Samlingstråden om Estonia

Ännu en nothingburger som det görs en stor sak av.

Hörde Sara Hedrenius på P1 alldeles nyligen och slås återigen av hur besatta så många överlevare är kring katastrofen.

Självklart var det en alldeles hemsk tragedi och något alldeles fruktansvärt för både de som dog och de som klarade sig, men när börjar det vara dags att bara försöka gå vidare? Det kommer aldrig att komma svar på alla frågor. Kanske beror det på en konspiration, kanske beror det på okunskap, kanske beror det på att det har gått för många år och detaljerna har blivit för vaga.

Men vilket syfte tjänar det att älta?

852 människor dog. Om det slutändan var på grund av en mörk konspiration eller en oförutsägbar olycka - vad spelar det för roll längre? De döda kommer inte tillbaka, och inget avslöjande eller granskande kan ändra på detta faktum. Upprättelse, då? Kommer det verkligen att kännas bättre om någon slags "sanning" skulle komma fram? Jag tvivlar på det.

Någonstans måste man bara släppa taget och försöka leva resten av sitt liv i någon slags frid.

Då jag bodde i Sverige på den tiden minns jag hur resonemanget gick. Sverige ville omgående bärga båten (när den hittades, det tog ju tre-fyra dagar om jag inte minns fel) och ta upp kropparna.
Estland och dess regering bromsade med motiveringen att "havet ses som en fullvärdig gravplats" och att det ska råda gravfrid över platsen. Då båten var estnisk, hade flest estniskt omkomna och delägd av den estniska staten kunde inte Sverige och även Finland göra annat än rätta sig efter det.
Mona Sahlin försökte förklara för upprörda bärgningsbenägna svenska anhöriga att "Det är en annan kultur i Estland som har levt nära och med havet i hela sitt liv och som har en annan relation till havet än oss svenskar, därför ser man havet som en fullvärdig gravplats och då måste vi respektera det, hur ogärna vi vill annorlunda."

Man kan ju dock tycka någonstans att Sverige som är det största och mest betydelsefulla landet i regionen skulle ha mest att säga till om men då båten förliste på internationellt vatten, dock inom den finländska ekonomiska zonen försvårade det också för Sverige att göra sin röst hörd. Sverige fick vackert stå med mössan i hand och acceptera de beslut som togs.

Tycker nog är är av vikt att få reda på om ryzzarna låg bakom sänkningen då Sverige bevisat hjälpte till att smuggla ut gammal sovjetisk militärteknik tillsammans med CIA och MI6 vid denna tidpunkt. Inte för jag är emot att vi gjorde detta - jag förstår att vi ville veta vad andra sidan hade haft riktat mot oss.

Båda veckorna innan förlisningen (säkningen?) utfördes sådana transporter av militära system / utrustning. Varför inte denna tisdag/onsdag? Det står inte över orcherna att utföra något sådant då människoliv är billiga i Ryzzland.

Vad Sverige hade att förlora var den allmänna ovetskapen att vi samarbetade så tätt med USA / UK med underrättelse och på många andra område. Det KAN förklara önskan att mörklägga från statens håll.

- Betänk hur man in i det sista försökte mörka DC3:an och dess verkliga uppdrag. Också underättelserelaterat.
- Varför denna panik med att täcka över skrovet med betong?

Det stämmer att Sverige officiellt hänvisade till estnisk gravfrid, men det är långt ifrån hela sanningen. Flera granskningar bland annat av Uppdrag Granskning – har ju visat att svensk militär smugglade känslig rysk militärutrustning och radioaktiv ämnen på Estonia.

Det gör att Sveriges intresse av att undvika en bärgning snarare handlade om att skydda hemligstämplat innehåll än om respekt för anhöriga. Gravfridsavtalet blev ett bekvämt verktyg för att stoppa tekniska undersökningar, särskilt av bildäck där misstänkt last fanns.

Så bilden av Sverige som passiv och ”respektfull” håller inte riktigt – snarare var man pådrivande i att begrava sanningen.

Sverige valde att skydda statens intressen före de omkomna och deras familjer. Det handlar inte om estnisk havsgravs-kultur – det handlar om en medveten mörkläggning av känslig militärsmuggling. I praktiken begravde man både kroppar och sanningen – för att undvika en politisk skandal med geopolitiska konsekvenser.

Samma sak med DC3:an som Ryssen sköt ner .. Sverige har tidigare visat att man hellre förnekar, fördröjer och mörkar än riskerar att avslöja något som hotar rikets säkerhet. Precis som med DC-3:an är det troligt att den fulla sanningen om Estonia begravdes medvetet, eftersom den skulle blottlägga förbjuden militärsmuggling, hemliga avtal – och att Sverige spelade ett dubbelspel mitt i ett känsligt säkerhetspolitiskt läge.

Dessa är på några av Sveriges mörkläggning. Men ta upp det här är alldeles för OT.