Uttal av "Euro"

Man uttalar det som man uttalar början på "Europa" självklart. Allt annat är ju fånigt. Att köra engelskt uttal är fånigast av allt. Varför engelskt uttal på en valuta i Europa som inte ens används i England?

Många i tråden klagar på uttalet "evro" (med V). Men tills inte så längesen var det det normala hur man uttalade Europa (evropa). Jämför med ord som "neurotisk" (nevrotisk). Men numera verkar det vanliga vara att man uttalar Europa med ett u-ljud. Men om man pratar snabbt hör man knappt skillnad mellan dessa två.

Märker att det blivit en klassmarkör hur man uttalar valutan euro. Obildad underklass säger det på engelska och de som vill verka lite bildade säger det på svenska.

Det är faktiskt så att det "moderna" uttalet är nästan identiskt med uttalet i vissa forngrekiska dialekter: https://en.wiktionary.org/wiki/%CE%9...#Ancient_Greek

En artikel om hur utlänningar pratar svenska känns lika relevant som hur man uttalar franska personbilsvarumärken.

Jag säger både evro och joro. Ibland passar det ena bättre och ibland det andra, det är därför jag växlar mellan dem.

Nu är det ju inte direkt fråga om "utlänningar", utan om modersmålstalare.

Som svensk anser jag finländare vara utlänningar, utlänningar som ibland pratar ett lustigt språk som påminner om vanlig svenska.

Kärnan i det inlägget var inte hur finlandssvenskar uttalar euro utan den påstådda oförmågan hos svenskar att uttala diftongen /eu/ i euro utan att det blir /ev/. Stämmer det? Svenskarna är ju stolta över sitt mellanvokalsljud [u] vars uttal orsakar huvudbry för många utlänningar så varför ska det plötsligt bytas ut mot 'v' eller 'f', som i terapeut/terapeft?

Jag tycker att svensktalande finnar är mer konsekventa när det gäller det uttalet.
Att säga terap E U t känns lika dumt som att säga p E U geot, som dock är av annat ursprung. Om jag tolkar SOAB (som kanske inte har samma auktoritet när det gäller språkbruket i östra rikshalvan) rätt så kan det även uttalas ungefär terapöjt där borta. Vilket bör motsvara valutan öjro.

En intressant fråga är ju varför vi stavar Europa och terapeut med just U. Europa kan utan större problem stavas Evropa om det känns bättre, med terapöjten blir det svårare. Generellt sett anser jag att talspråket bör styra skriftspråket.

Du svarade aldrig på frågan. Men på det där du säger, varför låter det konstigt att uttala terapeut /terapeut/, är det svårt att få till? Och varför blir det plötsligt -eft och inte -evt som i evro? Låter det också knasigt eller jobbigt att uttala Europa med /u/ på samma sätt, dvs. känns /evropa/ lättare?

Jag svarade inte på frågan för jag har aldrig argumenterat för eller mot det frågan berör.

Inget är nog särskilt svårt när det gäller uttal, det handlar bara om att vänja sig.

När det gäller valutan så anar jag en tydlig koppling till Europa och därför tycker jag att det är naturligt att använda samma uttal.

Terapeut bör kunna jämföras med eutanasi, som jag uttalar med U (inget särskilt vanligt ord i talspråk, men jag tror mig ha hört det uttalas med V), trots efterföljande T. Kan det handla om att föregående P ställer till med problem. Ett annan intressantare är eufemism, att där ersätta U med V eller F hade blivit jättekonstigt.
Intressant är att SAOB inte anger hur EU ska uttalas i eutanasi och eufemism. Men det anger uttal i i terapeut. Det kan tolkas som att uttalet är självklart i vissa fall.

Jag säger "e-u-ro". Med korta vokaler och o:et med mer å-ljud än o-ljud. Ungefär som ålänningar uttalar det, fast utan den finlandssvenska dialekten.

Om man pratar engelska så säger man givetvis "joro". Men när annars?