2012-07-10, 12:51
#25
Citat:
Jag håller inte alls med med dig, att vår generation inte duger, jag träffar hela tiden visa, upplysta och spirituella människor, som inte fanns så många tidigare.
Vill du kanske utveckla lite det som står i rubriken?
Ursprungligen postat av irit
Citat:
Du valde en mycket fin rubrik, verkligen. Men sedan börjar du bara gnälla om dagens depression, om andra världskriget och att vår generation inte dyger mm. Jag tycker, att du skall hålla dig till temat du valt och berätta för oss, vad är meningen med denna "war" och hur denna "spirituala war" skall föras. Och varför skall den överhuvudtaget föras, vad är målet? Vad säger Tyler/filmen om det?
Ursprungligen postat av TheBoringMan
"We have no Great War. No Great Depression. Our great war is a spiritual war. Our great depression is our lives."
Ja, så säger ju Tyler i filmen fight club, och jag glömmer det aldrig. Jag tänker en del på det här i perioder, när livet känns speciellt meningslöst. För det här är ju sant...
.................................................. .................................................. ......................................
Ja, så säger ju Tyler i filmen fight club, och jag glömmer det aldrig. Jag tänker en del på det här i perioder, när livet känns speciellt meningslöst. För det här är ju sant...
.................................................. .................................................. ......................................
Jag håller inte alls med med dig, att vår generation inte duger, jag träffar hela tiden visa, upplysta och spirituella människor, som inte fanns så många tidigare.
Vill du kanske utveckla lite det som står i rubriken?
Ja du, borde väl egentligen starta en annan tråd för en annan diskussion.
Jag står fast vid att livet generellt är mycket enklare för västvärlden nu än förr, och jämfört med tredje världen lever vi knappt i verkligheten alls.
Men för att vara sann rubriken som du efterfrågar, man kanske kan säga att livet för oss är så tomt på livshotande utmaningar att när man ser bortom all bedövande nöjeskultur så finns endast en känsla av tomhet. I denna tomhet möter vi oss själva och kanske börjar delar av vår generation då inse mer av vad vi är som människor och vad vi kan vara. Det är en annan vinkel på vad jag sa tidigare att det är en lyx vi i väst har att kontemplera/gnälla över vår existens.