Skall på Neuropsykiatrisk Utredning

Han jobbar på psykiatriska mottagningen i Upplands Väsby. Såvida han inte jobbar på fler ställen. Att han är muslim är ovidkommet.

När var du där?

Senast i april detta år, hade en ny kallelse i början av maj som jag avbokade.

Då verkar det som att han jobbar på olika platser. Han äger företaget Lavenj Medical AB och är bosatt i Uppsala.

I varje fall kan du begära att få en annan läkare.

Det gör han säkert, det pengahungriga svinet.

Man får ta ett steg i taget. Imorgon ska jag iallafall ta reda på vart jag skickats.

Tack att du nämnde hans andra företag så att jag kan undvika att hamna på det stället också. Det låter som ett familjeföretag, antagligen jobbar hans kusiner där som är av samma skrot och korn.

Ingen orsak. Lycka till KUSE!

(Det är f.ö. bekymmersamt många som "råkar ut" för adhd/autism.)

Tack Elanin. Men jag förstod inte det fetstilta.

Hej igen!

Information om Vårdgarantin hittar du här:
http://www.vardguiden.se/Sa-funkar-d...r/Vardgaranti/

Rörande journalsystemet hittar du bra info här:
http://www.dn.se/nyheter/chattarkiv/...ournalsystemet

Du får själv ringa till alla vårdkontakter du haft och be dem spärra journalen, så ingen annan kan läsa.
Om du vill kan du få ut loggen på vilka som har varit inne och läst i din journal. Då kontaktar du det sjukhuset eller mottagning och ber om loggutdrag, så skickar de hem det. Då kan du själv se vilka som har rotat runt i journalen, och jag tror det framgår i vilka delar de tittat.

Det är bara att ligga på! Och när remissen har landat på en mottagning, då ringer du dit sen och kollar var du ligger i kön, och vem som hanterar kön, och om du kan få någon hjälp tills du fått en utredning.

Vidare, här är en sista bra sida om ADHD. kolla deras forum kan ge en del.
http://www.attention-riks.se/

@Hausti: tack för infon, ska kolla upp länkarna om det där. Har ju hört allt ifrån att det ska vara omöjligt till att det ska vara en lång process.

Varmt tack går ut till Benziina och Hausti
som gav mig stöd som jag är säker på resulterat i att en snabb remiss är i görning.


Tänkte göra tråden till något av en dagbok/journal tills dess att jag blivit utredd. Mest för ventilation kanske. Syftet från början var att få råd och tips, så andra, även personer i liknande situation får gärna sticka in.

Jag är 23 år gammal, och äter SSRI sedan många år tillbaka.

12.05.27
kära dagbok..

Jag fick ingen sömn natten till igår då jag ojade mig över mitt IG i Kemi B, som jag läser hemifrån. Det resulterade i mycket filmtittande och surfande och jag vände på dygnet. Försökte därför vända tillbaks dygnsrytmen genom att stanna uppe tills morgonen och planerade att även vara vaken till kvällen då (dvs. igår).

Lång historia kort. På morgonen gick jag upp med syfte att fysiskt få se vart remissen tagit vägen. Jag knackar på SSK-rummet där sköterskorna sitter och säger till Johan att jag måste få prata ett par minuter. Roligt nog knappar han in mitt personnummer innan jag legitimerat mig.
Han ser att ingen remiss skickats. Nu blir jag upprörd. Jag säger att jag inte vill ställa till en scen, och därför måste få tag i läkaren omgående. Han säger något om att hon kan ringa mig (J är väldigt trevlig och professionell och någon jag haft som stödperson i många år).

Jag går till receptionen och frågar om läkaren är där idag, hon säger att hon inte vet. Till slut reser hon sig och går och frågar Johan. Jag står och pillar på sköldpaddan som sitter på hennes dator tills hon kommer tillbaka och säger att läkaren kommer kl.1. Klockan är nu 9 och jag är nu ganska förbannad.

Går till slut på en promenad från läkarhuset till centrum och svär som en truckchaffis. Sitter en timme bredvid alkisarna inne på ICA och försöker lyssna vidare på Hemsöborna på min iPhone. Det går inte så bra. Jag stör mig på alkisarna då de snackar för högt och bokstavligen gnäller om hur moderaterna är så dåliga och att fan att det är 43 minuter kvar tills bolaget öppnar. Här skriver jag ner mina tankar och känslor utan försök till styckeindelning på en not i min telefon.

Kl.10 tar jag en ICA-kasse då jag planerar att stanna kvar i området och vänta tills läkaren kommer så att jag fysiskt kan konfrontera henne. ICA-kassen tar jag då jag inte vill visa vårdpersonalen att jag dricker. A-lagarnas samtal har övertygat mig om att även jag ska gå till systemet så jag kan köpa några öl och bli lite lugn och sitta i solen och vänta i 4 timmar. Tänker att om jag går hem nu så kommer jag inte orka gå tillbaka klockan 1. Är ju beslutsam att få reda på var min remiss hamnat.

Går tillbaka till VC, öppnar en 6.0a på toan och sitter där en stund och tvättar sedan ansiktet och går ut. Går några varv runt ett bord och sätter mig sedan på en plats som ser bekväm ut. Börjar efter någon timme gråta och sms:ar till mor och systern min att de kan ringa om de har tid. Ventilerar för mamma och berättar händelseförloppet.

Dricker en Bacardi Breezer a la 4.0% volymhalt. Tvättar ansiktet igen. Går upp till VC och säger till Johan att jag ska vänta tills läkaren kommer för att jag fysiskt vill se att hon skriver en remiss. Hotar igen att ställa till med en scen och säger att det han måste vara med när jag pratar med henne då jag är arg.
Jag är ganska sansad och lugn efter ölen men fortfarande upprörd över att ingen remiss gjorts då hon SA till mig att hon SKICKAT en efter vårt senaste möte varvid hon gjorde undersökningen.

Sitter där och stirrar på en tavla, ömsom lyssnar på musik tills en söt ung sköterska kommer och frågar om det är jag som ska prata med vederbörande. Hon säger att det är stängningsdags för lunch men att hon absolut inte vill slänga ut mig. Hon nämner att "ryktet går" vilket jag finner roligt.

Går ut, nerför trappan och försöker hitta ett ställe där jag kan vara ensam. Hittar en lekplats med buskage som skymmer insyn så jag öppnar en till öl och lyssnar på musik igen. Urinerar mot en buske och känner att jag börjar bli lite lullig då jag spontant skrattar åt någon tanke. Nu dricker jag inget mer innan jag träffat läkaren tänker jag.

Flyr verkligheten ett tag och sätter ett alarm så att jag kan hinna upp till Johan innan Tiina (läkaren) kommer. Går tillbaka till VC och tvättar ansiktet ännu en gång. Det var mycket ansiktstvättande.

Sätter mig och väntar utanför SSK-rummet. Till slut kommer den söta SSK och säger att jag kan komma med henne då läkaren ankommit. Jag går efter och hon säger att jag kan vänta på andra sidan. Hon ler så jag slänger en flirt med blicken. (SSK-rummet har alltså två dörrar till vardera korridor av läkardörrar.) Följer efter in i rummet, öppnar nästa dörr och slår mig ner utanför Tinas rum.

Klockan är vid det här laget 13.20~ inser jag. Hon borde komma snart. Minns inte riktigt händelseförloppet härefter exakt då jag senare däckade hemma och därav fick en minneslucka.

Iallafall kommer Tiina ut ur sitt rum och jag inser att hon haft en patient innan mig. Mitt lugn håller på att brytas här men SSK kommer perfekt tajmat så jag inte hinner slå henne på käften. Du har gjort fel, säger jag bestämt och upprör, och vi ska reda ut det här. Blir ursinnig när hon säger att jag inte bokat tid och jag inte bokat tid och att hon har andra patienter med hjärtinfarkt som hon måste ta hand om innan. Undrar om hon är på riktigt när hon säger nämner hjärtinfarkt. Skrattar åt skämtet jag talar med, men SSK-bruden tar hand om situationen. Hamnar i SSK-rummet och nu är Johan borta. Han skulle ju vara med som sagt.

Till slut kommer Johan och han förklarar situationen för Tiina. Tittar henne rakt i ögonen och säger argt något om att det var därför jag ville att Johan skulle vara med. Blir en massa ordbajsande men jag står fast vid att jag fysiskt ska se när hon gör en remiss. Johan säger att det var något jag ville läsa upp. Jag tar upp telefonen och läser från det jag skrivit när den morgonen:

Förklarar att jag inte vet hur jag ska uttrycka mig så jag skrev ner istället. Sedan läser jag för åhörarna det jag skrivit. Ganska magstarkt med en del svordomar. Styckeindelningen är för er skull - det tänkte jag självfallet inte på när jag var upprörd på morgonen. Läste upp noten utan att pausa. Noten kan summeras som:


Nu var det tydligen akut när jag nämnt att jag är självmordsbenägen. Så andra patienter med hjärtinfarkt fick tyvärr vänta.

...

De försöker nu få mig skickad till en psykiatriker direkt av någon anledning. De vill att jag ska få högre dos stesolid säger dem. Jag säger att psykiatriker får inte skriva ut läkemedel. Johan säger att det är psykologer som inte får skriva ut, men psykiatriker får.

Jag avböjer och säger att jag inte vill bli insatt på tvångsvård då jag har cellskräck och upprepar meningen: Jag vill enbart komma på Neoropsykiatrisk utredning inom autism/adhd-spektrat fyra gånger tills de ger upp/det sjunker in.

Johan frågar hur stor risken är att jag tar livet av mig idag. Jag svarar hög. ~ ordväxling pågår~ och det slutar med att jag förklarar att jag inte kommer ta livet av mig idag då jag har stöd hemma, men att om inget händer snart så kommer jag göra det.

De inser att det är akut och säger att de ska fixa en remiss till [ett statligt, välkänt sjukhus] inom två månader. Det godtar jag.

Lovar att inte göra något dumt osv, får sympatier och jada jada och de säger att jag kan komma när jag vill. Även öppet på söndag, hehe.

Vid det här laget är jag lättad med tanke på den korta kötiden. Säger till sköterskan att jag har stor respekt för honom. Säger till läkaren att det är något fel i hjärnkontoret (pekar på skallen) och att hon inte ska ta åt sig.

Jag är glad att jag slapp betala. Glömde nämna att jag stal ett stetoskop i ett öppet, tomt läkarrum vid ett tillfälle då jag väntade. Gick hem med den om halsen, lättad.

Sköterskan kommer ringa mig så fort remissen är gjord. Kommer telefontrakka honom om han inte ringer upp denna veckan.

Dagboks iden är great och du skriver förbaskad bra, du borde seriöst fundera skriva en bok.

Jag har spärrat mina journaler både i vårdcentralen och öppen psyk, kände att jag måste göra det av förekommen anledning. Det var lätt, skriva under ett papper bara och plågan var över. Men man måste personligen till den vårdgivaren vart någonstans du vill spärra din journal. Vill du spärra överallt så då måste du ta det en efter en och det blir ju jävla springande om man har journaler tätt spritt över stan.
Jag spärrade också läkemedelslistor, på båda ställen.

Men om du ska till NP utredning så måste utredarna få tillgång till alla dina journaler, så fungerar det. Då kan du säga att var så god och då blir det inte nåt problem.

Du får gärna fortsätta skriva dagboken, jag tror också att din dagbok kan hjälpa andra som befinner sig i liknande situation. Dessutom är det kul att läsa hur det går för dig.

^Tack T. Du är bäst.

Har lagt ner mycket tid på att skriva saker, böcker, låtar, stycken, målningar och sånt förut. Alltid avslutat sådana projekt innan det blivit klart dock. Men då var man tonåring med mycket ångest och

Har egentligen inget problem med att försvara det som står. Jag blev behandlad fel av Osman och jag vet inte ens om han bemödat sig skrivit något, men det kan vara värt att kolla upp vad han skrivit i förväg kanske.

Intressant läsning från länktipset av någon tidigare:
NTS: ringa runt imorgon

felpost