Tråden om Nordfront.se

Man utgår från premisser vi inte med säkerhet kan påvisa som sanna.
Vi vet inte om det är så att vi utgår från ett mer primitivt stadium för att naturligt, via denna radikalism, evolution, utveckling, etc, avancera till något mer gudalikt.

Detta är exakt som den marxistiska retoriken, så hur urskiljer vi? Fascisterna talade om en ny människa, kommunisterna talade om den kommunistiska människan.
Talar vi om flera olika utvecklingar åt olika håll så lär det också finnas olika regressionsvägar. Vem har därutöver menat att regression eller såkallat bakåtsträvande nödvändigtvis är dåligt? Det är kulturmarxisterna retorik av idag även det.
Det är så ingrott att ”framåt” och ”bra” innebär mer teknisk utveckling, experiment med de sociala rollerna och med ekonomin, dessutom en utjämning av makt.
Allt detta sammanfaller samtidigt med social stagnation och sänkt välmående som producerar psykisk instabilitet, en indikation att människan inte ska leka med det naturen ordnat.
Så kan vi verkligen återvända till det naturliga tillstånd människan borde vara i med metoderna som rubbade oss ur den banan från början?

Det finns en tanke jag ständigt återkommit till att begrunda, en syn på historien som cyklisk snarare än den linjära från djur till övermänniska. Platon ger uttryck för denna i sin skrift om Atlantis exempelvis, den är även prevalent i nästan alla hedniska mytologier från Norden till Indien. Idén att äldre civilisationer var de mer avancerade, de kunnigare och att med tiden har varje ny civilisation och varje ny generation i den blivit mer begränsade, okunnigare, vulgärare, etc.
Idag är ”utveckling” helt ekvivalent med just denna avgrund du talar om, det är degeneration idag det som de mesta benämner som utveckling. Man kallar mångkultur utveckling, homoäktenskap är utveckling, kloning är utveckling, genmanipulation är utveckling, demokratins födelse var utveckling, etc. Ska denna artikel då argumentera semantik för att återta ett förlorat och urvattnat ord?

Det verkliga framåtskridande är när vi kan blicka bakåt och se klart vad våra mycket mer avancerade förfäder och föregående civilisationer åstadkom och hur de gjorde det, för att samtidigt lära oss av vad som gjorde att de föll och vi var tvungna att återhämta oss ur deras spillror. Tänk hur många tekniker som fallit i glömska för att en ny generation ”utvecklades” och tyckte att det blev ”omodernt” att hålla liv i dem.

Det kan ses som radikalt, men det är för att återta de tidigaste frontlinjerna vi kan hitta som dåtidens konservativa försvarade. Radikalkonservatism, duger den syntesen?
En Revolution och/eller Reformation (se re- med innebörden åter-) för att bringa återfödelsen av en Tradition med så gamla anor att den är identisk med naturens ursprungliga ordning, det är väl vad vi kämpar för?
Se på NSDAP och fascisterna, vilka inspirerades de av? Antikens Rom och de Teutoniska riddarna, det syns i allt de tog sig för, ritualerna, estetiken, symboliken.