Citat:
Ursprungligen postat av
palmeutredningen
CP kan inte på goda grunder misstänkas för mordet. Men vill man verkligen så går det.
Det kan han visst det.
I all synnerhet som huvudvittnet, den mördades maka, är hur säker som helst på att det
var den mannen som sköt ihjäl maken som gått vid hennes sida.
100% övertygad om sin sak.
När någon är så övertygad så bör man akta sig för att bara nonchalant vifta undan ett
sådant vittnesmål. Herregud - människan hade mördaren nära intill sig och det centrala
vittnet Morelius säger att han är helt bergis på att Lisbet och gärningsmannen
såg på varandra. Tillräckligt länge för att hon skulle kunna bilda sig en uppfattning om
hans utseende. Och den speciella blicken icke att förglömma, den som så många blev
skrämda av. Därutöver finns så mycket annat som talar för Petterssons skuld.
Det har gåtts igenom tidigare så jag avser inte att rabbla upp allt igen. Bara att läsa
tillbaka i tråden och se andra vittnesmål från kvällen. Och om annat bestickande.
Man kan visst inte heller misstänkas på "goda grunder" ifall man själv vid flera tillfällen
berättat att man är den skyldige och avslöjat varför man gjorde det och för vem, vilket
"Greven" gjort.
Ganska goda grunder i själva verket för att misstänka den här liraren för det enda
statsministermord som skett i riket någonsin.
Sen det här tramset med att inte CP skulle kunna använda sig av ett vapen för han
hade ingen vana vid såna dödliga mackapärer och ännu mindre någon möjlighet att
komma i besittning av nåt att skjuta med.
Han kunde hantera ett skjutvapen.
Han fungerade ett bra tag som livvakt åt den gode vännen Tingström och tränade skytte ute
på Ingarö, dennes sommarställe. Står en del om det förresten i "Bombmannens testamente".
Tänk följande: CP får syn på paret Palme på fredagskvällen. Han blir mordisk till sinnes.
Bestämmer sig för att ta chansen nu när den uppenbarat sig.
När man nu bestämmer sig för en sån sak som att avrätta Sveriges både hatade och älskade
statsminister så blir det nog mindre bra att välja kniv att göra det med även om han gillar mest
till vardags att ha sån på sig kanske.
Då han kan skjuta och vet var en revolver finns att uppbringa - möjligheten kan inte
heller uteslutas att han redan hade en tillhands av nån anledning - så blir valet
självklart. Hellre skjuta än stå och kniva framåt halvtolv-tiden.
Och så sköts det. Och till skillnad från vad rimligen en lejd professionell mördare skulle
ha gjort så brydde sig "Greven" inte ett pillekvitt om att dölja sitt face med halsduk eller
annat skylande. Han lät sig beskådas helt öppet.
Rätt amatörmässigt det där. Likadant med det missade skottet och att inte ett tredje
avlossades. Skottet som dödade Palme var avskjutet från så nära håll att inte ens
en halvblind tant på 85 år hade kunnat missat att sätta det.
Ett mördarproffs - lejt av vilka Palmehatande krafter som helst, inhemska eller utländska -
hade knappast agerat så oprofessionellt att han skulle ha velat döda någon annan än
själva målet, herr Palme. Denne hade som sagt med all sannolikhet sett till att maskera
sig på nåt sätt och därigenom blev ett mord på huvudvittnet, statsministerfrun, överflödigt.
Slutligen angående vapenbiten igen:
Gävlepolisens tips pekade ut Christer Pettersson: Mordet kunde ha lösts på en vecka
Citat:
Låt oss gå 26 år och några dagar tillbaka i tiden, det är i den senare delen av februari 1986.
Sven-Åke Grönberg kör E4:an söderut mot Stockholm. I bilen sitter också hans yngre vänner Magnus och Rickard.
– Jag visste att de skulle köpa amfetamin. De hade fått tips om någon lägenhet i Kista, berättar Sven-Åke Grönberg.
De stannar till vid Tönsbergsgatan 9.
Magnus och Rickard ringer på en dörr på en loftgång två trappor upp. När de kommer in får de en chock.
En man sitter och snurrar med en revolver och säger ”Jag ska skjuta Palme”.
De visste då inte vem Christer Pettersson var. Men efter att långt senare ha sett bilder på honom kände de igen honom som mannen i lägenheten.
Grönberg ringer till Gävlepolisen och får tala med kriminalinspektör Åke Engberg.
– Jag ville inte att Grönberg skulle berätta på telefon så jag åkte och hämtade ner honom till polisstationen. När jag fick höra hans berättelse ringde jag upp Palmegruppen och lämnade över telefonen till Grönberg så han själv fick berätta för mordutredaren vad han hade varit med om, säger Åke Engberg.
Citat:
Han tror att Palmemordet kanske hade varit löst om utredarna tagit tipset på allvar:
– Palmeutredarnas nonchalans har retat mig genom åren.
En av Palmeutredarna som försökte driva spåret mot Christer Pettersson, före detta kriminalinspektör Thure Nässén, jobbade länge i motvind.
– Vi hade ju uppgifter från tipsare att vi skulle söka mördaren på gatan där busarna höll till. Men då sa Holmér ”du ska inte inbilla mig att Palme blev skjuten av någon jävla gatulangare” och då lades allt det här ner, säger Nässén.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14441528.ab