Citat:
Ursprungligen postat av Bratagurra
Jag har reagerat på något som alla människor har råkat ut för oräkneliga gånger. Nämligen att man är i ett sällskap, kanske på nätet eller på stan, har en åsikt om något som sällan eller oftast aldrig betyder något för andra människor (om du är en "vanlig" människa alltså..),(Ja, du vet vad jag menar). Åsikt, kommentar, reflektion, ja va det än är. Så har det sådan liten betydelse för folk. Jag ska ta några konkreta exempel:
Du sitter på Youtube och blir riktigt jävla förbannad på någon skitkommentar någon skrivit. Du får för dig att skriva och när du kommit halvvägs får du en "aha" upplevelse och bara skiter i det för du vet att folk skiter i det eller att de blir förbannade på't.
Du sitter med kompisar som verkar tendera till att verka kunna allt och lite till. Du är på väg att rätta ett felaktigt påstående men helt plötsligt skiter du i't. Av den orsaken att de antingen blir förbannade på dig eller för att de inte skulle bry sig ett skit.
Du pratar politik med bekanta. Du har en intelligent åsikt. Men väljer att skita i att ta upp den av den anledningen att det bara skulle uppstå problem, i form av irritation.
Jag lägger inte energi på att rätta, upplysa eller kommentera folk längre eftersom det ger bara sociala "minuspoäng".
Varför tål inte sådant folk att bli kommenterade, ifrågasatt eller upplysta i det positiva syftet? Håller du med?
Ironiskt nog skriver jag detta.
Pöbeln eller jantemänniskorna eller vad man nu ska kalla dessa människor är inte intresserade av att ta till sig något utanför sin egen självvalda inskränkthet, och som tänkande människa inser man det bittert ganska så snart.
Senast idag var jag t.ex. hos min mormor, och hemtjänsten var där. Naturligtvis börjar det korkade fruntimret tala om skolskjutningen i USA och att det är vapnens fel. Jag blev förbannad men sa inget, eftersom det bara hade varit bortkastad möda på en sådan person.
