När började engelska bli vanligt i Sverige?

Jag såg en gammalt Hasse & Tage-sketch från tidigt 60-tal där de snackade engelska utan problem. I många sketcher där de skojar med ord har de också med referenser till engelska språket. Inför en svensk publik som hajar galoppen! Detta långt innan televisionen och internet slog igenom!

När började den breda massan i Sverige begripa engelska?

Bonusfråga: Jag såg ett gammalt klipp av någon amerikansk musiker från 60-talet uppträda i Ukraina.. Kan ha varit Polen också.. Hm.. Hur som helst, musikern snackar engelska med publiken och oj vad alla skrattar! Hur var det med folks engelskakunskaper back in the days? Länder bakom järnridån borde ju rimligtvis inte haft någon större tillgång till engelsk kultur? Eller är jag helt ute och snurrar nu?

Engelska blev första främmande språk i folkskolan höstterminen 1946 av någon anledning

Televisionen slog igenom med en väldig hastighet, med sändningsstart ca 1956. Det var mer än 30 år före Internet. Perry Mason började synas på TV 1957 och svenskarna fick lära sig “Objection overruled” / “Objection sustained”.

Glöm inte filmen som motiverande faktor. Greta Garbo kom som engelsktalande återimport ca 1930. Ingrid Bergman i Casablanca kom ca 1942.

För flertalet personer födda ca 1932 och tidigare förblev och förblir det mesta av engelskan ett mysterium. Det är personer som nu är 80 och mer. Omkring 1956 på en mindre ort var det prästen och skolläraren som var behjälpliga när det kom brev från andra generationen svenskamerikaner, då handskrivna brev på engelska som släktforskare nu hungrigt lägger på scannern.

När det gäller Hasse & Tage så tror jag att i varje fall Tage Danielsson hade akademiska meriter i just engelska.

Tyskan var väl obligatorisk innan?

Japp. Efter 1945 så slutade den plötsligt att vara det

Går man tillbaka till, låt oss säga, 1930-talet, så var det en klar klassfråga. De med högre utbildning kunde få chans att lära sig god engelska. I vissa yrken där man hade internationella kontakter var engelskan naturlig. Glöm inte att många barn och ungdomar nödgades hjälpa föräldrarna på gården och därför inte gick så många år i skolan. Enkelt folk hade ytterst klena eller inga kunskaper i engelska. Kanske ett biografbesök blev första inkörsporten för somliga.

Ja, engelskan började ju komma redan i början på 1800-talet, i samband med den industriella revolutionen. Affärsmän och tekniker talade tidigt engelska i Sverige.

Minns inte när skolan blev nioårig, men innan dess var det vanligt med folk som bara hade sex-sju års skola.
På många mindre orter stod nog inte främmande språk så värst högt upp i prioritet, att resa utomlands var lika orimligt som att åka till månen för de flesta, och några utlänningar kom sällan till Burträsk, Garphyttan, Gnarp och dylika metropoler.
Kvaliteten på lärarna var nog också väldigt varierande på 40-50 talet.

Tekniker, nja, när jag gick i skolan tidigt 60-tal rekommenderades jag att läsa tyska, just för att den mesta tekniska litteraturen ännu var på tyska, i varje fall sas det så.

En tekniker som vidareutbildade sig på slutet av 60-talet borde väl ha kunnat klara sig rätt bra med enbart tyska? (Förutsatt att den ville arbeta i Tyskland eller i samarbete med tyskar.) Min nutidshistoria haltar något, men 60-talet var väl rena guldåldern för den (väst)tyska industrin?

Fast britterna var ju först med den industriella revolutionen. Den kom ett par decennier senare till Tyskland. I början av 1800-talet var alltså engelska teknikspråket framför andra. Tyskan kom visserligen ikapp, men det var senare.

Till den tekniska litteraturen kan räknas DIN-standarder, även om just beteckningen DIN är nyare och en mellanperiod i den tyska teknikhistorien är mörk. Den smått geniala A-standarden för pappersark är en tysk standard från 1920-talet. Svensk material- och mekanstandard är till stora delar ansluten (!) till DIN. Ungefär samtidigt som det tyska undret skedde (tillväxten 1945+ i återuppbyggnadens kölvatten) så blev tysk industri alltmer en konkurrent till svensk industri. Siemens var konkurrent till ASEA och LM Ericsson som sökte sig till andra marknader än den tyska. Volvo utnyttjade sin hemmamarknad, men lanserade tidigt personbilarna i USA. De stora svenska industrierna antog engelska som koncernspråk under tidigt 1960-tal. Sydamerika nåddes med engelska som koncernspråk. Scania blev stora i Brasilien.

Svensk industri i Sydafrika 1960+ rönte en del kritik, men verksamheten där stärkte engelskan som koncernspråk i företag som de nyss nämnda. Under en period hade svensk industri verksamhet i till exempel Irak, naturligtvis med engelska för internkommunikation.

Engelskan blev fackspråket för teknikutveckling i sådan grad att tekniskt nomenklatur·arbete är väsentligen nedlagt vad gäller svenska. Med globaliseringen blev produktutveckling, produktion, marknadsföring och service primärt baserade på engelska. Handböcker för de omhuldade slutanvändarna produceras fortfarande på lokala språk som tyska.