Moral existerar ej

Osäker på vad du menar men "tyvärr" på slutet dock. Det är nödvändigt både för ens egna sanning i sig själv att göra slut med inprintade normer och värderingar som hindrar oss från att leva och för mänskligheten som helhet. Vi människor drivs av fördomar/fantasier om verkligheten som har spridit sig som en sjukdom över jorden vilket skapar krig och konflikter. Konflikter i sig själv och konflikter mot andra människor. Har spridit sig i alla tider, den osanna sanningen går i arv. Alla har sin egen sanning, tyvärr är den sanningen felaktig hos 99% av alla människor. Den är påhittad fantasi om den mentala bilden av oss själva, som hindrar oss från att se verkligheten för vad den är. Hindrar oss från att finna harmoni i vardagen, hindrar oss från att förstå oss själva och andra, hindrar oss från att älska varandra. Det är den oändliga dumheten som einstein uttryckte det. Oförmågan att följa lyckan i livet, då vi hellre följer vår egen sanning än vad våra sinnen talar om för oss. Ångest, stress, depressioner och annat lidande.

Vet inte om du förstår detta dock. gör du?

Exakt, tyvärr så kommer de tankarna, anser du att det gett dig en konstruktiv frid?

Men främst vill jag fråga er som anser att ni har stark moral hur ni ens kan tycka det. Jag är övertygade att ni skulle till och med döda om rätt situation presenterade sig.

Moral är något som inte existerar. Folk pratar om det eftersom 1. De vill att andra ska bete sig så men egentligen skulle de inte följa det personligen om de hade valet att sluta följa det och ingen annan kunde. (kontroll över andra människor) 2. De är rädda för vad andra tänker om dem så de talar inte om det.

Jag skulle inte ha det minst problem att sno något eller ens mörda någon om jag visst att jag skulle kunna komma undan med det. Moral existerar inte och faller oftast på sin egen orimlighet. Ju tidigare man inser att det inte finns inge regler att följa bara olika val med olika konsekvenser desto bättre. Och med detta faller hela iden med polis och rättsväsen samman så denna tråd är lite till er som jobbar med det hur kännes det att slösa bort er liv på något så meningslöst?

Men främst vill jag fråga er som anser att ni har stark moral hur ni ens kan tycka det. Jag är övertygade att ni skulle till och med döda om rätt situation presenterade sig.

Första gången jag förstod rädslan och hur samhället har format mig så lyckades jag också distansera mig från det. Upplevde då total harmoni/frihet/nirvana. Förstod vem jag var osv. Upplevde äkta kärlek till omvärlden.

Föll dock tillbaka till gamla "vanliga" vilket såklart har gjort mig frustrerad. Vetskapen hur livet kan levas, oförmågan att komma tillbaka skapar viss stress, det stämmer. Men jag skulle aldrig någonsin vilja få den insikten ogjord. Lever hellre ett liv med förståelse och lidande, än glad och dum. Kan låta konstigt men.
Skillnaden är egentligen bara att jag förstår att jag lider, de gör inte de andra, för de är så psykotiska och kopplar bort känslor osv. De har inte sett vad som finns. Potentialen i oss själva är enorm.

Är dessutom övertygad om att jag kommer lyckas bryta mig lös från galenskaperna åter igen.

Moral är något som inte existerar. Folk pratar om det eftersom 1. De vill att andra ska bete sig så men egentligen skulle de inte följa det personligen om de hade valet att sluta följa det och ingen annan kunde. (kontroll över andra människor) 2. De är rädda för vad andra tänker om dem så de talar inte om det.

Att mörda någon har dock främst med den naturliga empati som människor har och inte någon moral
Viss moral är viktig. "An it harm none, do what ye will" typ så

Det är sant att moral inte existerar som objekt, vi kan inte mäta det i form av djup och storlek eller väga dess vikt.

Tankar finns dock i alla människor, det formar deras kropp och kommande handlingar.

Moral är en liten grupps överenskommelse om en sedvänja,En moral är inte personlig, för jag kan lätt hitta på saker som saknar anknytning till andras värderingar

Hela tiden så jämför vi mot en mindre grupp, våra egna och letar kunskap om vad som är vettigt och för vilket ändamål.

Ja moral existerar som värdering.

Moral är något som inte existerar. Folk pratar om det eftersom 1. De vill att andra ska bete sig så men egentligen skulle de inte följa det personligen om de hade valet att sluta följa det och ingen annan kunde. (kontroll över andra människor) 2. De är rädda för vad andra tänker om dem så de talar inte om det.

Jag skulle inte ha det minst problem att sno något eller ens mörda någon om jag visst att jag skulle kunna komma undan med det. Moral existerar inte och faller oftast på sin egen orimlighet. Ju tidigare man inser att det inte finns inge regler att följa bara olika val med olika konsekvenser desto bättre. Och med detta faller hela iden med polis och rättsväsen samman så denna tråd är lite till er som jobbar med det hur kännes det att slösa bort er liv på något så meningslöst?

Men främst vill jag fråga er som anser att ni har stark moral hur ni ens kan tycka det. Jag är övertygade att ni skulle till och med döda om rätt situation presenterade sig.