Behöver seriös hjälp!

Hej flashback!
Jag behöver seriös hjälp men vet inte var jag ska börja. Lider troligen av ett gäng diagnoser, har dock ingen på papper.

Lite kort information om mig som person. Jag har alltid varit vältalig och språkligt begåvad, även om jag på senare år har tappat en del av detta(främst pga droger men även helt enkelt eftersom jag inte stimulerat mig själv tillräckligt), började tala väldigt tidigt och har alltid tyckt om att leka med ord.

Jag har under mina år i livet levt för diverse saker i perioder bestående av några år åt gången. Dessa saker har bestått(i ordning)- Datorspel, droger, flickvän, droger, datorspel. Jag längtar egentligen aldrig tillbaka till någon period i mitt liv jag har befunnit mig i. Men jag ser inte direkt fram emot något annat heller. Kompisar, saker, tjejer försvinner i en rask takt och helt ärligt bryr jag mig inte. Jag saknar inte människor helt enkelt. Vet att det här kommer låta relativt hemskt. Men jag kan till exempel inte känna någon som helst saknad av döda släktingar. Tänker _aldrig_ på dem. Detsamma gäller vänner som inte längre finns i mitt liv.

Försöker verkligen aldrig sätta mig in i någon annans situation- vilket lett till relativt ensidig kommunikation(där människor har försökt få tag i mig utan att jag svarar). Jag har även hoppat av precis allting jag påbörjat i livet pga detta. Jag kan inte hitta någon motivation då jag känner att jag inte sätter värde på någonting i livet. Allting är bara en grå massa. Jag lever varje dag för att vänta på nästa dag.

Just nu befinner jag mig i situationen att jag inte har någonting i mitt liv förutom att sitta här och spela diverse spel, vänta på nästa dag osv osv. Jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv, jag har ingen ekonomisk inkomst säkrad, så snart kommer väll det bli ett väldigt reellt problem. Känns som att jag bara sitter och väntar på den oundvikliga kraschen. Men trots att jag vet om detta så är jag inte benägen att göra någonting åt min situation. Vet verkligen inte var jag skulle börja- och eftersom jag inte känner någon motivation överhuvudtaget blir det väldigt svårt.

Vissa av er skulle säkert hävda att den här tråden är ett tecken på att jag bryr mig. Det kanske den är på ett sätt. Jag har alltid brytt mig litegrann, men inte tillräckligt. Skulle vara nöjd med att bara sitta vid min dator tills jag dör, gillar inte människor speciellt mycket ändå. Vill gärna ha en smal och undergiven tjej att knulla(är väldigt sadistisk av mig när det kommer till det sexuella, men även masochistisk. Jag gillar att slå, bli slagen) däremot och för det krävs ju i alla fall lite pengar om inte annat.

Jag tror däremot att jag framstår som relativt socialt kompetent i den händelse jag befinner mig i sociala sammanhang. I alla fall om jag är nykter, vilket kanske händer en gång per år. Hemma däremot är jag nykterist så när som på nikotin och klarar mig bra så.

Nu till det egentliga problemet. På senare tid har jag upplevt att jag fastnat för länge i den cykel av mitt liv jag befinner mig i just nu. Vilket har lett till lite minst sagt smålustiga tankar. Känner mig ensam och har börjat få en allt sämre(?) kvinnosyn. Har börjat tänka i de banorna att eftersom jag inte har någonting att förlora i livet så skulle jag vilja veta hur det känns att våldta och döda en tjej. Gärna någon som anser sig vara "för fin" för mig- antingen någon jag känner(även om jag inte kan påstå att jag känner någon i hela världen, eller för den del att någon känner mig) eller någon helt främmande.

Jag ser det som så att jag lever i min egna verklighet som håller på att försvinna. Det är bara en fråga om tid, varför ska jag då inte leva ut mina fantasier?(annat än det uppenbara, jag skulle inte gärna vilja sitta på kumla eller liknande resten av livet). Därför har mina planer riktat in sig på att ta ett smslån och antingen åka till USA och där utföra mina fantasier för att sedan åka fast. En bonus skulle vara att jag då får uppleva hur det är att bli avrättad, vilket är en annan utav de få drömmar jag har. Helst av allt skulle jag vilja hitta en snygg och villig slyna som knullade och ströp mig till döds(med min tillåtelse). Tyvärr känns detta inte helt enkelt att finna. Detta självklart först efter att ha utfört tidigare nämnda dröm.

Alternativ två skulle vara att åka till Asien och helt enkelt försöka hinna få uppleva ögonblicket så många gånger som möjligt innan jag åker fast och blir lynchad.

Samtidigt finns det ju, uppenbarligen eftersom jag skriver här, en liten del av mig som skulle vilja få chansen att pröva på ett "vanligt liv"- skulle ALDRIG ha ett vanligt jobb däremot, finns inte på kartan. Isåfall känns ovanstående funderingar som bättre alternativ. Lever hellre ut min dröm än ruttnar bort.

Livet blir väl vad man gör det till antar jag men din önskan om att våldta och döda ger jag inte mycket för. Lycka till med vad du nu än tar för dig....

Kanske borde fattat mig kortare då jag inte ser ut att få så bra respons på det hela:

Har läst igenom hela ditt inlägg och vad jag förstår mår du ju inte bra alls. Dina fantasier är helt sjuka, och jag kan inte påstå att det är friskt att tänka så. Sen att du inte vill skaffa något jobb utan bara leva på bidrag hela livet låter ju helt fel enligt mig? Att ta ett smslån och åka någonstans för att röja låter också helt sjukt? Varför inte uppsöka en psykolog och sedan få en bra medicin som stabiliserar dig och försöka dig på arbetsträning? Sen kan du börja leta efter den rätta kvinnan i ditt liv, kanske bilda familj och leva ett lyckligt liv. Alla har motgångar, även jag (i just detta skrivande har jag det.) Men hur som helst, jag tycker absolut inte du ska göra verklighet av dina sjuka fantasier. Du kanske däremot ska åka på en långresa när du har skaffat dig en bra medicin, skaffat dig ett jobb och lagt undan pengar.

Kommer följa din tråd och besvara dina frågor så gott jag kan. Är ingen psykolog, men kan försöka förstå mig på dig och din situation.

har gått igenom samma skit :P men jag skulle nog föredra att sitta på kåken. för jag ser det inte ens som att det så kallade "livet" finns ens. Utan som jag analyserar det så är detta babylon/ the 7 zeal. allihop sitter i en fyrkantig box och nu gör va dom en gör. jag ser oss inte heller som fria och att någon så kallad fri vilja ens skulle finnas. vill du våldta ere bara köra på många brudar som drömmer om att bli våldtagna. själv har jag aldrig riktigt njutit av sex. men jag är iofs sjuk i huvve också :P drogat hälften av mitt liv men har nu slutat. känns som jag har en prick i mitt huvud ungefär. så jag överväger och sjukskriva mig själv/ bli förtidspansionär. testa gå på mediciner men allt jag tyckte om var bara tyngre droger och det fick mig bara känne mig ännu mer "ofri" så det palla jag inte. men internet ger mig ingeting mer ens så jag skulle vilja ha aktiv dödshjälp. känner jag har gjort mitt här i världen. men skriv gjärna mer om hur det går för dig.