Vill inte jobba

Alla inser att iaf 50 år framåt kommer pensionen att vara en "folkpension" och det du tjänat in betyda noll och ingenting för väldigt många som kommer att kräva en rad riktade fattighjonsbidrag.



Ja, TS utstrålar snarare en sorgsen acceptans för sitt läge än att han önskar sig att sitta i det. Men väl där...ska man gråta eller se de fördelar som ändå finns?

Visst gör du så, men gnäll inte på invandrarna som tar ditt jobb senare i livet då ni inte orkar jobba redan nu...

Jag är själv i 20-årsåldern och tänker på att skaffa mig jobb dag & natt.

Kunna jobba ihop mina egna pengar, flytta hemifrån kunna resa och se mig omkring i världe slippa gå på det bittra jävla socialbidraget och livnära mig på min käre mor och far. Känner mig som 12 år och väldigt jobbig att bara sitta hemma (för dom dvs)

Jag har väldigt dåliga betyg men läst upp lite nu.. Saknar dock matte (grund) men läser jag bara upp det nu har jag fulllständiga betyg.


Så hade mer än gärna tagit emot lite tips..
På vad för jobb jag kan söka och ha hyffsad chans att få? Skall också påbörja körkort snart..

Har även mini-kriminell bakgrund, kom nyligen ut från 1 år på anstalt. Så det är ju absoult inget plus i CV:et.

Tips är jag väldig tacksam för både i privat medelande och här i tråden ..


Mvh

Jag förstår TS och hans synpunkt. Många i denna tråden snackar om stolthet och att det är roligt att arbeta.

Som jag skrev i en annan tråd är det nästan lite tragiskt att se hur folk tappar sin kreativitet.

Jag menar hur kan det va roligt att:


På måndag morgon gå upp kl 06.00, trött och ej utvilad.
Pallra dig i väg till arbetet stå och göra nått totalt ointressant i 8 långa timmar med "Hassan" & "Lars-Åke".

Komma hem runt 17.00 Trött & sleten, käka middag och placera dig i soffan av ren utmattning och se på repriser av nån B-serie.

och sen när nån polare ringer och frågar om du vill med på nån konsert/bio eller nått, kan du inte för
du vet att du måste komma i säng i tid så du orkar gå upp nästa morgon och stå och slita 8 timmar igen.

Folk som säger att dem blir rastlösa eller klättrar på väggarna när dem blir arbetslösa har till viss del förlorat hoppet/kreativiteten. Lever ni för era jobb eller?

Jag tror människan i grund och botten mår bäst av att vara totalt fri! och att inte behöva anpassa hela sitt liv efter andras tider. Jag vet dock att det inte hade funkat i vårt samhälle som vi lever i nu.

Jag själv jobbar just nu på ett skitjobb och finner inte det "roligt" och "utvecklande" som så många klichéartat säger.
Jag har en plan, ett liv utanför jobbet! När jag sparat tillräckligt med pengar säger jag upp mig och åker utomlands eller startar eget.

Aldrig Löneslaveri tills 65!

Klart att det går att klara sig på bidrag hela livet. Men, vad skulle det vara för jävla skitliv?

Ur min synvinkel så är det viktigt att jobba av fler orsaker. Jag ska rada upp några av dem här:

* Pengar
- Att få in någorlunda mycket cash är ju en förutsättning för ett bra liv. Du får råd att köpa ett hus, bil, mc, åka på semestrar och så vidare. Fantastiskt fin känsla att köpa nått riktigt kul för pengar man jobbat ihop alldeles själv på ett hederligt sätt

* Stolthet
- Det är en jävligt bra känsla att veta att man faktiskt gör sitt bästa och bidrar till samhället på ett eller annat vis. Man får också en helt annan självkänsla om man faktiskt "är någon". D.v.s. att man inte är känd som den där jävla lata slackern som inte duger nått till utan istället som Lasse som är duktig på att snickra/Lasse som är duktig på datorer/Lasse som är polis osv.


Sedan är det klart att man måste vara beredd att ta riktiga skitjobb i början. Det gjorde i alla fall jag. Jag har haft så jävla tråkigt på mina tidigare jobb så jag trodde jag skulle dö ibland. Men allt eftersom så kunde jag söka bättre och bättre jobb och nu har jag mitt drömjobb. Har aldrig ångest över att gå till jobbet.

För att summera det hela: Klart som fan du ska ha jobb grabben. Jag tror inte du vill sitta där om 40 år och känna att du inte åstadkommit ett jävla dugg. Det vore ett tragiskt öde tycker jag.

Lycka till med jobbsökandet!

80-talister brukar ju kallas för "Revolutionister". Man gör det man känner för. Trivs man inte med något, gör man något annat istället. Jag vet inte hur folk orkade jobba 8-17 i 40 år , för 20 år sedan men frihet är något mkt viktigare idag än tidigare. Jag tror att många hade velat jobba 12-13 tim om dagen, 3 dagar i veckan för att sen vara ledig 4 dagar i sträck. Då får man tillräckligt med tid att återhämta sig och mkt tid att göra något annat. Helt enkelt så uppskattar man livet mer när det går att kombinera jobb med nöje.

Har också ett sommarjobb som är piss. måste gå och lägga mig kl 22, vakna kl 5, jobba mellan 7-1530. När jag kommer hem är jag så jävla trött. Orkar inte ens att träna . Några timmar senare ska man sova. Tacka fan för att det är min sista vecka nu.

Visst kan man det. Det finns mer en en person som harklat sig igenom livet utan ett enda riktigt jobb.
Tänk på alla bohemer. Dom som står utanför bolaget och lirar gitarr för att få ihop till typ en macka eller ett par starköl.
Det går säkert att leva så men hur kul är det egentligen?? Dessutom så får du ju absolut noll i pension eftersom du aldrig haft en enda anställning.

Om jag kollar på a-lagaren på parkbänken så ser jag inte honom/henne som ett avskum som tär på samhället. Jag tycker nästan lite synd om människan som aldrig har råd att resa nånstans/aldrig råd med någon form av hobby eftersom det lilla den personer får in i månaden/bidrag/tiggning går till sprit eller droger...

Minns att ni inte får binda er! Sluta ha relationer på det sätt som varit kutym i 1000-tals år, nu rör man sig och samtidigt så ska man behålla kontakterna. Strunta i att köpa lgh eller hus på något ställe där någon vill bo, aka, det kostar. Inga barn. Fast som i superlim!

Sen måste man lära sig systemen. Som tex Akelius sa efter skattereformen på 90-talet "Nu är det bidrag, inte avdrag, som gäller". Anpassning MAO. Tyck inte, ha inte åsikter, det är sällan det ger dig vinst.

Allt handlar om att vara smart gottfolk, själv är man 19 bast, har ingen utbildning. Men en hjärna :]
Säljer Virtuellt guld och köper/säljer på ebay. Tjänar mer än både morsan och farsan i månaden :]

Grattis för att du är född någonstans, samhällets bitch är du redan, du är helt beroende av oss skattebetalare och du lever på existensminimum.
Härligt att inte kunna hänga med ut med polarna och köpa drinkar hela kvällen, skaffa flashiga prylar.

Fina kläder, inte kläder från coop nu utan riktiga märken, massa parfymer osv.
Egen bil till och med, nej blir sossesnöret för dig, kollektivt livet ut, kommer förmodligen aldrig gifta dig heller, jag hade aldrig velat vara tillsammans med en kille som drar in 3000kr i månaden på bidrag.

Där har du väl lite nackdelar.

Aldrig hört någon bli nekad som säljare, skitsnack.

Blir nästan sur på vartenda kommentar du lägger fram.
Plugga är inte din grej, jobba är inte din grej, söka jobb är inte din grej heller.

Ja här har vi ett praktexemplar som aldrig hade klarat sig utanför Sverige, gett upp hoppet helt!