Ödet måste bara finnas! annars så lägger jag ner mitt yrke! ;)

Jag jobbar som programmerare, i mitt jobb så arbetar jag efter bestämda regler, eller mitt arbete när jag skriver ett progam utgår från många olika matematiska regler, om hur saker och ting skall fungera ska det väl vara.

Utifrån mina otaliga övertidstimmar långt in på natten så brukar jag fundera kring livets mening, och hur allt igenligen fungerar. Idag kan människan knappt förutse vädret 10 dagar framåt utan att diffa på gradantalet, någon regnskur osv.

Detta bygger på att man inte har den ultimata ekvationen som arbetar med samtliga faktorer som kan ändra vädret. All data, från den fjäril som slår sitt vingslag i australien, till pingvinen som dyker från sydpolen etc...

Den ultimata ekvationen kan vi nog alla hålla med om redan finns i praktiken, bara se er omkring så kan ni ta del av resultatet. Är min tangenttryckning på tangentbordet förutsedd redan för flera miljoner år sedan, då en dinosaurie trampade ett fotavtryck i marken, som det sedan regnade i, som då gav en plats för bakterier att föröka sig i, som sedan dracks upp av en gnagare, och dog 100 meter där ifrån, som sedan ett rovdjur åt upp osv... Nu hoppade jag nog flera tusen A4 framåt i denna ekvation bara från att gå från vattenpölen till gnagaren...

Men nånstans måste det finnas ett matematisk formel som förutspår vad jag gör imorgon, vilka kemiska substanser i hjärnan som gör att jag kliver upp kl 06:47:35 imorgonbitti, och osv. Varför jag kör 3 km/h förfort förbi skolan, och varför polisen står där och bötfäller mig.

Ja jag tror att ni förstår vad jag menar!

Ödet finns där, vad du gör imorgon spelar faktist ingen roll, för det är redan uträknat in i minsta detalj som en känd förbrytare sade på filmduken...

Vad tror ni?

håller med till 100 %

dock är antalet faktorer nog många att jag tror att i realiteten så finns slump/fri vilja

Visst är det grymt! Vi vet inget. Kan personligen säga att jag under en längre tid har snöat in på platonism bara för att
helt plötsligt se det från "motsatt" perspektiv. Jag uppfattar tankelivet som givande...men någon måtta får det va..idag utgår
jag från sinnesförnimmelserna. Man skulle nästan tro att vi inte befinner oss i en underjordisk grotta etc etc. Kanske vi är fria! Insikten om en ödesbestämdhet kan kanske leda
till personlig frihet på något plan. Men det är klart, vilka perspektivbyten inrymmes icke under en platonsk tankevärld.

Skulle man veta positionen och rörelsen i alla dimensioner av alla partiklar, fotoner och all övrig kvanta så skulle man nog teoretiskt sett kunna räkna ut alla händelser som har hänt och kommer att hända i framtiden.

Tyvärr så kan vi aldrig någonsin både veta positionen och rörselsen på dessa kvanta, pga Heisenbergs obestämbarhetsrelation.

när man diskuterar en sådan här sak kan man inte ta upp fysik som du gör när du snackar heisenberg för att när/om vi lyckas bestämma positionen och rörelsen för all kvanta så vet vi så pass mycket mer om fysik att man kanske ser tillbaka och idiotförklarar oss i våran tid lika mycket som vi idag gör för dom som trodde jorden var platt.

Om vi säger såhär istället då:

Låt oss säga att vi skulle kunna räkna ut alla händelser någonsin, om vi visste hur all kvanta förhåller sig.

Skulle vi isåfall inte kunna skapa oss en annan framtid?

Därför så kan vi aldrig veta vårt exakta öde. Om känner vi till vårt öde så upphör det att existera.

Om vi aldrig kan få reda på vårt öde, finns "ödet" isåfall?

Jag tror inte på ett blint öde. Det är ju fatalism. Människan har en fri vilja och vi gör olika beslut hela tiden i vår vardag. Vi bär också ansvar för våra beslut och gärningar. Vi har ingen överblick över helheten i vår och andras existens. Gud, som inte är kopplad till vår tidsaxel, har visserligen sett alla dessa våra beslut. Han är samtidigt i förfluten, i närvarande och i kommande tid. Han kan också leda oss rätt i våra beslut, om vi ber om vishet och är villiga att handla därefter. Detta kan ske också i vardagens små och till synes obetydliga händelser, vilka dock kan ha inverkningar, som vi inte kan ana.
Några små exempel på detta finns i: http://www.nic.fi/~jlindell/kristentro.htm / avsnitt 5.10 (Guds ledning)

Jag tror absolut inte på någon slags fullständig determinism. På något sätt har naturen ordnat det så att hela alltets utveckling är ett icke beräkningsbart problem. Jag talar nu inte om praktiska begränsningar utan i teorin.
Man skiljer i matematiken på beräkningsbarhet och icke beräkningsbarhet (computability and non-computability). Beräkningsbara problem kan löses med dator och en algoritm, medan icke beräkningsbara problem inte kan lösas på det sättet. Penrose brukar ge exempel där man skall "kakla" en golv med konstiga kakel-former (tile the plane). Tar man fyrkantiga kakel kan man visa att man kan kakla ett oändligt golv, men med mer oregelbundna former är problemet icke beräkningsbart. (Trots det klarar en mänsklig hjärna att bevisa att golvet är kaklingsbart.)

Pss döljer sig antagligen ett icke beräkningsbart problem i fysiken som kommer att omintegöra varje försök att ens i princip beräkna vår framtid.

Dessutom tror jag att det finns en sann icke-determinism djupt nere i de fundamentala teorierna som gör att naturen inte är deterministisk.

Om det är så att allting redan är förutbestämt så är det ju ingen ide att överhuvudtaget försöka med någonting, eftersom det som händer är menat att hända. Då kan man ju bara gå och lägga sig och dö, följa ödets gång.

Sen. Den ultimata ekvationen för att bestämma hur saker och ting kommer att bli i framtiden är nog att antingen så händer det, eller så händer det inte.
50/50. Jag tror att om man skulle räkna ut hur stor chansen är att det skulle regna imorron, och man tog med all data och information som finns världen, så skulle det visa sig att det chansen är 50%. Samma sak med vem som vinner mellan Modo-Färjestad eller vad som helst. Men då måste man ta med allt i ekavationen, allt ifrån fjärilars vingslag till amöbor i vattenpölar.

tror jag iallafall

det finns så många omöjliga saker som kan hända att chansen för att något omöjligt händer är rätt stor... var det nån kändis som sa, typ

Men om du tänker dig ett oändligt antal möjligheter när du stiger ut genom dörren i morgon bitti, är det då meningsfullt
att välja ut ett scenario vilket du tillskriver en procentuell sats nämligen 50& tillsammans med en annan procentuell sats på
50& för ingenting. Och sen när "ingenting" händer säger du att "ja det var 50% chans, det var rimligt", men halå där...det hände ju nåt, nämligen
ett utav dessa oändligt möjliga världar konkretiserades - en fågel flög förbi!

Det verkar onekligen så ibland. Men så små som vi är -så svårt har vi också att se sammanhang.

Jag tror att du är utbränd och ska ta det lite lugnt ett tag.

aja, men nu är det ju så att ingenting kan ju aldrig hända, efersom något alltid händer. Men om du tittar på hur stor chansen är att något händer eller inte händer, så är den alltid 50%. Även om du jämför flera saker än två, t.ex, chansen att Sverige av alla lag vinner fotbolls vm är 50%. Antingen så händer det eller så händer det inte.

eller har jag fel?