Vad hände med Sonja Kovalevskyskolan?

Är det någon som vet vad som har hänt med Sonja Kovalevskyskolan på Östermalm eller Norrmalm i Stockholm? Finns ingen info om den från efter 2008. Det står att tillståndet drogs in, men sedan gavs det tillbaka.

Detta är/var en skola som satsar på en "gammaldags" undervisningsstil med ordning och reda, klassrumsundervisning snarare än en massa grupparbeten och trams. Ordentliga läxor, betyg och fokus på matematik, schack och ryska. Vänder sig delvis till rysktalande föräldrar som inte kan acceptera flummandet i vanliga svenska skolor, men även andra som vill ha fokus på matematik och bra disciplin för sina barn. De verkar ha ett fritidshem som finns i Gula Sidorna, men inget alls om själva skolan.

Om den ligger på Döbelnsgatan så ligger den ju förmodligen nära Franska skolan och Internationella skolan. Någon som vet mer eller kan ta reda på mer?

Det som kommer upp är skolan metapontum som är någon slags elitskola som mycket väl kunde ha varit den där 50-tals skolan du söker.

50-tals pedagogik är passé och inget man håller på med i Svensk skola!

Tack!
Varför skulle denna skola vara en elitskola? I Älvsjö.....? Tycker mer att det verkar som om den vänder sig mot ambitiösa invandrarelever.

Vilken typ av pedagogik som fungerar bäst kan man ha olika åsikter om. Eftersom Sverige faller och ligger relativt dåligt till på samtliga internationella utbildningsjämförelser, så anser jag personligen att pedagogiken som används i Sverige är ineffektiv. Den kanske är politiskt korrekt och kul för eleverna, men den gör inte att de faktiskt tillgodogör sig undervisning på ett effektivt sätt.

Det är ju konkurrens mellan olika länder och ju bättre och mer effektiv skola ett land har, desto bättre välfärd får man i långa loppet. Vare sig man gillar traditionella undervisningsmetoder eller inte så funkar de när det gäller att producera kunniga elever i läsförståelse, matematik och vetenskapliga ämnen: 1) Sydkorea 2) Finland 3) Canada
http://www.guardian.co.uk/news/datab...cience-reading

Skolan låg vid KTH på östermalm. Det fanns drygt 200 elever i hela skolan. Skolan splitrades, antagligen brist på elever eftersom många slutade eller brist på pengar. Högstadiet flyttades till gymnasiet som låg vid närrheten av KTH's idrottshall och lågstadiet till Rådmansgatan. Eleverna på högstadiet var bara årskurs 7-8, det var långtråkigt och rektorn bodde flera mil ifrån. Det fanns drygt 5 lärare som undervisade och eleverna fick pingisbord att sysselsätta sig med på rasterna. Från lugna raster med trevligt umgänge förvanlades elerverna till vilddjur. Pingsbordet slogs sönder tillsammans med bord och stolar. Det ledde till inonhusförbud för eleverna men kaoset fortsatte i korridorerna. Skolan fick en ny rektor och det blev ordning, eleverna fick bestämma nytt namn på skolan men efter för många oseriösa förslag bestämmde sig skolleddningen för namnet Metapontum.

En annan skola i Fruängen höll på att gå i konkurs, namnet var Orfeus. För att rädda båda skolorna bestämmde skolledningarna för samarbete mellan skolorna. Skolorna fick gemensamma lokaler i fruängen, Orfeus's gamla lokaler. Idag kallas skolan Metapontum, skolan ligger när en damm vid det gamla psykhemmet. Eleverna blev stökiga igen som protest, biljardbord krossades och grannskolan drabbades av oroligheterna. Eleverna som inte uppförde sig polisanmäldes och omlokaliserades. Det gamla brödarskapet mellan eleverna kommer aldrig glömmas.
En idag ekar elevernas revolutionsstämning i korridorerna, de som var för fega att slåss kommer aldrig resa sig.

Det stora felet många av er gör är att jämföra länder som har totalt olika betygssytem. Dessa PISA undersökningar väljer ut 500 elever per nation, vilket inte är någonting.

Modern forskning visar på att vår (Sveriges) undervisning fungerar utifrån barns utveckling. Didaktiken kommer från hur barn verkligen ser på ämnet. Dvs rådata på hur barn själva resonerar och tar in informationen samt förhåller sig till den.

Det som fallerar i svenska skolan är mer att gammal undervisning i matematik (dvs enbart hålla på med böcker) är kvar. Läsinlärning har enbart att göra med barnets tidiga fonologiska medvetenhet. Skolan lär inte barn att läsa, för det har de redan naturligt när de kommer till skolan. Vi sätter bara igång en trigger som gör att barnen får möjligheten till att kunna avkoda text. När barnet blir läsare så blir denne också skrivare. Läs och skrivinlärning går hand i hand och har både med fonologisk medvetenhet att göra.
Min teori är att den svenska tidiga bokkulturen har gjort att färre barn blir läsare. Andra länder berättar mer sagor för sina barn, vilket vi inte gör i Sverige. Högläsning och sagoberättande möjliggör en bättre fonologisk medvetenhet som sedan blir en grafologisk kunskap.

En verkligt skrämmande historia som bara kan ha orsakats av 50-tals vibbarna..
Sedan kan man undra hur skolverket godkänner att en grundskola undervisar gymnasiekurser för åk7 or...

Usch! Förbjud allting annorlunda bara!

Tror du skolbarnen får men för livet och aldrig kommer att klara av att lära sig någonting för resten av sina liv, eller vadå? Antar att du tycker att skolinspektionen ska stänga ner alla gymnasium som lär ut universitetskurser också?

Brukar man bygga hus genom att bygga taket före grunden?
Grundskolematematiken är tänkt att ge en grund för fortsatta matematiska studier på gymnasie och universitetsnivå. Genom att läsa gymnasiematematik i 7:an belastar man eleverna nyfikna matematiska resonemang som grundskolematematiken bygger på.

Jag anser att man ska hålla sig till den kursplan som är tänkt för årskursen ifråga. En skola kan inte hinna med hela högstadiets matematik + gymnasiematematiken på 3 år, än mindre på 1 år. Det resulterar bara i att eleverna får bristande matematikförståelse då eleverna inte tillåts landa i varje moment utan tuffar på och lärs sig enbart ytliga metoder som läraren sätter upp på tavlan.

Inte ens på gymnasiet får man djupare förståelse i varför tex konjugatregeln och kvadreringsreglerna kan redovisas grafiskt. Utan man lär sig enbart att lösa konjugatregeln med metoder. Kan man lösa den grafiskt så förstår man också konjugatreglens funktion bättre än när man ytligt tar genvägar för att lösa den.

Detta tar tid att landa i. Precis som i bråkräkning och förhållandet mellan bråk och procent. Det här momentet är ett av de svåraste momenten matematiken har när det gäller grundskolan. Det är här de flesta elever har underkänt. I skolans början, men även under högstadiet, hastar man igenom bråk och bråkräkning så att eleverna inte bildar en förståelse av vad ett bråktal är. Detta smittar sedan av sig på både procent och algebra.

Ska man hasta igenom hela högstadiets matematik för att sedan börja på trigonometri, derivata och integraler så får man se till att eleverna verkligen har en grundläggande förståelse för taluppfattning och aritmetik. Svenska elevers taluppfattning är ganska illa åtgången tack vare att man har hastat igenom matematiken och räknar hellre i en bok än att utforska bråk och andra delar i taluppfattningen.

På intagningsprovet att döma ser det ut som att skolan inte ens har tänkt den tanken. Helst inte när de tar in Åk6r som fortfarande är inne på att räkna stora tal med uppställningar!

Jag håller till stor del med. Men detta är vad som kanske är bäst i allmänhet. Vad rör det dig om en skola vill prova på en annan pedagogik, som triggar igång ditt nästan halvt psykopatiska behov att tvinga skolan att stänga ner? Rent samhällsekonomiskt är det ju onekligen bäst att låta varje skola få fritt få pröva sin egen "affärsidé", så att nya bättre idéer har en chans att etableras och konkurrera ut sämre. Detta förutsätter ju dock att ingen (läs: Du, skolverket m.fl) tvingar på alla andra sin egen idé om hur utbildning ska utformas.

Och för din information finns det många barn och ungdomar därute som med enkelhet kan klara av att lära sig många fler matematiska koncept per tidsenhet och gå in på mer avancerad matematik tidigare utan att det sker på bekostnad av grunderna. Finns många som är kapabla att klara igenom gymnasiematematiken på högstadiet, och på vissa specialgymnasium så förutsätter man att eleverna ska kunna i stort sett allting innan de börjar på skolan. Poängen är att en lösning inte passar alla barn, varför hyser du ett så stort behov av att kontrollera så att föräldrar inte ska få ha en chans att hitta en lösning som passar just deras barn bäst.