Sovjetunionen hade hade varit grön av avund på svensk PK-propaganda.

Jag slås gång på gång av hur effektivt det svenska etablissemangets propagandamaskin har varit. När man talar med den genomsnittlige fyrtiotalisten, eller kanske femtiotalisten om invandring och mångkultur så känns det som att tala med en vägg. Argumentet är i stor set alltid, "Amen det är vår skyldighet att hjälpa andra människor, hela världen ska få komma hit, du är en hemsk rasist, jag vill att en neger gifter sig med min dotter, bla, bla.
Denna generation framstår som indoktrinerade och lobotomerade nordkoreaner. Det märks att detta är generationer utan internetvanor som har exponerats för ensidig statsmedia.
I Sovjetunionen lyckades de trots sin omfattande propagandaapparat oftast mycket sämre med att trycka ned etniska spänningar, vilken syntes synnerligen tydligt i Kaukasus. Där flammande våldsamma etniska kravaller och små inbördeskrig upp många gånger redan innan Sovjetunionens fall.

Har jag rätt i mina tankegångar? Har svensk etablissemangspropaganda varit effektivare än propaganda i många kommuniststater? Varför då i sådana fall? Hur skiljer sig svensk propaganda jämfört med kommunistpropaganda?

Och idag varnas främlingar att röra sig ute under natten eller vid högtider.

Jag slås gång på gång av hur effektivt det svenska etablissemangets propagandamaskin har varit. När man talar med den genomsnittlige fyrtiotalisten, eller kanske femtiotalisten om invandring och mångkultur så känns det som att tala med en vägg. Argumentet är i stor set alltid, "Amen det är vår skyldighet att hjälpa andra människor, hela världen ska få komma hit, du är en hemsk rasist, jag vill att en neger gifter sig med min dotter, bla, bla.
Denna generation framstår som indoktrinerade och lobotomerade nordkoreaner. Det märks att detta är generationer utan internetvanor som har exponerats för ensidig statsmedia.
I Sovjetunionen lyckades de trots sin omfattande propagandaapparat oftast mycket sämre med att trycka ned etniska spänningar, vilken syntes synnerligen tydligt i Kaukasus. Där flammande våldsamma etniska kravaller och små inbördeskrig upp många gånger redan innan Sovjetunionens fall.

Har jag rätt i mina tankegångar? Har svensk etablissemangspropaganda varit effektivare än propaganda i många kommuniststater? Varför då i sådana fall? Hur skiljer sig svensk propaganda jämfört med kommunistpropaganda?


Ja kanske. Det beror väl i sådant fall på flera saker. Några skulle man kanske kunna ringa in;

De personer du pratat med bor sannolikt inte mitt ibland invandrare. Om man bara bryr sig om sin, då, trånga värld så spelar det ingen roll för dem.

Skyldigheten att hjälpa all sjöns mystiska grupperingar runt vår glob basera på skuldtanken dvs att vi skulle vara skyldiga till samtliga de problem som finns i tredje världen.

Den sovjetiska propagandan fungerade inte så bra i realiteten. Den som sker här däremot stöds med stor ideologisk iver av media. Dessutom ska man ju "hjälpa" de inströmmande. I sovjet handlade det inte om att hjälpa utan om arbetet enligt styltiga tankar från 1920-talet, vilket alltså sannolikt fungerade sämre än medias skuld/hjälp-propaganda

PK-propagandan är emellertid slutkörd, genomskådad och fullständigt avväpnad. Det är ett tomt skal utan kraft att påverka, styra, skrämma osv. Den har slagit tillbaka på sig själv, dess dödssuck har ljudit. Det som ekar ännu är dess minskande anhörigskaras falnande mantra.

Njaa, på internet har PK media slagits men de dominerar fortfarande TV mediet vilket vi vet är otroligt starkt media, speciellt bland de äldre. Om 5-10 år så är även denna dominans slut.

Jag är pessimistisk. PK är verkligen vår stadsreligion och för väldigt många jag känner skulle man hellre gå under än erkänna ett fel i den svenska "sanningen". För vissa är sociala medier en plats där man träffar olika människor, för de flesta är det facebook där man ser alla sina vänner ha en "vi gillar olika" knapp på sin bild. Nu senast skall man skriva att Assange är dum, baserat på en löpsedel man läst på Aftonbladet.

Jag undrar verkligen vad som krävs för en förändring. Indoktrineringen är ju mer eller mindre fulländad.

Ja, du har rätt. I Sovjetunionen så kallades till och med propaganda för "agitation och propaganda".

Skolor och universitet hade en "agitprop" grupp som såg till att höja profilen på frågor som ansågs viktiga. Tex "Befria Angela Davies", "Säg nej till spriten", "Låt oss överskrida Planen" eller något liknande....

Alla hyggligt utbildade visste exakt vad som pågick, och det var inget hemligt med det, eftersom det till och med var del av ideologin, vilken alla som skulle plugga på universitetet fick läsa på om.

Det här systemet fanns/finns i alla länder som styrs av ett kommunistiskt parti (kalla dem dock inte kommunistiska, det är missvisande).

Alla visste att det funkade så här... Att reaktionära nyheter från icke socialistiska länder inte kunde/skulle visas i sin helhet, att det var viktigt att förstärka folkets självkänsla genom positiva lokala nyheter och inte hålla på med ändlösa reportage om småsaker som var problematiska.

Men det är fel som en del från väst tror, att Sovjetnyheterna var osanna eller extremet vinklade. Oftast så handlade det bara om att man valde vilka historier som det skrevs om, och vad som ignorerades. Det som publicerades var välanalyserat, hade inte skrivits för att sälja eller sälja annonser. På så sätt var det faktiskt högre kvalitet än majoriteten av rysk media idag. Det var ett ärligt försök till nyhetsrapportering, dock med locket på en del nyheter som skulle ha rapporterats i väst och minus skandaljournalistik.

I Sverige idag, precis som TS säger, så TROR folk att media är helt fri. Detta är felaktigt.
I Sovjetunionen var skillnaden att ingen inbillade sig att journalister kunde skriva precis vad de ville.

Det kan de dock inte i Sverige idag heller. De MÅSTE vara politiskt korrekta, det de skriver (om det är i kommersiell massmedia och skall nå ut till de breda massorna) måste sälja. Alltså får gärna dramatiskt, skandaliserat, kort och säljande.

I Sovjetunionen var reglerna "ingen seriös kritik av kommunistpartiet eller kommunistisk ideologi", inga avviktande åsikter om utrikespolitik, och inga extremt negativa "human interest" stories som inte blivit godkända av partirepresentaten för publikation.

Jag är sextiotalist, och vet mer om "internet" än du. Du tror antagligen att "internet" föddes på 90-talet... Bara för att man lärde ut internationalism och "förståelse" i skolorna på den tiden (40, 50, 60-talet) så ska du inte tro att alla gick på det. Jag tycker snarare att de är de yngre generationerna som är aningslösa och går på all skit. Webben (som kom ungefär trettio år efter internet) innehåller mycket bra information, för den som vill lära sig saker och kan skilja på fakta och propaganda. Men om man inte har en bra kunskapsbas att stå på så sväljer man allt som står på den första google-träffen. Du ska inte tro att du är så välinformerad bara för att du har många källor (som säger samma sak) om du inte kan bedöma vars och ens trovärdighet. Jag gissar att du är ungefär trettio år och tror att du vet allt.