han misstankar mot CP i intervjun. Paradoxen kan eventuellt lösas genom att läsa intervjun som ett erkännande, som han känslomässigt har behov av att få ur sig, men juridiskt inte har någon lust att ta ansvar för, eventuellt inte får ta ansvar för, eftersom de närmaste omgivningarna inte önskar att han gör det …

SE uttryckte ju sig överlag lite gammeldags (och eller lite bildat) i såväl skrift som tal. Inte konstigt med tanke på att han var 52 år 1986. Detta kan man ta del av i förhören i såväl textform, samt de bandade upptagningarna från förhöret i polishuset och vid rättegångarna mot CP, även i teve och i artiklar. Och så klart i brevet till Sven Anér. Man kan säga mycket om SE, men han var ju vän med orden och gillade att uttrycka sig.

Hans sägning "somliga av oss" bör egentligen inte ses som vidare märkvärdigt, och där finns sannolikt inget mystiskt för fem öre. Hade SE varit född på sextiotalet och framåt, hade ordet somliga och oss uteslutits och kokats ner till någon/några som vi gör idag. Det rör säg sannolikt om en inhemsk språkförbristning eller feltolkning från läsarna i mer modern tid. SE kom från en tid där man använda ni, er, vår/oss (med mera) i tilltal till andra människor och när man pratade om andra. Jag tror man omkring detta liksom en del annat han säger har blivit hönor av fjädrar i sin jakt på att klämma dit SE.

Men sägningen om att vådaskjuta, känns ju rätt skevt. Likaså att han hade valt ett annat vapen. Men här kanske det är den gränslösa SE som gör sig påmind, vilket vänner/kollegor antytt att han kunde vara. Detta berättar även lite om den plumpe och impulsive SE, det kom klassiska grodoror ur munnen, men vilka han uppenbarligen inte hade bekymmer med att de kom ut, alterntivt saknade självinsikt. Han har ju en del lika märkliga uttryck i brevet till Anér, även om man så klart kan begripa att han blir förbannat över Anérs anklagelser. Dock hade han ju tid på sig att formulera om breven, innan han slickade igen kuvertet och slutligen la det på brevlådan.