Hur mycket skuld är kvar om alla dollar betalas tillbaka?

Nej, det gjorde du inte. Ingen riksbank lägger alla pengar på hög utan att ens betala ut löner till de som jobbar på banken, varför skulle de göra detta? Kreditförluster är inte heller något konstigt eller kontroversiellt.
Uppenbarligen är du bara intresserad över att spy ut dina konspirationsteorier till så många som möjligt och inte alls av att lära dig nya saker.
Vem är förbannad?

Tydligen så skriver jag på något sätt som uppfattas som aggressivt, då folk ofta skriver att jag är förbannad. Märkligt, med tanke på att samma människor nästan alltid börjar sina diskussioner med mig med något idiotiskt uttryck, tex "Bullcrap".
Spelar ingen roll vad du kallar saker. Med ditt värdelösa svar kan jag bara anta att du menar att riksbankerna sitter och samlar på sig så mycket pengar som möjligt enbart för att skada ekonomin. När och var skedde detta, och hur hade detta beteende inte varit skadligt i någon annan typ av ekonomi?
Mitt exempel motbevisar entydigt foliehattarnas lögn om att det måste skapas skulder hela tiden för att täcka räntan på befintliga skulder.

Du har på intet sätt motbevisat detta.

Även om det inte är en slump just i USA, vad spelar det för roll? Alla stater har centralbanker och alla har någon form av inkomstskatt, i nästan samtliga fall tillkom dessa fenomen vid mycket olika tidpunker. I Sverige infördes inkomstskatt senast under tidig medeltid (beroende på definition), medan Riksbanken skapades 1668, hundratals år senare.



Men det är väl exakt "cirkulering av pengar från land till land" som sker i dagsläget? PIIGS-staterna har dåligt med pengar --> deras räntor går upp --> pengar "cirkuleras" in till PIIGS från stater med bättre finanser/lägre räntor. Ovanpå detta mycket omfattande stödpaket som cirkulerar in ännu mer pengar.




För varje skuld som skapas så finns även motsvarande tillgång. Om skuldebrev/pengar inte åtnjuter förtroende eller motsvaras av reala tillgångar så minskar skulderna/pengarnas värde; det blir inflation eller skulderna skrivs ned.

De som framför allt förlorar på detta är de som äger mycket pengar/finansiella tillgångar/skuldebrev, Förmodligen är det dessa du menar när du talar om "pengamästarna".

Nog snarare du som missuppfattat eftersom jag aldrig sagt något sådant, eftersom arbete ingår i mitt exempel.
Givetvis är det en förenkling, är inte det fullständigt uppenbart? Det motbevisar dock lögnen att det måste skapas nya skulder för att betala räntan på gamla skulder. Det går lika bra med arbete.
Det innebär inte att valutamängden ökar, men det innebär skapat arbete.
Frågan kvarstår.
Båda dina alternativ innebar att alla blev fattiga utom möjligtvis "pengamästarna".
Kan du ge exempel på ett monetärt system som bytts ut, och där resultatet blivit att de som var rika innan inte längre är rika?

Jo, i och med att du betalar en leverantör senare enligt exemplet ovan, så skapas faktiskt pengar.

Huvudelen av de pengar som skapas i ekonomin tillförs som skulder. Dessa skapas främst av banker, men inte bara av bankerna.

En butik som säljer en leverans före leveransen betalas behöver inte belåna sig. Det är däremot leverantören som måste låna av banken tills dess att butiken betalar --> och se, pengar har skapats!

Naturligtvis finns det även ett pris för olägenheten att få betalt senare och för att behöva låna. Det priset tas nog ut i form av högre pris för leveransen. Delvis innebär detta inflation --> och se, pengar har skapats igen!

Det stämmer att skatt måste till för att betala staters lån och räntor. Ibland genom inkomstskatten, ibland genom någon annan skatt. Det är väldigt viktigt att belysa att pengar som egentligen tillhör individer tas från dem för att föras över till pengamästarna. Så det spelar roll. Du och alla du känner får hela tiden försämrad köpkraft.

Stater kan trycka egna pengar om de vill, utan att betala ränta. Inga stater är dock pigga på att göra just detta. Hmm, undrar vad det är som hindrar dessa tillsynes suveräna stater?

Jo, men om de ska betala ränta på de nya lånen så ökar ju skulden, bara det att de skjuter upp fristen. Den totala skulden i världen försvinner inte, de bara omfördelas och skjuts på framtiden. Stöd- och stimulanspaket genererar mer skulder än vad som fanns innan.

Det är sant att inflation minskar en skuld, inte i absoluta tal, men i relativa. Inflation (valutaökning) leder dessvärre till ytterligare skulder, det är därför vi är i en valutabubbla nu. Att trycka ny valuta (som sedan lånas till skuldsatta) är inte lösningen, utan en del av problemet. Det är deras skulder som är problemet från första början, att då låna ännu mer pengar är förödande.

Att kunna skapa valuta leder till en enorm wealth transfer från de som använder valutan till de som trycker den - inflation är en dold skatt som folk inte tänker på. Om någon blir så skuldsatt att den inte kan betala tillbaka är risken stor att dess egendomar säljs till andra riktigt billigt. Se Grekland. Men helt klart är det så att man kan förlora möjligheten att få tillbaka de utlånade pengarna om låntagaren inte kan betala tillbaka. Det sker i enskilda fall.

Jag resonerade också kring arbete. Dubbelläs mina tidigare inlägg i tråden.

En bra förenkling är Peter Schiffs bok How an Economy Grows and Why it Crashes. Ditt exempel är inte användbart då det missar så många väsentligheter. Det är sant att vi till viss del kan arbeta bort en skuld, men vi kan omöjligen arbeta bort dagens skulder. World Economic Forum beräknar att de totala statsskulderna om åtta år ligger på 210 biljoner dollar. Hur tänkte du jobba bort den skulden? Om vi inte ens kan jobba bort dagens skuld, hur ska vi då kunna jobba bort den dubbla skulden om åtta år?

Jag är österrikare (som Peter Schiff) och vi inser att det inte är lån och konsumtion som skapar arbete, utan sparande, investeringar och produktion. En ökad valutamängd skapar inte arbete, säg det till någon som levde i gårdagens Weimar eller lever i dagens Zimbabwe. Där fanns/finns det jättemycket valuta, men inte många arbeten och ingen välfungerande ekonomi där personer har möjlighet att spara och investera för att producera.

Om du släpper ned 10 miljarder dollar på en öde ö som inte har kontakt med andra, hur mycket arbete skapas av de 10 miljarderna? Inga.

Ja. Läs på om den skotske ekonomen John Law, den franske kungen Louis XIV och de fransmän som köpte in sig i The Mississippi Company.

The story of John Law and the Mississippi Company is as intriguing as any modern financial disaster. In the end, many of the new millionaires were financially destroyed. So was France. It would be eighty years before France would again introduce paper money into its economy.

Källa: John Moen, Ph.D. University of Mississippi.

Finns otaliga andra exempel. Monetär historia är intressant.

Den frågan poppar upp då och då i Nationalekonomiforat, och varje gång brukar jag och/eller någon annan visa att det INTE är några problem att betala tillbaka alla skulder. Inklusive ränta.
Den enda förutsättningen är att vi har en monetär ekonomi, dvs där man kan köpa och sälja för något betalmedel. Men hade vi inte det skulle det inte uppstå skulder i en valuta heller.

Någonstans sitter uppenbarligen några personer som inte kan något och skriver stolligheter på någon websida som sedan folk läser och tror på.

Men frågan är knappt hypotetisk, för allmänheten har inte det minsta intresse av att amortera bort skulder och sluta ta nya. Och de valda politikerna vill tvärtom se skuldmassa öka. Så det som sker är en ökning i skuldmassa på ca 5% per år.

Vad är det för skrattretande med det. Det gör varken till eller från.

Termin. Bosse bonde säljer sin skörd till bagaren om 3 månader till ett i förväg uppgjort pris. Vad blir det nu för fantastiska skulder av det?

CDS, vilket snarare kan ses som en försäkring och inte derivat, men låt gå.
Om en kredithändelse sker så tar jag förlusten i stället för att du gör det. Vilket skuldskapande hittar du där? Det handlar bara om VEM som tar förlusten ifall en sådan inträffar.

Det verkar mer som du sitter och skrattar pga föreställningar och bristande kunskap.

Det skrattretande är att en ekonomi inte består av 5 personer, 5 yrken och en bank. Den är mer komplex än så.

Derivathandel kan visst ge upphov till enorma skulder. Det totala värdet av världens derivater uppskattas vara 1,5 kvadriljoner dollar. Spricker den bubblan kan inte all valuta i världen betala de skulderna, se här för mer info:

http://news.bbc.co.uk/2/hi/2817995.stm

CDS:er är en försäkring, ja. Hur kommer politiker och centralbanker att lösa sprickandet av en CDS- eller derivatbubbla? Massivt tryckande av pengar = hyperinflation. Så ja, både CDS:er och derivater har stor påverkan på skuldnivån och valutaskapande.

Känns som alla här i tråden har rätt utifrån sitt sätt att se det hela. Vissa argumenterar i en teoretisk värld med enkla exempel kring bagaren, banken, bonden mm. I den ekonomin stämmer naturligtvis resonemangen om att skulderna går att betala tillbaka genom att pengar cirkulerar. Teorin skulle naturligtvis stämt i den riktiga världen också om det nu inte fanns en rad praktiska problem att ta hänsyn till (som inte finns i 3-personers-världen).

ETT av dessa problem är helt enkelt att vi har enorma skulder. Och de enorma skulderna i sig urholkar förtroendet för låntagarna. Vilket gör att när skulderna måste betalas och pengarna inte finns, så måste nya pengar lånas upp - till lite högre ränta än tidigare osv. På så sätt ökar den totala skuldbördan konstant, trots att vi arbetar och trots att pengar cirkulerar för fullt. Skuldbördan kan på detta sätt öka i princip helt okontrollerat, medan vi bara kan skapa nytt värde genom tillväxt till en viss gräns. De som tjänar pengar i detta system ser krisen, och börjar av oro spara pengar istället för att amortera eller investera.

Se på Grekland. Hur ska grekerna arbeta av sin skuld när de dels har en skuld på över 115% av BNP och har så låg kreditvärdighet att långivarna kräver 225% ränta för att låna ut pengar till Grekland i 2år? Fundera på vilken tillväxt de måste ha i sin ekonomi för att bara betala denna ränta.

Exemplet som gavs av Celeno handlar inte om att lösa alla kriser i världen, utan förklarar bara den knut som TS ställde upp. Givetvis är exemplet förenklat, men det förklarar ändå en hel drös ekonomiska principer. Det vi ser i verkligheten är ett stort nätverk av trådar som alla (eller åtminstone de flesta) kan härledas till det enkla exemplet. Man måste förstås ha en viss fallenhet för abstrakt tänkande för att förstå det, vilket förklarar varför en del vänstertomtar inte fattar.

Vänster? Jag är libertarian.

Att arbeta bort en skuld kanske fungerar i ett initialt skede, då skulden är jätteliten. Men om vi alltid kan arbeta bort en skuld varför uppstår då finansiella kriser, varför går företag i konkurs, varför ställer stater in betalningar (default) osv?

Eller har jag missuppfattat vad Celeno menar?