Kan inte prata engelska längre

Hej, ursäktar ifall detta är i fel tråd..

Jag har i hela mitt varit en god talare när det kommer till engelska, alltid varit bland de bästa i klassen.
Men sen nån månad tillbaka hände nånting.. jag satt och snackade med en polare och så helt plötsligt kändes det som bröstet trycktes in något för en kort sekund (det gjorde inte ont på nått sätt).
Och sen dess har jag inte kunnat snacka engelska... Det brukar vara så att när jag ska snacka engelska byter jag över till "engelsk-mode" i skallen men det kan jag inte göra längre, och när jag ska försöka prata ändå så är det som att det kommer ut ljud från munnen men som jag inte förstår (svårt att förklara ). Detta gör att jag har svårt att uttala vissa ord. Jag försöker liksom snacka engelska i "Svenska -mode" :S

Vafan är det som har hänt? Numera sitter jag knäpp tyst på varje engelska lektion, och jag brukar vara den som gör mest ljud ifrån sig.. Varje gång lärarn frågar mig något så fryser jag till och får sällan fram ett bra svar. Jag förstår fortfarande när folk snackar engelska men jag har svårt att vara med i konversationerna.

Det som är lite fascinerande med detta är att jag samtidigt har blivit bättre på Svenska, jag har blivit grymt bra social (inte för att jag var dålig social innan) vilket är härligt det är jätte lätt för mig att bara snacka på. Även franska har jag blivit bättre på (mest på uttal).

Nån som vet vad detta är för något? Har letat runt lite på internet men hittar inget.. Skulle vara skönt att kunna snacka engelska igen..

Tacksam för svar!

Det kan ju också vara så att det inte var ditt engelska-mode som slogs av utan ditt självdistans-mode som slogs på
Skämt åsido. Börja snacka mer engelska, enda sättet att bli bättre

Jo jo, men grejen är den att jag brukar vara grym på engelska men inte längre är det känner mig
mycket obekväm med att prata engelska numera

Det låter riktigt skumt ju, haha. Din hjärna kanske bara har fått fnatt, kanske är bättre om några dagar.

wow fatal error 404...

Jag tror att det beror på prestationsångest.

Sedan har du undermedvetet kanske kommit på att det inte är så jävla viktigt att kunna prata engelska.

Jag håller med ovan om att jag tror det handlar om prestationsångest,
men håller absolut inte med om den sista meningen.

Jag skulle tro att du har någon i det där klassrummet som en viss dag berömt dig oerhört för din engelska, och att det från och med den punkten lades en enorm press på dig, inifrån dig själv. Att du nu kämpar alldeles för mycket för att hålla kvar den där "perfekta" engelskan, att du bara faller baklänges och analyserar samtidigt som du pratar. Det funkar inte!
Så bestäm dig för ditt uttal är okej, vare sig det suger eller inte, då kommer du snabbt se att din engelska egentligen är bättre än vad du uppfattade den som då du förr pratade den som bäst!

Lycka till!

Månader sedan jag startade denna tråd och inget har förändras.

Besynnerligt. Har du lättare för att tala engelska när du är ensam? Du kan ju testa någon gång när du läser på engelska forum att svara på inlägg muntligt för dig själv liksom. Det var i vilket fall så jag övade upp min säkerhet i språket.

Jag är inte expert på det här ämnet, men jag tycker nästan att det låter som en fysisk skada på hjärnan snarare än en psykisk blockering. Kanske en jätteliten blodpropp eller något, som hamnade i någon typ av "tala ett främmande språk"-centra. Det kanske skulle förklara den konstiga känslan i bröstet. Vet inte exakt hur dock. Men jag tror inte att det är någonting som aldrig kommer läka, tänk på att det finns personer som som drabbas av total afasi som får tillbaka talet igen. Det du behöver göra är nog att acceptera att du är tillbaka på ruta ett igen med den flytande engelskan, och helt enkelt träna upp förmågan igen. Börja när du är ensam så att du inte behöver känna dig stressad över vad andra ska tycka. Vet du hur du tränade upp din engelska från första början?

Jag förstår precis hur du menar med engelska-mode, och ibland har jag lite samma problem som dig, men det är mer som att jag lite till och från har svårt att komma in i engelska-mode. Jag behöver helt enkelt lite uppvärmning för att komma in i det. När jag pratar engelska i engelska-mode låter det ganska bra, men när jag gör det i svenska-mode låter det förskräkligt eftersom att jag (1) får problem med de engelska språkljuden, som skillnaden mellan v/w och o-ljudet i room/Rome. (2) Får problem med att betona orden rätt, jag lägger betoningen på fel stavelse eller trasslar helt enkelt till det när jag ska säga långa ord som tex: totalit'arian, advert'ise, adv'ertisment, 'intrested. (3) Tappar ord eller kan inte säga ord eftersom att jag glömt hur de uttalas. (4) Försöker översätta svenska uttryck till engelska istället för att använda genuint engelska uttryck. Jag pratar alltså inte engelska utan översatt svenska.

Lycka till!

dessutom tenderar jag blanda ihop verbformer när jag pratar engelska i svenska-mood vilken kan resulter i diverse märkliga meningar, som t.ex. they wants to go, även om jag själv vet och hör hur fel det låter.

Nej inte lättare när jag är ensam, ingen skillnad :/

Tack för svar!
Jag tränade väl upp Engelskan som vilken kid som helst, Skolan, TV-spel och filmer, internet.