Försäkring, helt idiotiskt?

Hallå. Tänkte på en sak; man betalar ju försäkringar för det mesta nuförtiden. Hem samt bilförsäkring lär ju vara de vanligaste, men sen finns det ju försärkingar som typ hos folktandvården, mot p-böter/plankning osv. Men egentligen, om du la undan alla dessa pengar du lägger på försäkringar per månad, till en FET klumpsumma som du bara investerar mer o mer, så de stiger hela tiden. När du väl skadar dig tar du av den summan. Man borde ju tjäna en del på det? Med tanke på att man hela tiden betalar lite "för mkt" på vanliga försäkringar, får du en stulen bil så får du högre premie liksom.. och om du aldrig är utsatt får du en "billig" premie, som fortf är snordyrt i längden.

Hänger ni med? Åsikter?

Absolut har du en poäng men jag tror att försäkringsbolagen vet det och lägger sina premier så högt som möjligt bara det inte tippar över i att man tjänar på att skita i det. Men vissa olyckor kan ju bli enormt stora, typ om du krockar med bilen, laga alt skrota din bil + den andra bilen + skadestånd blir mycket.
Sen är väl vissa försäkringar som typ trafikförsäkring obligatoriska?

Jobbigt om mycket händer på en gång, och speciellt om det händer innan du har hunnit spara upp det här kapitalet som kommer behövas för att täcka det.

Har också tänkt lite på det där. Dock kan det vara värt att betala lite extra slantar för den trygghet man har när man använder sig av försäkringar. Jag är rätt försiktig av mig när det gäller prylar (kamera, mobil etc.) och har aldrig köpt försäkringar då jag anser att jag inte tjänar på det, men tycker det kan vara värt det på större saker såsom bilen, hemmet och liknande.

Ja du ska nog spara i många många många år om du skippar hemförsäkring och råkar ut för en brand.
Bara att råka ut för det i en villa är väldigt illa med allt lösöre och husets kostnad.
Tänk dig då om du bort i lägenhet och får stå för röksanering av massa andra lägenheter och trapphus osv.
Så hemförsäkring skulle jag inte gambla med, den är dessutom lagstadgad.

Det är den inte alls det.

Hemförsäkring är frivillig sålänge du inte går på soc (soc kräver att man ska ha den för att vara berättigad till stöd), däremot så vissa delar av bil/trafik försäkringarna obligatoriska.

Här har Dave Ramsey gett ett bra råd som stämmer bra även här i Sverige:
Han menar på att man köper försäkringar för sådant som man inte har råd att bekosta att ersätta vid en totalskada eller om priset på försäkringen i förhållande till potentiell ersättning är lågt. Många är överförsäkrade och betalar några tusenlappar om året i onödan.

Äger man hus så tycker jag att en fullvärdesförsäkring är ett minimikrav

Har man familj så tycker jag att man bör ha någon slags livförsäkring. Skyddet från försäkringskassans (omställningsbidrag) varar inte särskilt länge och änkepensionen är ju för de allra flesta avskaffade.

Har man både hus och familj så bör man ha en försäkring som täcker upp för minst halva lånebeloppet eller ett låneskydd (så länge detta går att ordna till en rimlig kostnad). Många har en tjänstegrupplivförsäkring via arbetet eller facket och den ger (beroende på den avlidnas ålder) drygt 250 000:-

Reser man bör man se till att ha en reseförsäkring som täcker hemtransport vid olycka eller allvarlig sjukdom. Ambulansflyg kostar mycket.

Olycksfallsförsäkring bör man ha, även om det sociala skyddsnätet täcker upp en del av de extrakostnader som kan uppstå om man drabbas av en funktionsnedsättning så täcker det långt ifrån allt.

A-kassa är svårare om man inte kan kombinera det med en inkomstförsäkring. A-kassan ger maximalt 11 000 kr / mån efter skatt och det är mer men inte otroligt mycket mer än alfa-kassans grundbelopp (320 kr per dag före skatt). Man kan alltså tänka sig att om man har goda marginaler i sin ekonomi och / eller en väldigt trygg inkomst tänka sig att avstå. Personligen är jag med i a-kassan sedan jag fick min första anställning.

Vi betalar för vårt skydd (per år)
-Hem/villa/reseförsäkring: 5000 kr
-Livförsäkring, 20 Pbb (880 000 kr): 500 kr (per person)
-Olycksfallsförsäkring (880 000 kr enkelt invaliditetsbelopp): 500 kr (per persson)
-Akassa: 1200 kr respektive 4056 kr (i det senare beloppet ingår inkomstförsäkring)

Vi betalar alltså drygt 900 kr i månaden för vårt försäkringsskydd för hem och person. Bilen kostar cirka 500 kr till i månaden.

Allt annat försäkrar vi själva. Det vill säga, vi sätter av pengar till en buffert som vi tar ifrån om något går sönder eller dylikt. Vis av erfarenhet är det ofta väldigt svårt att få ersättning från försäkringsbolag vid mindre skador eller så är det högt åldersavdrag i kombination med hög självrisk. Vi köper alltså inte till extraförsäkringar till kapitalvaror, avbeställningsskydd, resebolagens försäkringar, stöldförsäkring, självriskminimering, etc, etc.

Mest pengar att spara är ju ändå oftast på bilförsäkringen, den är ju också den försäkring som är enklast att påverka.
Man kan ju välja försäkring i tre alternativ. Trafik, halv och hel-försäkring.
Och man kan välja vilken bil man vill äga! Dyr, billig, dyr att försäkra eller billig att försäkra.

Säg att du har en ganska ny bil i 200' kr-klassen. Om du endast har trafikförsäkring på den så är det värsta som kan hända att du står med ett bilvrak utan att få något för den från försäkringsbolaget, förutsatt att du orsakade olyckan själv.
Men bilvraket är ju ändå värt en massa pengar. Sälj delarna, eller hela vraket i en smäll så har du säkert fått tillbaka 30' kr med lite tur. Kanske 5000kr för däck och fälgar?

Givetvis måste du ha en bil, men det går ju transportera sig bra i bilar för mellan 5 - 10' kr också.

Man kan ju också påverka bilförsäkringen genom att äga en äldre, mindre bil, eller en med mindre försäkringskostnad.

Efter flera problem med olika försäkringsbolag i olika frågor, så har det oftast visat sig att ersättning uteblir av olika skäl.
Nu har jag bara de försäkringar jag måste ha.

Du har helt rätt i ditt resonemang att man betalar "för mycket" i premie, men för de flesta så är det ju värt denna extra kostnad för att skydda sig mot mycket stora kostnader och i värsta fall ekonomisk ruin. Detta brukar kallas att man är riskavert - man är beredd att betala mer än sannolikheten motiverar för att skydda sig mot ett mycket negativt utfall.

De flesta skulle förmodligen inte betala 2.10 för en försäkring som skyddar dig mot en 20% sannolik förlust av 10 kronor, men desto fler skulle nog betala 2.10 för en försäkring som skyddar dig mot en 0.002% sannolik förlust av 100 000.

Om man bara räknar med belopp och sannolikheter så har ovanstående försäkringar båda ett värde av 2 kronor (10 * 20% = 0,002% * 100 000 = 2) men på grund av folks riskaverta beteende betalar man gladeligen 10 öre för mycket för den sistnämnda varianten.

Om man är så kallat riskneutral tillmäter man bara försäkringen värdet 2 kronor och då blir kontentan att man aldrig tecknar några försäkringar för de som finns på marknaden är alltid för dyra (om inte försäkringsbolaget räknat fel förstås). Staten är ett bra exempel på en riskneutral aktör och köper således aldrig försäkringar.

börjar blir allt vanligare att hyresvärdar kräver att man visar upp papper på hemförsäkring