Skulle du kunna se din bästa vän i ögonen samtidigt som du avrättar honom?

Om vi säger att detta är hans sista önskan.

Följande text är inte det minsta nödvändig att läsa, så vidare man inte vill få en djupare förståelse till varför frågeställningen poppade upp i mitt huvud. Hoppa gärna till nästa fetmarkerade tex...

Jag satt och filosoferade lite angående mitt återupptagna köttätande i egenskap av före detta vegan. Vilket avslutades (veganismen då) på grund onda leder, väldigt låg vikt, illamående, umgänge med djur(ja, att träffa djur fick mig att inse att jag inte tyckte det var värt att offra min egen lycka och välmående för deras skull) m.m.

Moraliserande veganer är i mina ögon inte lika värdelösa som de predikande vegetarianerna(såvida vegetarianerna inte äger en egen rättvisemärkt kossa som någon landsbygdslevande Hindu i Indien). Jag såg det helt enkelt som ett måste att börja konsumera kött/fisk igen. Och mycket riktigt började jag må bättre när jag började med firren igen(trots lukten), även om saker och ting inte är perfekta direkt.

Men jag såg det helt enkelt som ett nödvändigt ont. Hade det fungerat att bo på landsbygden med en förhållandevis tyst get/får som går att mjölka(till ost och dylikt), utan ont i kropp/knopp, illamående, att vara stoppad från ett aktivt liv eller några andra negativa effekter - ja, då skulle jag faktiskt övervägt att inte äta "likdelar" igen. Definitivt.
Val av födointag ur ett ideologiskt perspektiv spelar likt val av el-leverantör, anti-rasistiska/rasistiska ställningstagande, anti-sexistiska/sexistiska ställningstagande, källsortering m.m. inte någon minsta roll överhuvudtaget i slutändan. Det är ungefär lika relevant som vilket favoritfärg man har. I slutändan bryr sig folk bara om sig själva, även om de skitnödigt basunerar ut budskapet om motsatsen.

Och de som påstår motsatsen är oftast tvångsmässiga hycklare som tex låtsas bry sig om barnen i Afrika, när det finns folk med vaginor mellan benen i närheten och en facebook-status att fylla i. När de sociala sammanhangen brutits upp kommer det dock fram att de aldrig skänkt en krona till behövande i sitt liv.
Veganmaten är i 9 av 10 fall säkert odlad på mark där "de mördade djuren" gått och betat.
Det finns bara olika dumma val att välja mellan, och att välja något av dem behöver inte ens vara rätt ur ett konsekvens-etisk perspektiv.

Jag kan dock ibland känna en viss avundsjuka mot vissa som står med bägge benen i en ideologisk värld, även om de flesta förmodligen bara låtsas göra det.
Det borde vara skönt att vara övertygad om att en viss väg är den rätta att gå. Å andra sidan verkar det alltid vara något fel på dessa människor och/eller deras handlingar... ("tuffa kvinno/mans")feminister som går till personangrepp för att man ifrågasätter något, mupp-feminister/socialister som påstår sig vara för fria val men blir sexuellt upphetsad av att förbjuda "fel" åsikter/handlingar(hur triviala de än må vara), låtsas-rödingar med synliga anarkist-A:n som bara går runt och stjäl och ser ohygieniska ut(så att medelsvensson ska rygga tillbaka och hålla sig till den politiska mittfåran), för att inte tala om cp-högern som använder frihetsargument för att snåla till sig skattelättnader som dom kan köpa fler 2 kilo-spannar med grillkrydda från Citygross...

Allt kommer förmodligen gå åt pipan... alla är äckliga, utom jag och mina katter...

I vilket fall som helst. Kreatur avlivas med en bultpistol, vilket i och för sig förmodligen inte är deras innersta önskan... men eftersom vi anser oss behöva köttet och eftersom kossor är korkade, primitiva djur gör vi det ändå. Ett nödvändigt ont och med djurets minsta möjliga(någorlunda iaf) lidande i fokus.

Låt oss då säga(och nu kommer vi till poängen) att din bästa vän lider eller något och att inga mediciner finns att tillgå. Låt oss då även säga att hon vill snabbt och lätt avrättad av dig, hans/hennes bästa vän, samtidigt som hon/han av någon anledning vill se dig i ögonen det sista hon/han gör.
Skulle du då kunna avfyra avtryckaren på pistolen??

svårt att svara på i förhand men jag hoppas/tror att jag skulle kunna det...

care to elaborate?

om man får blunda

Jag skulle inte kunna göra det utan att titta min vän i ögonen.

Är du störig eller korkad nu?

konstig fråga med tanke på allt det andra svamlet men ja jag skulle kunna göra det vad är det som är så konstigt?

Konstigt svar att fråga vad som är konstigt med min okonstiga fråga. Fniss...

Jag ställde frågan eftersom jag hade hoppats på lite mer utbroderade svar en bara ja/nej. Hur man hade resonerat inför det, vilka tankar som hade gått igenom ens skalle vid genomförandet, efterspelet.... typ sånt.

Men jag frågade mest för att jag inte har något bättre för mig...

Om jag håller med min vän om att lidandet är oumbärligt, eller om min vän kan bevisa detta för mig och att situationen är hopplös, omöjlig att ändra, över en tid proportionerlig med lidandet, om det inte finns någon möjlighet till avtagande lidande före den naturliga döden. Trotts att vi och samhället gör allt vi kan, då skulle jag (kanske, man vet aldrig för en man verkligen varit där.) kunna hjälpa min vän, men jag skulle aldrig kunna göra det utan att se min vän i ögonen, agera skulle jag dessutom göra baserat på vad min vän uttrycker i dennes ansikte.

Ja

Vad är det du vill diskutera? Eutanasi eller att vännen tvunget ska ha ögonkontakt?
Kan man räkna husdjur som bästa vänner, så har jag gjort det vid tre tillfällen, en Newfoundlandhane på 13(!)år och 2 katter, 12 och 21 år gamla.

Hunden kunde knappt gå längre och mitt enda bryderi efteråt var att jag borde gjort det tidigare, han mådde verkligen inte bra sista året - det vanliga höft-köret som dom har. Veterinären var en nyutexaminerad kvinna av "vänta-och-se"-typ.
Ögonkontakt hade vi väl lite grann, det kändes naturligtvis fördjävligt, men värdigt så här i retrospekt.

Den yngre av katterna hade blivit påkörd, hemska skador på bakdelen, som i stort sett var mosad, sköt den på plats utan att blinka, allt annat hade varit oansvarigt.

Den äldre katten somnade in i min famn hos veterinären, ungefär en vecka efter att han slutat äta för gott.
Veterinären fann väl inget direkt utom föhöjda värden och hög ålder, det kändes sorgligt, men värdigt.

Så - för att svara på din fråga, ja, det skulle jag kunna. OM du övertygat mig och alla alternativ prövats utan framgång. Skulle jag må bra? Nej, självklart inte..

Om man bortser ifrån bultpistolen och en massa blodskvätt och utploppande ögon i dödsögonblicket och det istället handlar om exvis en spruta och ett lugnt insomnande så skulle jag nog göra det för min vän och se denne i ögonen. Ögonkontakt i sin sista minut i livet kan kanske vara minst lika fint som det första ögonkontakten med ett barn i livet(?).

Döden kan vara värdig när man väljer det själv, man är nog desto skitnödigare när den kommer ofrivillig och plötslig. Men klart man ställer upp för en polare..