Styrandets lek: en skissartad essä om att styra från bottnen

Nutiden placerar oss på samhällets botten, måhända. Men vi vill styra. Om du känner igen dig i mitt "vi," läs då vidare!

Som underdogs måste vi välja att tävla i teatervärlden, där inga riktiga krig utspelas. Inga människor får dödas. Detta är en moral som är nödvändig för att vi ska kunna övertyga hela världen på frivillig väg. Att vi sedan styr mer än andra är acceptabelt för alla ändå, förutsatt att vi gör det på ett schysst sätt. (Vi accepterar att alla inte är födda lika, men accepterar samtidigt en schysst moral.)

Buddhan styrde sittande i hela sitt liv. Han höjde ett finger, måhända, men pekade nog aldrig med hela handen. Detta är vårt ideal.

För att styra måste vi göra oss styrande. Om vi vill kontrollera en skuta måste vi sätta oss i kontroll över skutan. Att detta skulle handla om makt (i negativ bemärkelse) är fel. Verklig kontroll kan utövas utan makt (i negativ bemärkelse). Vi kan influera andra människor genom språket. För att skutan ska kunna styras måste den vara genomkorsad av styrmekanismer. Människan är genomsyrad av sådana styrmekanismer; hon är gjord för att styras av språket. Är det Gud som har gjort henne sådan, eller är det Evolutionen?

Vi vill inte styra henne mot våld. Vi vill styra henne mot fred. Och vi vill skapa aktiviteter som hon kan utföra i sitt fredliga liv. Som fotboll, för att ta ett exempel.

Angående önskan om ordning och reda: vi vill inte skapa nya raka informationslinjer. Snarare girlander av olika slag. Låt oss uppfinna nya kroppsspråk! Varför förvandlades sällskapsdansen till discodansen?

Styrs hon på lång sikt mot en eugenik av ett eller annat slag? Nja, fokus måste ligga på vad vi kan skapa, inte på hennes inneboende begränsningar.

Att vi uppsätter fredlighetens regelverk beror på att ingen har på ett schysst sätt övertygat en annan om att hon ska dö. Att övertyga någon till självmord sker endast med en våld- och hotapparat, som vi avsäger oss. Återstår att avgöra vad som är ett "schysst sätt." Får vi peka med hela handen, får vi skrika, får vi skriva? Vad utgör aggressivt kroppsspråk?

Vill vi styra henne mot att känna sig själv genom sig själv, eller mot sociala samspel (genom vilka hon kanske på ett annat vis lär känna sig själv)?

Moraliteten förkroppsligad är en fair-play-domare som säger till folk. Men varför lyder de? Är det bara för att vederbörande har en piska eller morot i sin bildligt talade hand? Eller kan de lyda lite som de vill, ändå, om det låter bra?

Att diskutera: hur kan vi vinna med hjälp av språket enbart? Behöver språket spridas i samma riktning som makten, eller kan man övertyga ändå?

Hehe, tack för ett något oklart men härligt startinlägg. Du är en skön snubbe.


Det är riktigt att det är språket som styr oss till 90%. Språket i sin tur är uppbyggt av en logik vi kallar grammatik. Utan den kan ingen tänka. Kanske är det för att vi finner det naturligt att böja oss under grammatikens lagar som det även blir naturligt att böja sig under samhälleliga lagar.

Men språket är ju även demokratiskt så länge alla får använda det till att kommunicera med. Visserligen har journalister och andra massmediamänniskor ett större inflytande än andra över språkets utveckling men de kan inte styra den.

Jag får säga att jag är lite av motsatt uppfattning än dig när det kommer till lagar. Det är enkla raka lagar som är eftersträvansvärda, allt annat skapar oreda. Sen spelar det faktiskt ingen roll vilka lagarna är.

Detsamma gäller för makt. Den värsta makten är den som inte syns eller märks. Makt ska synas.

Hehe, tack! Jag brukar inte skriva så oklart som jag gjorde här; att det blev så luddigt beror troligen på att detta är tankar hos mig som inte är helt färdigtänkta än. Går det att styra från bottnen i vårt samhälle? Går det att från bottnen styra människor mot fredliga göranden, snarare än att (som Hitler gjorde) uppmana till våld? Buddhan lyckades med detta, men han var väl en exceptionell individ och det samhälle som han befann sig i kanske inte hade lika mycket kontroll över sina tänkare?

Det finns eventuellt en koppling till saker som jag sade i detta inlägg i en gammal död tråd som jag skapade för länge sen.


Kanske det. Jag tror inte riktigt på Chomskys teori om en fast universalgrammatik i våra hjärnor (språkbegreppet kan göras mer universellt än så och ändå innebära begripliga språkliga strukturer för oss människor), men det är en annan femma.


Javisst är språket demokratiskt i den meningen. Det är därför jag menar att det borde gå att styra underifrån, även om det är sällan det verkligen faktiskt sker. (Varför är det så sällan?)


Det var inte lagar som jag syftade på när jag pratade om informationsstrukturer. Jag menar mer att det bör vara möjligt att styra människor (till och med underifrån) även i en rörig värld, utan att först behöva "rensa upp" i världen. Och att så länge som vi kan hantera mer komplicerade strukturer så behöver vi inte sträva efter enklare strukturer.

När det gäller lagar så har du troligen rätt.


Det kan man ju önska.

Den gängse synen inom modern sociologi verkar vara att nästan allting består av uppenbara eller mindre uppenbara maktstrukturer. Jag vill gärna fokusera på de relationer där dominans sker intellektuellt utan att några uppenbara maktstrukturer finns närvarande. Till exempel som när Buddhan övertygade sina första lärjungar. (Jag är intresserad av buddhismen, därför tenderar jag att ta den som exempel. Men det finns självklart otaliga exempel på detta.)

Jag hittade på Youtube dessa videofilmade föreläsningskurser i freds- och konfliktforskning: Introduktion till ickevåld, från University of California Berkeley. De knyter an till frågeställningen som jag försökte ställa i första posten: huruvida det går att styra samhället mot fred från samhällets botten.

Peace and Conflict Studies 164A - Fall 2006

Peace and Conflict Studies 164B - Spring 2007

Jag återkommer med kommentarer och nya idéer när jag har tagit mig igenom dessa.