Dör vi hela tiden? Varje kväll?

Om du (OP) nu accepterar att man biologiskt sett inte dör, är det ju rätt så onödigt att använda termen död. Eftersom du accepterar att definitionen av termen inte stämmer in på ditt resonemang bör du ju själv förstå att denna diskussion är ganska meningslös. Vi talar alltså om något av helt annan natur.

Nej det är faktist du som är dum och inte förstår.

Man kan inte avfärda en hypotes som felaktig när den är omöjlig att bevisa. Däremot kan man spekulera i om den är sannolik eller ej.

Detta var syftet med tråden, men det verkar som att de som svarat än så länge har full koll på hur vår medvetenhet om vår existens fungerar.

Hela tråden går ut på att försöka vinna en argumentation emot mig och inte att diskutera trådens innehåll, förmodligen eftersom att den ändrar er världsbild och detta tycker människan biologiskt är jobbigt och sätter sig alltid emot, eftersom man då förlorar status känslomässigt av att få den förändrad.

Därför argumenterar man emot för att vinna tillbaka denna status av personen som ifrågasatte ens egna världsbild, simpel psykologi och det märks tydligt i denna tråd, tänker inte gå in på det mer än så.

Snarare är det helt onödigt av dig att lägga så stor vikt vid ett ord och inte ta del av debatten.

Dock är det enda sättet du kunde motargumentera mig på, att påpeka något som är helt ovidkommande, d.v.s du vill argumentera emot mig hur definitionen på "död" ska användas korrekt och inte det som är topic. "Kan medvetandet vi har nu "dö" och bytas ut av ett nytt medvetande, d.v.s det gamla medvetandet "dör" och upplever aldrig mer livet.

Anledningen till att du drar ut dikussionen på off topic är för att du KÄNSLOMÄSSIGT vill vinna över mig i en argumentation. Därför försöker du skapa en argumentation som inte hör till trådens ämne.

För att i detta ovidkommande spår kunna besegra mig i en argumentation, på så vis tror du att du får rätt i att hela mitt resonemang är fel. genom att argumentera för att något helt irrelevant är fel.

Kan man hoppa över en sten?

Nej man kan inte hoppa över en sten för definitionen av ordet hoppa stämmer inte överens med att hoppa över stenar. Där använder man ordet leapa.

Som du ser besvarar man aldrig frågan om det går att hoppa över en sten någonstans.

Men personen tror att den bevisade att det inte gick. Så smart är du i dina resonemang.

Du är helt OT förövrigt.

Men för att gå lite OT så kan du fråga dig.

Om du överför ditt medvetande till en cyborg och fortsätter leva i den i tusentals år. Är ditt medvetande inte levande då? Fortsätter inte DU leva? Eller dog DU när kroppen dog? Detta är enbart en definitionsfråga. Jag anser att du lever vidare i cyborgen även om din kropp dog.

Men du kanske identifierar dig mer med din hud, ben, hjärta och muskulatur än ditt JAG. vad vet jag, höhö.

Sammanfattar så att alla klarar diskutera korrekt.

Skulle det vara rimligt/orimligt att vårat medvetande byts ut emot ett annat och att då det gamla medvetandet slutar existera?

Om det gamla medvetandet slutar existera så upplever det aldrig mer livet. Personen som du var dog. Det nya medvetandet tror att den är samma person som den var igår, men den som upplevde livet igår upplever inte livet idag.

Om detta är helt orimligt eller rimligt så ARGUMENTERA för varför.

Fortfarande otydligt vad du menar. Hjärnsubstansen, där jag anser att medvetandet sitter, byts ut flera gånger under livet, men den byts ut gradvis, så att de flesta minnen förblir intakta så länge hjärnan är frisk.


Det skulle kunna vara så, men det är helt omöjligt att säga. Vetenskapligt sett är det ett onödigt krångligt resonemang. Det rimligaste är att man minns saker för att det faktiskt är samma medvetande hela tiden. Det är ovetenskapligt att utan någon som helst anledning anta en annan förklaring än den enklaste som är logiskt möjlig.

Till TS, som du antydde i början: ja, att somna är att ändra medvetandenivå. Man går genom ett slags port. Man men ändrar bara nivå, man bevarar sitt jag. Esoteriskt uttryckt är det Jaget och emotionalkroppen som går ut och går i drömmens rike medan eterkropp och fysisk kropp stannar kvar i sängen.

("Jag" kan även kallas ande, "emotionalkropp" kan även kallas själ.)

du behöver sova lite tycker jag

Äntligen en som förstår.

Jävligt intressant att hela hjärnsubstansen byts ut under livet. Det skulle ju i princip kunna innebära att vi dör flera gånger under livet för att sen "vakna" upp som kloner utav oss själva.

Klonen tror att den är originalet.

Börjar låta väldigt mycket om den där historien där man åkte med en båt (säg att den hette Gun) och under resan var man tvungen att reparera Gun så när man kom tillbaka hade man bytt ut alla delar i båten var det samma Gun som kom tillbaka som gav sig av? Om man sparade de förstörda delarna och byggde ihop "originalet" av dom då skulle man ha en trasig Gun och en hel Gun, vilken Gun är den riktiga?

Om man applicerar det här på en människa "dör" man för att man klippte naglarna och inte längre är identisk som för 4 minuter tidigare?

Själv kan jag förstå exemplet med stargate för där upphör man ju faktiskt existera helt om även för ett ögonblick. Men när man sover har man ju fortfarande hjärnaktivitet, tex kommer jag ihåg flertal drömmar.
så nej man är inte biologiskt död.

Intressant, jag skulle säga att det är en annan båt som kommer tillbaka såklart, det är inte samma båt som gav sig av om alla delar är utbytta.

Ang det sista, så självklart "dör" man inte under natten. Det jag menade på är att det vore inte helt orimligt om DU ditt medvetna som du har nu, byts ut, utan att du märker detta.

D.v.s den personen du är nu, osm kan uppfatta att du existerar just nu som är beviset på din existens, slutar existera, för att en ny individ/ett nytt medvetande tar det gamla medvetandets plats, utan att du märker detta.

D.v.s imorgon när du vaknar kanske personen som du är nu aldrig mer få uppleva att den existerar och dvs dör, precis som det skulle bli om du dog på riktigt om vi nu följer ateismen där inget efter livet finns och att allt är som innan du existerade.

Fast detta förutsätter väl att medvetandet är helt skilt ifrån kroppen/hjärnan, att alla minnen och psykologiska egenskaper man har är helt skilda från hjärnan där faktiskt allting lagras. Dina minnen är ju sparade i hjärncellerna, ditt sätt att tänka ligger lagrade i hjärncellerna, allt som gör dig till just DU är ju på något vis lagrade i hjärncellerna.

Även om vetenskapen kanske inte riktigt kan förklara exakt hur exempelvis minnet fungerar, hur all denna data kan ligga lagrad och spridd över hjärncellerna, så är det ju ändå på något vis fysiskt lagrat där. Vid hjärnskada förändras dessa förutsättningar: man kan tappa minnet, talförmågan, läsförmågan, bli aggressivare etc etc.

Resonemanget att medvetandet "dör" och byts ut varje natt bortser ju då helt ifrån det och det får jag inte ihop riktigt. Om medvetandet vore skilt från de fysiska hjärncellerna skulle du väl inte påverkas av att hjärnceller dör?

Det första jag kom att tänka på när jag läste rubriken var det man inom filosofin kallar för "Eternal Return": http://en.wikipedia.org/wiki/Eternal_return