Moral?

Moral är ens uppfattning om vad som är rätt och fel, vilken för de flesta tycks uppkomma främst genom att de helt enkelt absorberar omvärldens inställning men som andra kommer fram till genom egna resonemang.

Moralen för oss inte närmare något mål som det finns någon mening med, eftersom det inte finns något i världen som kan sägas vara ett dugg meningsfullt, och detta kanske kan sägas vara detsamma som att den inte behövs. Utan någon som helst rättskänsla skulle världen se annorlunda ut och förmodligen skulle vi ha svårare att klara oss (medellivslängder skulle sjunka osv) men objektivt kan man inte säga att detta vore varken positivt eller negativt.

Det var allt jag orkade skriva ner för stunden...

Föreställningar om vad som är "rätt" (=bra för människan) och vad som är "fel" (=dåligt för människan).




Samhället behöver den. Den enskilde individen kan klara sig utmärkt utan.




I grund och botten är den baserad på medfödda faktorer; på vår förmåga att tycka om andra människor och en vilja att beskydda vår avkomma. Specifika moraliska regler är dock inlärda.




Om det finns en moral som ger alla människor så stor lycka som kan begäras då samhället inrättas efter den, då skulle man nog kunna tala om en universell moral. Men det är tveksamt ifall detta är samma sak som en objektiv moral.

Det kan vara bra att upprätthålla och underhålla fundamentala värden. Huruvida det är stoltheten, visheten eller skönheten spelar
inte så stor roll. En person med ideal är hur som helst vacker, liksom en vis eller en stolt person... perspektivseende. En människa
behöver erfarenhet från en mängd områden och hon får det om hon strävar. Ibland måste hon t o m välta, göra galna saker, för att
finna en väg ur sig själv. Men det rätta - det är alltid där i en eller annan form, hos andra eller hos en själv.

Det har ställts frågan: Vad är moral?
Ofta tänker vi, att det bör vara någonting gott och positivt. Helt OK!
En tanke, som jag har nedtecknat som svar i en debatt:

"Godhet: Är bara det gott, som är gott för mig? Brist på godhet är ondska. Bakom ondskan finns i olika stadier stolthet, själviskhet, maktlystnad, olydnad mot Gud. Godhet i samhället människor emellan är inte nödvändigtvis godhet inför Gud. Fastän människans gärning kan vara god, kan motiven vara felaktiga. T.ex. kan någon göra gott för att på något sätt själv dra självisk nytta av det. "
Vilka är motiven för vårt handlande i olika situationer? Något att tänka på!

Att det finns handlingar som är fel ser man tydligt i alla kulturer i alla tider (tex. döda, stjäla).

Jag tror alla handlingar som anses vara moraliskt felaktiga, på något sätt försämrar tillståndet för människosläktet i stort (tex. så är det rent biologiskt fel att döda iom. att det förhindrar människan som art att fortplanta sig)

Dvs; vi människor har en stark förmåga att vara altruistiska, och jag tror att detta har en stark koppling till begreppet 'moral'.


G

Snarare tror jag att en sak är fel därför att det skadar en själv. Man lider själv skada, den
själsliga skadan är kanske värre. Någonting måste få oss att bli ansvariga, vi kan svårligen
finna något sådant rent empiriskt. Bara en generell anmärkning.

Visserligen om det jämt gäller att undvika plåga och eftersträva det behagliga då är det lite annorlunda.