Trollbindande röst

Under det senaste året har jag träffat två personer med trollbindande röster, båda kvinnor. Det har fått mig att fundera på vad som gör deras sätt att tala så imponerande. Deras röster låter djupa och självsäkra, väldigt betryggande på något vis. Till saken hör kanske att jag träffade en av dem på en konferens, hon hade säkert stor nytta av att alla gärna lyssnade på vad hon hade att säga.

Finns det en gemensam nämnare för rösterna hos dem som talar på det hör sättet? Är det orden? Tonfallet? Satsmelodin?

En av dem talade engelska som främmande språk och den andra tyska. Tror ni att det är möjligt att tala på samma sätt på svenska? Svenskan är ju mer ryckig, med många upp- och nedgångar, än engelska och tyska.

Har varit med om fenomenet jag med. Sprang på en video på youtube där en tysk kvinna demonstrerar funktionerna på en mobiltelefon. Av kommentarerna att döma på klippen, så är jag inte ensam om att fullständigt avguda hennes röst.

http://www.youtube.com/watch?v=1P_m9nVfMTI

Har ingen aning om vad hon säger eftersom jag inte talar tyska.

Om detta skulle man kunna säga mycket. Ett kort sätt att formulera sig är att rösten är själens spegel, i minst lika hög grad som ögat och ansiktets småmuskler är själens spegel. I hög grad är också rösten både kroppens och genernas spegel. Det där exemplet med den tyska telefondemonstratrisen innehåller en del information utöver rösten. Händerna är ungdomliga. Välskötta naturliga naglar. Jag är beredd att göra en gissning på kvinnans ålder och längd. Ålder mellan 24 och 32 och inte över medellängd, kanske 163 cm och omkring 60 kg. Det finns ett lätt moderligt anslag, kanske har kvinnan egna småbarn hemma. En kvinnas sätt att tilltala sina barn är nämligen alldeles speciellt. Mammas röst som vi minns halvt medvetet från vårt första barnaår, den rösten kan påverka upplevelsen av andra kvinnors röster – oberoende av lyssnarens genus, antar jag.

Med detta sagt så måste man inskjuta att även lyssnarens tillstånd och situation påverkar upplevelsen. Värderingen av rösten hos ett nyhetsankare sker under andra förutsättningar än värderingen av en kvinna som uppträder på konferens och väntas övernatta på hotellet.

Intuitivt har vi en förkärlek för friska konkurrenskraftiga individer, med ett gott genmaterial i botten och en trygg och stärkande uppfostran i bakgrunden. Våra gener är krassa nog för att vi ska söka oss till individer som vi kan ha nytta av. Det kan gälla en bra potentiell partner till de egna barnen. Det kan också gälla individer som genom sin karisma kan väntas få god status i klanen och därmed få goda materiella reserver.

Rösten är oerhört viktig i det sociala umgänget, samtidigt som den lyssnande hjärnan är skicklig på att avslöja bedragare. Bill Clinton lyckades inte ljuga trovärdigt utan förråddes av några småmuskler. Under de kanske 300 000 år som vår art fått en förfinad röstapparat så har nervbanorna från hjärnan till röstorganen bokstavligen byggts ut till en exceptionell omfattning. Och det är mycket som ska synkroniseras från mellangärdet via stämbanden, gomseglet, tungans rörelser och munnens öppenhet. Dessutom tar högnivåprocesserna stort utrymme och mycket energi i vår stora hjärna. Evolutionen hade inte investerat så mycket i denna apparat om den inte haft stort värde för överlevnad och fortplantningsframgång.

Symbolspråket när kvinnan berömmer telefonens eleganta kröning, det kan säkert väcka sympati även om man inte förstår orden. Vi som förstår tyska hör två gånger att den ligger bra i handen och att tastaturen inte är överdrivet miniatyriserad. OK-funktionen är till och med inringad och ringen är känslig runt om.

Ficklampan får beröm; den är klart intressant och kan komma väl till pass när man ska upp och leta efter pannlampan. Fast det här sista sägs inte på tyska. Lite, men bara lite, lämnas till tittarens/lyssnarens fantasi.

Jag är tjej och fattar inte hajpen alls

Kanske om du tänker dig en grabb från Neapel som prisar den platta formen hos Apples senaste padda? Grabben kanske är lite halvt mafioso; sånt kan trollbinda kvinnor har jag hört. Ja, ni kan förstås inte känna min svåger.

Allvarligt: Låt mig upprepa att en ”vinnande” röst är en del av företeelsen karisma.

De skådespelare som får i uppdrag att läsa in talböcker, de har ofta vad man med en lätt överdrift kan kalla en trollbindande röst. Den kvinnliga sångrösten är i en klass för sig: Sarah Brightman, Victoria Tolstoy, Christina Lindberg, Andrea Berg, Helene Fischer. Som uppläsare är Katarina Ewerlöf och Bodil Malmsten trevliga exempel. Som talare är Maria Wetterstrand duktig och mycket medveten om den egna rösten.

Bland manliga uppläsare gillar jag särskilt Helge Skoog och (framlidne) Ulf Palme. Bland sångarna kan nämnas Andrea Bocelli och Semino Rossi.

Någon av de nämnda skulle av någon annan benämnas banal – bedömningen sitter innanför lyssnarens öron.

Här är ett par ytterligheter som råkar finnas på Youtube. Tyvärr hittade jag inte Ulf Palmes inläsning av Aniara. Det är ett fulländat möte mellan en visionär text och en karismatisk röst. Jag har valt exempel utan rörlig bild, för att rösten ska framgå tydligare:

http://www.youtube.com/watch?v=J29P0NuYkMw (Christina Lindberg, sång)
http://www.youtube.com/watch?v=672XaNv1JZ0 (Ulf Palme, uppläsning)

Jag är också tjej, och hetro, men jag blir ändå hänförd av vissa kvinnors röster. Det är lite därför jag finner det förvånande att jag egentligen aldrig, möjligen en gång, träffat en kille med magisk röst. Män kan ha imponerande röster på ett annat sätt än kvinnor kan, de uttrycker ofta ledarskap tydligare.

Jag tror att egon2b har en hel del poänger, men håller inte med om att det nödvändigtvis handlar om fortplantning. Det kan ju finnas många andra anledningar till att uppskatta individer som utstrålar självsäkerhet och trygghet.

Angående youtube-tjejen förstår jag vad ni menar men håller inte med. Hon låter lite för barnsligt, något som säkert kan vara sexigt men kräver en viss läggning Att vi uppfattar hennes röst olika talar för att vilka röster vi uppfattar som trollbindande är väldigt subjektivt. Vi uppskattar helt enkelt röster som uttrycker någonting vi behöver eller vill ha. Fast å andra sidan är ett exemple inte mycket att hänga i granen om vi ska göra en ordentlig undersökning.

Skogseva (kolla bloggen är ni kloka!) minns poesin i sjörapporten -"ett slags poesi i uppläsningen" :

http://gardener.blogg.se/2010/january/vackra-namn.html

Själv minns jag inte så mycket av det där, men min äldre bror påstår att vår gamle far, en bonde i Värmlands inland, äskade tystnad i köket när sjörapporten sändes i radion. En ungdomsdröm gjorde sig påmind, om ett annat liv, på de sju haven?

Eller var det en karismatisk röst?

Från en annan blogg:

https://jernis.wordpress.com/2010/02/page/3/

En annan bloggare minns "Valutabankernas marknadsnoteringar" :

http://bloggen.sigbritternald.se/#post264

Damen ifråga blev intervjuad i Dagens Eko i samband med att marknadnoteringarna upphörde att sändas på radio (när var det?). Hon blev faktist tillfrågad av reportern om hon var medveten om typ en "mjuk sexig röst"...

Jag minns inte hennes svar.

Kanske, men även viljan att verkligen vilja säga sin publik något personligt. Att tala förtroligt, till var och en. Det är en konst.

En mästare i ämnet:

http://www.youtube.com/watch?v=f0koe...feature=relmfu

Hans Villius avled i förrgår den 22 juni 2012.

Slaget vid Poltava

Alison Krauss hade konsert i går i Göteborgs konserthus. Fyra fyrar av fem möjliga i G-P:s recension, mycket tack vare den i övrigt lågmälda kvinnans trollbindande röst.