Trollbindande röst

Det är oklart här om du och recensenten avser Kraus talröst eller sångråst. Men sångerskor är överrepresenterade bland människor med trollbindande talröster. Linda Ronstadt är ett exempel på någon som kunde ha nöjt sig med att prata till publiken och ändå tillfredsställt den.

(När det gällde Världens Vackraste Linda fanns det ju för all del en utseendefaktor att väga in i ekvationen också...)

Different drums, say no more.

Susanna Hoffs var inte sämre utseendemässigt, men rösten avgjorde till Lindas fördel.

I en välarrangerad konsert blir mellansnacket ett mervärde, när idolens röst får komma fram i tal. Det bekräftar att konserten inte bara är en radda »låtar« plockade från så kallade album. I förekommande fall kan dialekten vara en krydda som inte hörs i sången, och knappast bör göra det heller.

Den sydtyska TV-kanalen Bayern alpha har den goda smaken att sända jazzkonserter med jämna och ojämna mellanrum. Det blir mycket mera helgjutet med lite lättsamt mellansnack. Musikmedierna har varit nästan helt inställda på “tunes” – från början av tekniska skäl och senare av kommersiella skäl. Spotify tycks ha cementerat konceptet med låtar som lösgodis.

På en konsert kan även en till synes rätt bedagad kapellmästare ha en karismatisk röst som kompletterar sångsolisten i mellansnack och/eller duett.

Här finns lite intressant att läsa:


Vad kännetecknar en bra röst?: En studie om röster i kommersiella sammanhang

Låg grundtonsfrekvens hos män är intresseväckande och förtroendegivande.
Samma variabler finns inte hos kvinnor.

Intervjun gav att det i radioreklamsammanhang inte finns en ofelbar röst som kan anlitas till alla uppdrag, utan att olika rösttyper passar till olika sammanhang.

Röst är komplicerat. Det består av så många komponenter. Bland annat arv, miljö, dialekt, bildning, ordval, ordförråd, rytm, betoning, volym, tempo, grammatik, humor, ålder, fysik, hälsa och det viktigaste av allt tystnad.

Min favoritröst att lyssna till är Toivo Pawlos, men det finns många många fler.
Sten Ljunggren, Tom Alandh och Staffan Forssell (tidigare på SR) har också riktigt bra, bara för att nämna några.

Många svenska skådespelare har mycket bra röster. Påfallande många av dem kan tas för Stockholmare, men härstammar i själva verket från Göteborg eller någon annan ort i Västra götaland. Det är som att den Västgötska rytmiken och basen bryter upp och förfinar den annars ofta nasala och Stockholmskan.

Temat vackra röster är så populärt att det till och med på kort tid startats två trådar i ämnet. Den andra kommer dock inom kort att papperskorgas, så jag postar här i originaltråden.

Två talröster som trollband mig och många andra, då det begav sig:

Det täcka könet: Ma Oftedal

Det otäcka könet: Kjell Alinge

När jag tar en titt på Wikipedia ser jag till min förvåning att det står långt mer om Oftedal än Alinge. Alinge borde fått mer utrymme. Han är ju trots allt en av Sveriges mest omtyckta och fascinerande radioröster, n'est-ce pas? Oftedal var dock mer kontroversiell med sina mystiska läror och bråket med Ulf Lundell osv. Fantastisk röst hade hon i vilket fall som helst.

Varför preteritum? Man kan utgå från att en person har nästan samma röst vid 55+ som vid 30 års ålder, även om personen i stort sett lämnat den offentliga scenen.

Det finns tydligen en märklig koppling mellan en kvinnas röst och benägenhet att ägna sig åt lätt ockulta sysslor. Jag ska medge att sångerskan Christina Lindberg (hon som är bördig från Helsingborg) har en röst som trollbinder mig.

En evolutionär förklaring kunde vara att en kvinna med en extra dimension i rösten sannolikt skulle bli en duktig farmor/mormor åt mina barnbarn. Den dåliga (gamla) nyheten är att kloka gummor i alla åldrar var ett hot mot prästernas monopol på det ockulta.

Det var inte ens roligt, framför allt inte med tanke på att "otäcka" könet är en inflationsartad parafras på "täcka" könet. Det blev på något sätt ett skott utanför utan målvakt.

Håller emellertid [ehuru inte med dig] med om att Alinge var rätt otäck och inte särskilt behaglig att lyssna till.

Kommer Kjell Alinge på tal så måste även Janne Forssell nämnas. Särskilt när han är själv. Goda minnen reseprogrammet Jorden runt i 8 delar som Janne gjorde tillsammans med Lasse Westman.