Varför vara ärlig?

Kan man inte vara pragmatisk? Var oärlig i de situationer du tycker passar, svårare än så är det väl inte. Själv tycker jag ärlighet vara längst =)

Jo, det är mycket enklare. Hjärnan är av naturliga skäl betydligt bättre på att komma ihåg saker vi upplever än saker vi hittar på.

Lättare att minnas det som hänt, visst. Men om det som har hänt är oerhört invecklat och inte på något sätt kontinuerligt kan en kontinuerlig simpel lögn vara oerhört mycket lättare att minnas.

Faktiskt inte skulle jag påstå. När du ljuger alienerar du dig från den altruistiska sociala väven och blir som ett resultat mer olycklig.

Vad man måste förstå är att vi är flockdjur, vi vill känna gemenskap och tilltro till andra.

Du skiter nog inte alls i vad folk säger om dig.
Det är bara din stålman som talar.
Du är väl som de flesta människor - friska alltså - du bryr dig om vad som sägs om dig.
Jag tycker att du verkar vara en skitstövel.
Påverkar inte det dig?
Var inte tuff nu utan känn efter.
Eller om dina näraste sa det?
Kom inte med en massa skit nu som visar att du blev irriterad

Eller har du en diagnos?

Du baserar det på vadå? Då det inte framgår att jag ljuger (lite det som är poängen med lögnen) så är resultatet tvärtom det du gissar på.
Därför är andra människor så öppna för lögner. Varför vinna tillit om man inte utnyttjar den?

Fast återigen, du får nog tänka längre och större här än kortsiktiga fördelar.

Vi människor är mycket sociala flockdjur som både behöver och trivs i en grupp man kan lita på. När du då ljuger (hypotetiskt) så avskärmar du dig från detta kollektiv och blir mer atomiserad.

Detta mår ingen människa bra av. Om du nu inte är en mycket sällsynt fullblodspsykopat.

Man behöver inte vara "fullblodspsykopat" för att kunna utnyttja andra människor till sin fördel utan att må dåligt över det.

Jo. Så länge du har en hyfsad empatisk förmåga så kommer du att, medvetet eller ej, må sämre utav detta.

Vissa lögner leder till att folk tappar förtroendet, känner sig svikna. Sådana lögner bör för det mesta undvikas. Det är väl ganska uppenbart?

Om du säger "åh vad kul att se dig" fast du är på skitdåligt humör kommer nog ingen klandra dig.

När du frågar dig om du ska ljuga får du väga fördelar och nackdelar både för dig själv och den du ljuger för. Kommer den felaktiga information att på något sätt skada personen? Kommer lögnen hjälpa personen, muntra upp den? Hur mycket? Kommer lögnen avslöjas? När då? Vad händer då?