Vilka blir sektmedlemmar?

Det sägs att vem som helst kan bli hängiven sektmedlem, ex scientolog. Jag undrar ändå om det är sant. Måste man inte ha en viss brist på logiskt tänkande eller vara ovanligt lättlurad eller ha något annat fel i sin hjärnutrustning. Blind tro på auktoriteter ser jag inte som ett friskhetstecken.
Annars borde man väl en och annan gång tänka över vad man håller på med.

Du har helt rätt. Glöm inte att man kan indoktrineras från barnsben också.

Jag tror att många ser sekten som ett sätt att komma in i en gemenskap där de fyller en funktion eller ett syfte. Förmodligen är många sektmedlemmar personer som inte riktigt passar in bland vanligt folk. Utstötta helt enkelt. Det är samma sak som med extremistorganisationer, man vill hitta gemenskap för att man är osäker. Detta är självklart inte fallet med alla sektmedlemmar eller extremister.

Sekter är skrämmande duktiga på att fånga upp personer som befinner sig i någon form av personlig kris. De erbjuder dessa personer ett löfte om en frälsande sanning, utsätter dem för något som kallas "kärleksbombning" vilket gör dem mottagliga för manipulation och arbetar successivt med att indoktrinera dem och skära av deras kontakter med släkt och vänner som kan ge dem perspektiv utanför sekten.

Efter en förvånansvärt kort tid kontrollerar de nästan hela sin nya medlems värld. Medlemmen förlorar alla kritiska röster utifrån och sektens värld blir den enda värld de har kvar. Nu är de fast, ofta för alltid.

Just Scientologer är intressanta i sammanhanget: försvinnande få nya medlemmar är medvetna om att de är Scientologer. Detta beror på att Scientologerna arbetar med en massiv uppsättning av frontorganisationer som står för den första kontakten. Ofta påstår sig dessa arbeta med terapi och riktar sig därför direkt mot sårbara personer. Sedan binder de in dem med dyra kurser och löften om att de kommer må bra och finna mening bara de går nästa kurs, sedan nästa och sedan nästa.

När dagen kommer då de nya medlemmarna får reda på att de gått med i Scientologin är det ofta för sent - de accepterar sin nya identitet eftersom det är allt de har kvar. En massa mekanismer arbetar under tiden för att övertyga dem om att de är rätt beslut. De har knutit nya sociala band till organisationen. Och tänk på det konstanta kriget mellan PC och MAC eller Apple och Android på nätet: orsaken där är att ingen som spenderat tusentals kronor vill tro att de valt fel produkt och därför försöker svartmåla konkurrenterna. På samma sätt vill ingen som har spenderat tiotusentals kronor på sessioner hos Scientologerna erkänna att de varit idioter och kastat pengarna i sjön. Det här är en mycket stark drift som är lätt att underskatta - man upptäcker ofta att personer som blivit bedragna riktar sin ilska mot den som avslöjade bedrägeriet istället för bedragaren.

Det är sant att de som mår bra, trivs med sina liv och är friska både mentalt och fysiskt inte är lätta att rekrytera för sekterna. Men nästintill alla har en period i sitt liv där de är oerhört sårbara.

Det är då de slår till.

EDIT: Och en sak till angående Scientologer. Alla Scientologer tvingas genomgå regelbundna sessioner där de diskuterar det som är mest hemligt och personligt för dem. Utan deras vetskap bandas och filmas allt - och lagras sedan. När en medlem sedan försöker lämna sekten eller kritisera den öppet kallas de in och får se det inspelade materialet. Ledningen säger det aldrig högt, men det görs uppenbart för tvivlaren att om de genomför sina planer kan detta komma att läckas till deras nära och kära eller, om det är en medlem med mycket hög profil som till exempel Tom Cruise, till allmänheten i stort.

Det kan ofta vara nog för att förstöra någons liv och om det saknas hemligheter har inte Scientologerna skämts för att uppfinna egna. Pressen är massiv att stanna - särskilt när den återstående familjen är Scientologer som måste bryta helt med "förrädaren" och de inte längre har någon familj eller vän kvar utanför sekten och alla pengar gått till Scientologerna via alla dyra sessioner.

Stroh-M.D. har en bra poäng i det han skriver.

Det är människor som är sårbara som blir uppfångade av sekter.

Men det är ganska intressant att se hur en som är med i någon slags sekt arbetar.
Dom vill ju sprida det vackra dom får vara med i, för alla förtjänar ju samma lycka eller möjlighet.
Och vissa försöker rekrytera i den nära familjen.

Och visst det är väl en god tanke, om det inte är som så att du blir indragen i skit.

Och om någon har varit med i en sekt sedan dom var barn så säger det ju sig självt att dom ofta fortsätter i samma spår.

Du bör först definierar ordet sekt.

Scientologerna är bra på att få sina medlemmar att sluta umgås med sektkritiska anhöriga, dessa målas ut som onda. Dessutom får scientologer inte yttra någon kritik mot scientologorganisationen ens inför varandra, då kan en av dem lämna en rapport om den andre som får svåra långdragna behandlingar och straff tills han slutar vara kritisk.
Man kan säga att scientologorganisationen är uppbyggd som ett mycket finurligt och elakt system för att hindra medlemmarna att yttra eller ens våga tänka en enda negativ tanke om organisationen.
Dessutom är det så att scientologens anhöriga så småningom inser att yttrar han sej kritiskt så kommer scientologen att bryta kontakt med sin släkt.
Därför kan man säga att scientologernas hjärntvätt drabbar även släkt och vänner.

Att Scientologikyrkan är en sekt är väl självklart, de uppfyller de flesta kriterierna om inte rentav alla.

Det finns en definition för "sekt". Läs definitionen och acceptera den eller skapa ett nytt språk.

Edit: Om du är missnöjd med en definition så kan du ta upp det i forumet för språk. I detta forum skall religion diskuteras.

Det handlar inte alltid om definition skrivet på wikipedia eller någonstans utan den egna definitionen. Hur uppfattar man ordet sekt. Poängen är förstå varandra och då underlättar man om definierar vissa ord.

Är du scientolog?
Scientology är en sekt även enligt min egen definition. Så är det!

Det är likväl något som inte hör till diskussionen. De flesta människor definierar ord till hur de är beskrivna.
Man tar fokus ifrån diskussionen ifall diskussionen i sig går ut på att diskutera ords innebörd, och det är väl okej att göra någon gång ibland när något är extremt otydligt men du verkar tycka att det enda viktiga är ordens innebörd och att diskussionen i sig är oviktig, därför rekommenderar jag dig att använda språkforumet istället.