Det stora och allomfattade tråden om tänkandet, dövstumma och språket!

Begagna ett semantiskt flöde, så borde du snabbt kunna se att visst kan vi tänka utan ord och språk. Själva frågan är ställd ur ett perspektiv där man tydligt kan se den totalitära självupptagenheten i det egna språkets betydelsebärande egoistiska självcentrering.

Frågan är bra, nyttig och lärorik. Men kan man ta den på allvar i från ett djur som oftast inte kan gå utanför ramen för abstraktionen av sitt egna språkhägn?

Tidlöst i evigheten kan språkets säd som vi ser den i dag knappast tillryggalägga längre sträckor eller ens anses kommunikativt. Eftersom en statistisk analys av de mänskliga språkets innebörder ganska klart skulle kunna fastslå att det människan "kommunicerar" omkring till absolut största delen handlar om hur hon ska kunna tillfredställa sina egna lustar. Alltså inte något annat än det.

Hur man utifrån den utgångspunkten skulle kunna använda språket till något objektivt förefaller ganska svårt att begripa.

Bara för att man har ett språk innebär det inte att man kan tänka.

Jag tänker på 1984 och NEWSPEAK när jag läser tråden. Orwell säger att tankar är beroende av språk, eliminerar vi ordet "frihet" så kan inte människor föreställa sig frihet, veta vad frihet är, och inte heller tänka frihet.

Ett värre exempel som jag skrev i en annan tråd: Om ordet glömma inte existerar, kan jag exempelvis tänka mig att jag har glömt något, eller kommer jag inte ens tänka tanken att jag har glömt eftersom ordet inte finns? Om vi förutsätter att tankar är beroende av ord (språk), om INTE, hur ser bilden ut då?

Två år och 3 terminer på psykologprogrammet senare och jag är tillbaks i tråden.
Nu kan jag garanterat säga att man kan tänka utan språk, det ser man tex i hjärnskador där språkcentra blir skadat där patienten är kapabel till att tänka och förstå, men inte har en fungerande språkkapacitet.

Hur förklarar du då att jag glömt? Kommer jag själv veta vad jag gjort utan att kunna förklara det för tanken? De är väl tanken som räknas...?

Vadå hur förklarar du att jag glömt? ... Omformulera din fråga lite, jag förstår inte vad du menar.

Om jag inte kan något språk så saknar jag ord att uttrycka det jag tänker på för tanken, därmed kommer jag heller inte förstå vad det är jag tänker på.
Det jag tar in via mina sinnen kommer jag inte kunna förklara för tanken, det saknas ord.

Men hallå där va.

Drömmer du i ord?
Tänker du alltid i ord?
Är dina bästa stunder i livet fyllda med ord?

Tänker du: "nu är jag lycklig" hela tiden dig känner dig lycklig? För annars kan du inte förstå det?
Tror du verkligen på allvar att ditt förstånd sitter i språket? Eller inser du att språket bara är ett verktyg för dig att uttrycka, eller förstår du inte vad du upplever om du inte berättare det för dig själv?

Språket bör väl rimligen bara vara ett verktyg för förståndet och tanken inte något annat än just så.

Korrekt. Tankar är i dess mest primära form bilder.

Instämmer, hade faktiskt inte tänkt från den vinkeln. Bra ord, det ska läggas på minnet.

ord är fan bilder... därför kan man knappt tänka utan ord. du läser ord just nu. du skulle inte fatta nåt utan det här jävla språket.

varför är jag så arg? jag är inte det, jag bara la in några svordomar i texten.

varför kan ni inte förstå... att man inte kan tänka... utan ord. klart man kan tänka lite men...

Lysande argumentation! Det går inte, men det går lite - tack för den, då var det förklarat..

Dessutom kan du ju inte jämställa ord med språk, det föreligger en ganska stor skillad dessa redskap emellan.