Hjälp mig! Ang. Läkare, Soc, LVU osv...

Grattis! Är oerhört glad för eran skull. Hoppas allt flyter på nu; önskar er all lycka i framtiden.
Visst har barnet anknutit till fosterföräldrarna, och att över dagen flytta över vederbörande till sina biologiska dito utan uppföljning vore naturligtvis fel.

Dock hör ungen hemma hos sina riktiga föräldrar. Självklart behövs en anknytningsprocess och - om möjligt - en fortsatt kontakt och god relation med förutvarande fosterföräldrar.

Jag håller med fullständigt. Barnets bästa ska genomsyra socialtjänstens arbete, och att rota upp barnets verklighet och komma till en ny familj är väldigt traumatiskt. Det är ett faktum som tyvärr vissa personer här inte förstår. Det finns vetenskapliga anlag till att barnet i fråga kommer vara disponerad för framtida psykisk ohälsa och kommer ha svårt att anknyta till personer i framtiden och en rad andra problem. Källor finns vid behov såklart.

Att man ska förflytta barn för föräldrarnas skull är helt idiotiskt. Oavsett hur mycket fel man gjorde i början så måste man tänka på barnets framtid och konsekvenser för han/hon och inte hur självisk föräldrarna är om att få tillbaka "sitt" barn. Hade TS sett till barnets bästa skulle hon låtit barnet bo kvar. Det är ett faktum.

Det bästa hade varit att läsa låta barnet växa upp tills han/hon är mogen nog för att bestämma själv.

Alla har såklart rätt att tycka och känna som de vill. Jag tror att detta är det bästa för vårt barn, annars hade jag inte genomgått processen.

Kan du förklara varför det här är bra för barnet och inte enbart för dig själv och din familj när barnet redan har vuxit upp i en familj som enbart barnet känner till? Se det ur barnets perspektiv. "Här har jag bott så länge som jag kommer ihåg, nu kommer det en främling till mig som säger att jag ska flytta till en ny familj som jag inte har träffat och inte har haft hand om mig tidigare och lämna min barn bakom mig". Oavsett så rekommenderar jag dig starkt att "ditt" barn ska få prata med en barnpsykolog om hur barnet mår, tycker och känner då sånna här flyttar ALLTID är traumatiska för barnet när han/hon inte förstår vad som händer.

Men åh! ❤ ❤

Så himla skönt med positiva nyheter efter att ha följt den här sorgliga historien i så många år. Hoppas att allt blir bra nu! KRAM!

Nu har hon ju bott i 2 andra hem som hon minns, och hon har alltid träffat oss vid minst ett tillfälle i veckan redan från start. Det senaste året har hon även sovit över och varit här i längre perioder, så vi är ju inte direkt en ny familj... Självklart kommer vi alla göra allt för att hon ska må bra i detta ☺

Tack!
Och tack för att ni alla funnits här genom åren 💖

Stort grattis Emma med familj, har prenumererat på er tråd i flera år och hela tiden hoppats på ett inlägg där jag skulle få läsa att flickan fått komma hem. Otroligt tragiskt hur hela ärendet skötts, jag hoppas ni kan lägga traumat bakom er och fokusera på framtiden. Blev så glad när jag såg ditt inlägg nu, krama din fina lilla flicka från mig!

Ännu värre vore att bara ge upp. Men du har uppenbarligen inte varit med om detta, och jag hoppas du slipper. Inget är värre.

Skönt att det går åt rätt håll för TS. Jag har följt tråden, det har varit intressant.

Det finns onekligen många risker för katastrofala beslut på en myndighet som socialtjänsten. Dock får man samtidigt ha en förståelse för att misstag kan begås. Det är nog tyvärr oerhört vanligt att socialtjänsten får omhänderta barn från föräldrar som aldrig borde ha skaffat barn. Det största problemet för socialtjänsten är väl att försöka bedöma om föräldrarna ljuger eller inte. I det här fallet hade vi ett spädbarn med multipla frakturer som föräldrarna överhuvudtaget inte kunde förklara (förutom den något risiga historien om det fallande syskonet).

Hade jag jobbat för socialen hade jag gjort samma bedömning som dom inledningsvis. Men självfallet borde man noggrant följt upp den här familjen och se om det finns några tecken på vanvård. Vi vet ju inte riktigt heller hur TS har uppträtt inledningsvis i den här karusellen. Har hon uppträtt hotfullt? Nonchalant? Har hon verkat ovårdad?

Sedan kan man ju inte blunda för att socialtjänsten stått för ett antal bedrövliga rättsövergrepp genom åren. Finns en intressant artikelserie på DN som tar upp pappor som blivit av med sina barn på helt oriktiga grunder.

Önskar dig lycka till i fortsättningen TS!

Edit: gick du någonsin till pressen?

Som jag? Det handlar inte om mig. Och du kan ge dig på att hur anknutet ditt barn än är till dig så ryker det fort om soc vill det. Du har ju en lång historia av knarkande, så det är nog inte svårt för dem.

Jag råkar känna TS ganska väl, och vet hur väl hon vill sitt barn. Så uttala dig inte om saker du förhoppningsvis aldrig kommer känna till närmare.

Ja, vi var med i en artikelserie i Expressen ☺