Citat:
Ursprungligen postat av LucNN
Han attakerar Frege som hvdade att ord som ingr i meningar som refererar, i alla fall det grammatiska subjekt samt genstandsleddet, refererar till sina referenter via deras "sense", dvs. mening. S fr Frege ska man i ett refererande uttryck skilja mellan: ordet, ordets mening, samt den tingen ordet "pekar ut".
Russell pstr att introduktionen av en tredje entitet, sense, ledar till problem. Hans argument r ganska frvirrande och hrstammar dels en utav Freges frvirrande pstende, och dels frn Russells egna frvirringar (det r delen dr Russell hvdar att sense-begreppet ledar till en regress av namn hn mot slutet av artikeln).
Kort r Russells egen lsning: det grammatiska subjekt ("The author of Waverly" i meningen "The Author of Waverly is the gay man on the moon") r, motsat vad Frege ansg, inte det logiska subjekt - dets logiska funktion r inte likt ett namns funktion. Det r dremot en ofullndad existensdom av formen: det existerar ett ting, s att tinget r The author of Waverly&tinget r homoen p mnan& om det gller om alla andra ting, att om de r homoen p mnen, d r de samma snubbe.
Denna sortens analys (jag har skrivit ut den lite oformellt s den inte r fr dum att lsa) r, ontologiskt sett, simplare n Freges teori, men den behller alla Freges teoris styrkar, samt lser nnu ett problem (den bryter inte mot bivalensprincippet inom logiken - det ansgs att vara dligt p den tiden om en teori frkastade detta princip). Idag anvnder man Russells analys enbart av pragmatiska skl. Logiskt kan man inte utleda ngot felaktigt av det om man anvnder den korrekt. Enbart ganska f tror dock att analysen stmmer som en teori om dagligdagssprkets djupstruktur. Den viktigaste pongen att f med: det grammatiska subjektet i existensdomme refererar inte som ett namn, utan meningen som helhet refererar och meningen kan negeras p tv stt.
Jag gr kanske utanfr mnet nu, men eftersom trdstarten berrde "On denoting" och LucNN gick in p detaljer vill jag bara stlla ett par frgor angende det ovan citerade:
Till LucNN (eller ngon annan kunnig):
Har jag frsttt det rtt att Frege hade tre komponenter i sprkfilosofin rrande mening. Det r, som det redan str i citatet ovan, ord (sign/name), meningen (Sinn) och objektet som ordet refererar till (Bedeutung)?
Vill Russell ta bort "konceptet" med Sinn? Varfr?
Vad gller bestmda beskrivningar: Ansg Russell att det de pstr, rent logiskt, r annorlunda n vid frsta anblick?
