Hjälp!? Tiden går för fort!

Hej!

När jag var liten så kändes det som att tiden gick väldigt långsamt. Nu, ju äldre jag blir upplever jag i stället att den går väldigt fort, till och med att den accelererar. Varför?

Sen undrar jag om det finns någonting man kan göra för att förhindra den här känslan?
Sätt att leva, tänka?

Vi vet alla vad du menar, that´s life.

Det beror väl på vad du gör. Om du t.ex. gör något du finner roligt eller intressant så upplever man väl att tiden går fortare.

För att förhindra den känslan kan man göra något man tycker är tråkigt. Vet inte hur man skulle få tiden att kännas långsammare av att tänka på nåt speciellt sätt, kanske ha koll på klockan hela tiden?

Ibland så kan jag faktiskt uppleva att tiden saktar ner. En vecka kan, utan synbar anledning kännas väldigt lång. Det måste gå att komma åt detta problem!?

Hmm, en grej skulle kanske kunna vara att hela tiden förflytta sig till olika platser? För när jag tänker tillbaka, så känns dem år när jag har gjort väldigt mycket på olika platser definitivt som längst.

jag tror att du skall ha tråkigt
vad är det tråkigaste du vet
städa eller gå till läkaren men kom en halvtimme innan
lyssna inte på musik då
då går tiden långsamt och du lever längre

Haha, jovars! Även om det stämde, skulle man väl ändå inte välja att leva ett tråkigt liv länge framför ett roligt liv som är snäppet kortare?

TS - Jag känner också igen mig i det du säger, men tvivlar dock på att det finns något speciellt man kan göra för att få det att verka annorlunda.

Det är exakt så det känns för mig. Men så är det bara, livet går framåt.

Det är livet, man njuter tiden så att det hinner gå framåt..

Kanske beror det på att du har mer makt över ditt liv nu och har fler val. När man var liten var oftast ens liv ganska styrt av ens föräldrar, man följde med överallt och tyckte det var skittråkigt. En dag i en klädaffär kändes som en evighet. Nu gör man precis som man vill, tycker man något är tråkigt så går man därifrån. För mig går tiden väldigt långsamt när jag väntar på ett försenat tåg, jag har ingen kontroll alls och måste vänta.

Ja..Det här med tid. Om tiden verkligen passerade skulle vi behöva mäta vad vi kallar "tid", för att visa på i vilken grad den verkligen passerar. Vår nya mätning av tiden behöver också kunna mätas på något sätt, av samma anledning. Problemet fortskrider i alla oändlighet.

Jack Smart argumenterar på liknande vis i någon

Konditionsträna. Bättre vilopuls = långsamma tid.

Det här med att leva i nuet skulle kanske kunna vara ett svar. Jag har i alla fall en tendens att placera mina tankar i framtiden hela tiden. Om jag planerar något, så ser jag fram emot det. När jag sedan befinner mig i det som jag har längtat efter, är mina tankar redan längre fram i något annat projekt. Det finns dock ett tillfälle då detta inte sker, nämligen när jag gör något impulsivt.
I dagens samhälle är det dock svårt att göra aktiviteter på impuls. Det krävs ofta planering. Undrar om människor förr upplevde samma tidsaccelerering som vi gör nu?