Vad är marknadsmässig lön?

Hur kommer man fram till vad som är marknadsmässig lön?
Om en bransch är subventionerad måste man väl till att börja med ta bort dessa subventioner för att få en fri marknad?

Vissa menar att lönen för vissa arbetare är artificiellt hög i och med kollektivavtal. Vad leder detta till för problem? Följden av att lägstalönerna är ”för höga”. Vad är för/nackdelen för samhället i stort?

Går det att sätta en marknadsmässig lön när det fortfarande finns sociala skyddsnät, framför allt a-kassa och försörjningsstöd(=soc.)?

Som jag ser det framkommer den marknadsmässiga lönen om man tar bort alla inslag av det statliga våldsmonopolet som går utöver den som garanterar frivilligt fastslagna kontrakt. Om detta innebär att en lön är förhandlad av ett fackförbund som inte äga någon särskild laglig status annat än det att representera ett stort antal arbetares individuella fordringar och skyldigheter så skulle jag säga att det är en marknadsmässig lön.

Varför behöver marknaden vara fri för att löner ska vara marknadsmässiga? Är inte marknader som staten intervenerar i (d.v.s. alla) också marknader?

Frågorna besvarade i turordning:

Marknadsmässig lön är det som arbetsgivaren och arbetstagaren på tu man hand kommer över ens om. Hur de båda kommer fram till det, är upp till dem och ingen annan. Vem vet hur de gör, vem vet liksom hur du och din flickvän gör under täcket liksom? Det är upp till er båda.

Ja, man måste ta bort subventioner för att få en fri marknad.

Kollektivavtalens artificiellt höga löner ökar arbetslösheten. Om det vore värt att anställa en person för 13999 kr men kollektivavtalet kräver en lön på 14000, ja då förblir den personen arbetslös med en lön på 0 kronor. (I Sverige finns f.ö. ingen minimilön, det är perfekt lagligt att anställa en person för 1 krona i årslön, såvida inte facket implementerar sitt kollektivavtal, vilket det kan göra var som helst när som helst även om ingen på arbetsplatsen är medlem i facket. Detta godtyckliga fackliga maffiahot är dock förhandlingsbart, bara fråga "din" fackpamp vad han vill ha för att välja att avstå från att tvinga på dig kollektivavtal... Systemet är från grunden uppbyggt som ett sätt för fackpampar att tjäna pengar på att ta mutor från arbetsgivare som vill köpa sig fria från de totalt orimliga villkoren som skulle tvinga dem säga upp alla och lägga ned produktionen.

Socialbidrag (=försörjningsstöd) och a-kassa fungerar givetvis som en slags minimilön i praktiken. Det är väl lätt att förstå hur man kan välja att leva på bidrag istället för att ta ett lågavlönat jobb.

Nej.
Själva definitionen av marknad är att det är ömsesidig frivillighet individer emellan. Statlighet är ju våld, en tredje part som med våld tvingar andra att göra sånt som de inte vill göra. Det är motsatsen till marknad. Att det före kommer ord i massmedia och skola som "elmarknaden" och "arbetsmarknaden" är bara löjligt. Varför inte lika gärna tala om "socialstyrelsemarknaden"?

Jo men då kanske ingen kan leva på lönen och då blir inte det arbetet utfört. Om någon t.ex får en hjärtinfakt men inte har pengar till intensivvård så dör ju denne och då behövs ju inte heller några läkare. Det behövs alltså inga läkare om den branchen inte är subventionerad.


Kollektivavtalen har ju uppkommit genom att arbetare bildat en fackförening för att arbetsgivare inte skall betala för låga löner. Så det är ju i grunden en bra sak. Sedan så är det ju en fördel för hela samhället om människor kan leva bra på sin lön.


Javisst gör det, A-kassan är ju till för att den som blir arbetslös inte skall bli utfattig. Den ligger ju långt under lönen som man hade när man hade arbete. Om vi inte hade sådana skyddsnät så skulle ju lönerna kunna sjunka hur lågt som helst eftersom det är så många som är arbetslösa.

Folk skulle helt enkelt behöva ta ett arbete till vilken lön som helst.

Varför är det just statliga begränsningar av frivilliga överenskommelser som avgör vad som är en marknad och inte? Varför inte vädret, eller geografi? Alla överenskommelser är föremål för yttre begränsningar och kostnader.

Själv skulle jag säga att marknadsmekanismer kan fungera bra även i närvaro av omfattande statliga begränsningar av frivilliga avtal. Svarta marknader är ett bra exempel.

Det är själva definitionen av marknad.
Visst kan man betrakta statsvåld som "vädret", men då bör man påpeka vad man menar tydligt. Skillnaden mellan marknad och planekonomi utgörs inte av väder eller geografi, utan bara av statsvåld.

Om man lyckas med att strunta i statsvåld, alltså bedriva svart marknad, så är ju det väldigt bra. Precis som det är bra att lyckas strunta i att det regnar på midsommarafton.

Klädbranschen är inte subventionerad. Behövs det därför inga kläder?
Om man betalar många gånger mer i landstingsskatt än vad man får vård för, och dör i den statliga vårdkön utan möjlighet att välja eller reklamera, hade det inte varit bättre då att få behålla den miljon kronor man betalat i landstingsskatt under sitt liv, så man kunde flygas till Schweiz för omgående och världsledande vård av läkare som är fullt ut ansvariga för sina handlingar?

Varför ljuger du? Kollektiv"avtal" är statlig lag. Lyder du inte den politiska adelns order i detta avseende så stormar uniformerade beväpnade snutar in för att allt våld som krävs verkställa din underkastelse. Det har ingenting med fackföreningar att göra, kollektivavtal är lag som verkställs med statsvåld.

HAHAHA!!!
Nä du, var har du fått den galna idéen från?
A-kassa är inte behovsprövat. Du kan vara mångmiljonär och ha miljoninkomster av kapital, och ändå få a-kassa. A-kassa, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag, studiemedel, pension o.s.v. är alla bidrag till de rika. Det finns ingen ambition alls om att dessa bidrags syfte skulle vara att hjälpa någon som är fattig. Om så sker, så beror det bara av slumpen. Tvärtom fungerar de allra flesta bidragen enligt "inkomstbortfallsprincipen" enlgitvilken man får hgöre bidrag ju högre lön man har (haft).

Behovsprövat bidrag, alltså som man får för att man är fattig, är bara försörjningsstödet och det uppgår till pyttelilla 0.4% av BNP. Skattetrycket är över 100 gånger högre på ca 45% av BNP. Bidragen är uttryckligen utformade för att öka inkomstklyftorna, genom att de rika får högre bidrag än de fattiga.

Hm, om du får en svår sjukdom redan i 10-årsåldern då?


Det är ju fackföreningen som har förhandlat fram kollektivavtalet. Facket vill att arbetarna skall ha så höga löner som möjligt och arbesgivarna vill betala så låga löner som möjligt. När de kommer överens så skriver de ett avtal och då blir det juridiskt bindande som vilket annat avtal som helst. Om någon bryter mot avtalet så måste man kalla på polis eller liknande. Så fungerar det ju överallt så varför inte här?



Jomenvisst så är A-kassan till för det, att motverka fattigdom vid arbetslöshet. Vad skulle den annars vara till för. Fast nu går diskussionen över i att handla om bidrag och TS undrade ju över om det gick att ha marknadsmässiga löner om det fanns bidrag.

Det beror ju på vad man menar med marknadsmässiga löner. Om man lever i ett samhälle helt utan skyddsnät typ "sköt dig själv och skit i andra" eller alá Marian Radetzki "hungriga lejon jagar bäst", är det ett sådant samhälle du menar är eftersträvansvärt. Det tycker inte jag.

EDIT


Då kanske man skulle byta bidragen. Ge de rika de fattigas bidrag och tvärtom.

Det jag är ute efter är den magiska dynamiken som påstås uppstå om lönerna regleras "av marknaden".
Om det inte finns något som behöver göras, spelar det då någon roll om någon kan tänka sig att jobba för en spottstyver?

Det jag funderade på var ju främst läkare som brukar gnälla över att deras "marknadsmässiga" lön hade varit rejält mycket högre än nu. Ändå verkar det inte vara någon brist på blivande studenter som vill bli läkare.
Vad är problemet med att, om så är fallet, lönen är för låg.

För att förtydliga:
Fall 1- Lönen är artificiellt hög. Problem?
Fall 2- Lönen är artificiellt låg. Problem?

En marknad är resultatet av att staten reglerat vissa områden enligt vissa regler. För att en marknad ska finnas måste vissa lagar stiftas till exempel avtalslagar och förbud mot slaveri. Dessutom måste staten hålla med vissa resurser t.ex. polis, åklagare och domstolar. Dessutom måste vissa sedvänjor som exempelvis avtalslojalitet, korruptionsfrihet osv etableras (annars vill ingen utöva transaktionen via marknaden).

En marknad utan staten är alltså en omöjlighet.

En fri marknad handlar således om att reglera tillräckligt mycket. Vad som anses tillräckligt skiljer sig åt mellan olika debattörer. Vissa debattörer på högersidan menar att en fri (d.v.s. välfungerande marknad) är beroende av få regler medan debattörer på vänstersidan menar att en välfungerande marknad är beroende på att fler regler upprättas för att balansera makten mellan avtalsparter.

I vår värld finns oändligt mycket som behöver göras, att all arbetskraft inte används är en fråga om att de som håller i pengarna inte tycker det är värt att satsa på att hyra in arbetskraft för att göra den insats som efterfrågas. Med andra ord: Det som är bra/kul/intressant om det görs vid ett löneläge kanske inte är det vid ett högre löneläge.

Därmed gäller:
Fall1 - Problemet är att vi då får arbetslöshet om vi har sticky wages (iaf enligt gällande marknadsortodoxi). Vid perfekt konkurrens kommer lönerna anpassas nedåt.
Fall2 - Här finns inga problem, marknaden kommer att anpassa/pressa lönerna uppåt.

Det egentliga problemet är vad vi ska göra med de människor som tjänar så lite pengar att de inte har råd med någonstans att bo, mat för dagen och kläder på kroppen? Jag kan tycka att det inte är värdigt vårt samhälle, med den höga materiella nivå vi har, att vissa invånare ska leva i fattigdom.