Varför självmord är så skrämmande

Vet ej om det är tillåtet, men jag känner för att ventilera min tankar angående självmord och döden.

Vi människor har som natur att klura på det vi inte vet, det okända är väldigt spännande för oss. Just döden intresserar oss väldigt starkt, då vi alla kommer uppleva det i framtiden. Ingen vet egentligen hur det är att vara död.

Självmord anses vara en snabb lösning på problem man kan möta i livet. Huruvida självmord är en rättighet eller om det är fel är irrelevant, det är trots allt något man gör för att slippa stå ut med livets mörka sidor.

Något jag har grubblat på det senaste är sambandet mellan döden och självmord. Jag var självmordsbenägen förr i tiden, men vågade aldrig utföra det. Jag visste också att mina anhöriga skulle lida bra mycket mer än vad jag någonsin har gjort, så jag gjorde det helt enkelt inte. Men frågan är om det hade varit bra för mig att begå självmord eller inte. Medan man kan avsluta sitt liv på mer eller mindre sköna sätt vet man inte vad som händer efter. Om det finns något efter livet, vilket jag inte tror det gör, hur är det? Hamnar man i någon himmel eller ett helvete, baserat på hur man har levt sitt liv? Man kanske hamnar i en oändlig tankeloop som återspeglar dina sista moment i livet om och om igen.. Självmordets sista sekund kanske är resten av ditt efterliv.

Det är en väldigt stark orsak till varför jag aldrig kommer våga begå självmord, jag är rädd för risken att det kanske finns ett oändligt psykos-liknande tillstånd man aldrig kommer ur. Att dö naturligt kanske också banar vägen för detta. Självmord kanske bara förkortar vägen man måste ta till det möjliga obligatoriska efterliv vi alla måste möta.

Men det kanske inte finns något, jag tror inte det gör det. Jag tror att döden kan liknas vid när man är omedveten. Vi har alla varit omedvetna någon gång, och ingen kommer ihåg hur det var. Man var ju inte medveten, som sagt! Däremot upplever man kanske någon konstakt minnesförlust under omedvetande? Man kanske bara glömmer av vad man upplevde när man blir medveten igen.

Finns inte mycket diskussionsunderlag. Men några frågor kan jag ställa er:

1) Vad tror du händer efter döden?
1.5) Är du religiös?

2) Har du någon gång dött för att sedan bli återupplivad (i samband med olyckor?)?
2.5) Vad hände?

3) Vad anser du om självmord, är det något fel att avsluta sitt liv tidigt för sin egna vinning?

4) Håller du med mig? Varför? Varför inte?

Jag citerar någon person här på forumet som svarade såhär till liknande frågeställning:"Vi människor tar oss själva på alldeles för stort allvar. Ingenting kommer hända efter döden." D.v.s. vi försvinner bara

Det var ett väldigt intressant svar, lite roligt faktiskt Det låter verkligen logiskt att vi bara försvinner, men faktumet att vi inte vet är så oerhört irriterande! Det finns ju ingen mening att filosofera om detta, egentligen, men så kan man säga om nästan 90% av filosofin.

Jag själv tror att ingenting händer efter döden, vi försvinner. Det vi består av återvinns på något sätt, det är allt. Att det föds och dör nya människor hela tiden är en sluten cirkel, det är så det är. Om vi skulle leva för evigt i någon slags himmel eller helvete så skulle det vara ganska trångt där. Jag förstår inte varför folk kan tro på något efter döden... för mig är det obegripligt.

Okej. Somliga tror på själslig efterlevnad av något slag. Men då ställer jag frågan; var var din själ innan du föddes? Det är samma sak, det fanns ingenting. Det kommer därmed inte finnas någonting.

Jag är inte religiös, utan jag tror på att vi är så små jämfört med universum. Vi människor tror att vi är så in i helvete viktiga på något sätt, vissa tror att de gör någon skillnad.

Jag håller inte med dig då du verkar tro på någon form av själslig efterlevnad, vilket är fullkomligt obegripligt.

1) Vad tror du händer efter döden? Tror man drömmar faktiskt, och att det är 50/50 att det är en bra dröm eller en mardröm.

1.5) Är du religiös? Nej

2) Har du någon gång dött för att sedan bli återupplivad (i samband med olyckor?)? Nej
2.5) Vad hände? ---

3) Vad anser du om självmord, är det något fel att avsluta sitt liv tidigt för sin egna vinning? Anser att det är fegt att ta den simpla vägen ut. Ser hellre att folk kämpar

Du irriterar mig lite.. Jag skrev flertal gånger att jag inte tror på de möjliga scenarion jag listade. Jag tänkte även missbruka ordet "kanske" för att inte bli feltolkad, vilket jag nog borde ha gjort.

Det enda jag gjorde var att säga att vi inte riktigt vet sanningen, därför är det dumt att utesluta möjliga efterliv till 100%, hur dumt det än låter. För att svara på frågan var vi var innan vi kom till livet: Jag tror inte vi var något alls. Men det kan ha varit så att vi faktiskt hade något förliv för att sedan genomgå någon minnesförlust. Det låter extremt otroligt, men vem vet?

"Om vi skulle leva för evigt i någon slags himmel eller helvete så skulle det vara ganska trångt där." Haha, det hade det nog.

Trevligt svar! Tack för det

Du skriver att ingen egentligen vet hur det är att vara död, då kan jag säga dig att ingen kommer veta hur det är att vara död för då är du redan död.

Såhär ser jag på det:

Livet är evigt.

Forskarna vet att energi inte kan skapas eller förstöras, bara omvandlas.
Vi vet inte vad medvetandet är. Det är en fråga vetenskapen knappt lyckats snudda vid. Man kan inte rita en bild av konceptet medvetande för det är det mest fantastiska och underliga som finns. Det finns starka teorier för att allt är i grund och botten energi, även materian är energi. Allt du ser är alltså energi och du är uppbyggd av energi. Visst känns det även mest logiskt att världen består av just en grundsubstans (energi) snarare än flera. En är mindre godtyckligt än flera.

När du dör bryts kroppen ner och du förlorar ditt ego och din historia, allt som gör Dig till Dig. Din medvetande-energi finns ju dock kvar. Dom elektriska laddningarna i din hjärna som utgjort tankar och sensationer försvinner inte ur existensen. Energi kan inte försvinna.

Du kommer aldrig mer leva ett liv som just Du, men upplevelsen fortsätter. Det gör ditt liv exklusivt unikt, samtidigt som du kommer få oändligt fler chanser.

Inte övertygad? Tänk såhär: Din hjärna är en klump fett med elektriska kopplingar. Det är den fysiska verkligheten. Vad skiljer egentligen din hjärna från en dator? Medvetande finns överallt eftersom universum består av en grundsubstans. All materia är energi och all energi är medveten, fast i olika grad såklart. En sten är säkert inte särskilt medveten, har ingen personlighet och ingen upplevelse av tid. Men stenen och datorn består av samma grundsubstans som oss.

Och en insekt? Samma sak?

Självklart. Vi är ju del av samma verklighet

Ingen har kommit på vart medvetandet sitter i hjärnan. Det är ett mysterium.