Om du är svensk medborgare, då kan du snabbare och enklare bli medborgare i annat nordiskt land. Om du har bott tillräckligt länge i ett nordiskt land, då kan de bli medborgare där genom anmälan eller förklaring, vilket är ett förenklat och billigare sätt att bli medborgare.
Medborgarskap i nordiskt land genom anmälan eller förklaring
Om du blivit svensk medborgare på annat sätt än genom ansökan, då kan du bli
dansk medborgare genom
förklaring efter efter sju års bosättning. Den som blivit svensk medborgare genom ansökan kan bli dansk genom förklaring efter tio års bosättning.
Om du är svensk medborgare, då kan du bli
norsk medborgare genom anmälan efter sju års bosättning. Norge gör i det sammanhanget ingen skillnad mellan en infödd eller en naturaliserad svensk.
Om du blivit svensk medborgare på annat sätt än genom ansökan, då kan du bli
finsk medborgare genom
medborgarskapsanmälan efter fem års bosättning i landet. Den som blivit svensk genom ansökan kan inte bli finne genom anmälan.
Om du inte blivit svensk medborgare genom ansökan, då kan du bli
isländsk medborgare genom anmälan efter sju års bosättning i landet. Den som blivit svensk genom ansökan kan inte bli islänning genom anmälan.
Medborgarskap i nordiskt land genom ansökan
Svensk medborgare blir snabbare medborgare i nordiskt land om han väljer ansökan i stället för anmälan.
Danmark
Grundkravet vid ansökan om danskt medborgarskap är nio års oavbruten boendetid i Danmark. Medborgare i länder utanför EES och Schweiz får inte räkna sig tiden som studerande tillgodo.
Nordiska medborgare kan ansöka om medborgarskap efter två års oavbruten boendetid i Danmark, medräknat tiden som studerande. Detsamma gäller för dansksinnade från
Sydslesvig och för personer från de
Nordfrisiska öarna som gått i dansk skola innan tolv års ålder.
Danmarks medborgarskapslag
Wikipedia
Island
Grundkravet vid ansökan om isländskt medborgarskap är sju års oavbruten boendetid på Island. Medborgare i länder utanför EES och Schweiz får inte räkna sig tiden som studerande tillgodo.
Nordiska medborgare kan ansöka om medborgarskap efter fyra års oavbruten boendetid på Island. Även tiden som studerande räknas.
Icelandic nationality law
Norge
Grundkravet vid ansökan om norskt medborgarskap är sju års oavbruten boendetid i Norge. Medborgare i länder utanför EES och Schweiz får inte räkna sig tiden som studerande tillgodo.
Boendetid i skatteparadiset Svalbard räknas inte om nordiskt medborgarskap saknas. Orsaken är att norska uppehållstillstånd ej utfärdas för de som bor på Svalbard. Och alla utlänningar utom nordbor måste ha bott i Norge med uppehållstillstånd under den boendetid som skall bilda underlag för ansökan om medborgarskap.
Ryska gruvarbetare i
Barentsburg och de
sjuttio thailändska städerskor som i åratal levt och arbetat på Svalbard kan med detta som grund aldrig ansöka om norska medborgarskap. Det går inte ens för den grupp städerskor som ingått äktenskap och bildat familj med norrmän på Svalbard. Ingen tid utan norskt uppehållstillstånd räknas! Räknas gör bara tiden med uppehållstillstånd för Norge.
Nordiska medborgare kan ansöka om medborgarskap efter två års oavbruten boendetid i Norge. Även tiden som studerande räknas. Också boende på Svalbard utan norskt uppehållstillstånd tillräknas alla nordbor. Nordbo som ansöker om norskt medborgarskap behöver alltså inte ha varit i besittning av något för Norge giltigt uppehållstillstånd under sin boendetid i Norge.
Finland
Grundkravet vid ansökan om finskt medborgarskap är fem års oavbruten boendetid i Finland. Medborgare i länder utanför EES och Schweiz får inte räkna sig tiden som studerande tillgodo.
Nordiska medborgare kan ansöka om medborgarskap efter två års oavbruten bosättning i Finland. Även tiden som studerande räknas.
Boendetid
Migrationsverket i Finland
Min gradering av hur lätt/svårt det är för en svensk att bli medborgare i de andra nordiska länderna
Enligt mitt nedan presenterade resonemang är det för en svensk som söker medborgarskap i nordiskt land lättast att erhålla detta i Danmark. Sedan följer i turordning Finland, Norge och Island.
Island kräver den längsta boendetiden, fyra år, för sökande av medborgarskap från nordiska länder. Om man bara ser till boendetiden, då är Island det mest krävande nordiska landet för en svensk som önskar medborgarskap. Men Island tillåter flerfaldiga medborgarskap och man har ingen militär stridsmakt. Därmed har man inte heller någon värnplikt. NATO sköter försvaret av Island.
De övriga tre nordiska länderna, Danmark, Finland och Norge, kräver endast två års bosättning för nordisk sökande av medborgarskap.
Norge har krav på både värnpliktstjänstgöring och avsägelse av tidigare medborgarskap. Sedan 1 januari 2015 gäller den norska värnplikten även för kvinnor! Man kallar det
könsneutral värnplikt.
Finland tolererar flerfaldiga medborgarskap, men man har värnplikt. Åttio procent av de värnpliktiga inkallas till tjänstgöring. Det lär vara den högsta procentandelen bland alla de europeiska länder som fortfarande tillämpar allmän värnplikt. Finnarna är ett krigarfolk!
Personer med åländsk hembygdsrätt slipper värnplikten så länge de inte låter folkbokföra sig utanför landskapet Åland. Vilket innebär att ålänning som studerar i Åbo, till exempel, han inkallas till tjänstgöring om han väljer, medvetet eller av misstag, att skriva sig som bosatt på sin studieort.
Danmark tolererar numera och sedan
1 september 2015 flerfaldiga medborgarskap.
Danmark har värnplikt och den gäller endast män. Denna värnplikt är dock ingen allmän värnplikt. De som får kallelse utses i stället genom ett lottningssystem.
Endast trettio procent av Danmarks värnpliktiga kallas till tjänstgöring. Jag vet ej vilken åldersgräns uppåt som gäller för de som blir antagna till grundutbildning. Att veta var man lagt denna gräns, det är viktigt att utröna för den som vill söka om danskt medborgarskap. Söker man för sent i livet, då har man kanske redan blivit för gammal för den militära utbildning man ville ha!
Värnplikt
Wikipedia