Citat:
Ursprungligen postat av
Oantastlig
Så nu är vi överens om att iq-test och intelligenstest mäter generell intelligens (g) och att det är generell intelligens vi är intresserad av här? Så när resultaten på ex. AFQT, som är ett väldigt bra mått på just g, visar visar på skillnader så är det rimligen relevant för vår diskussion här. Det är därför ledande forskare på området använder resultaten från AFQT för att mäta om det finns intelligensskillnader mellan kvinnor och män. Om du påstår att AFQT är biased mot kvinnor får du lägga fram stöd för detta, jag har inte sett något och de forskare som använder AFQT (och de som reviewat deras arbete) har inte heller sett något...
Nej, AFQT skattar som bekant intelligens istället för att mäta det. Det är mer ett anlagstest som även mäter personligheten hos den testade.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3126096/#__articleid242607aff-info
"
... the greater predictive power of achievement tests and grades than IQ for a variety of life outcomes. Personality plays a powerful role in predicting life outcomes (see Almlund, Duckworth, Heckman et al., 2011).
The common practice of equating measurements with traits is not justified.21 Thus, when Herrnstein and Murray (1994) show the power of AFQT in predicting life outcomes, they are not establishing the power of IQ or “g,” as they claim to have done. Without standardizing for personality traits, their correlations show the combined effect of cognition and personality on life outcomes.22"
Man skattar alltså intelligensen (g) utifrån AFQT. Bara för att testet är normerat betyder det inte att det är könsneutralt. Det finns en del subtester som gynnar män (t ex matematik, mekaniska resonemang) mer och andra som kvinnor generellt är lite bättre på, t ex ordkunskap och läsförståelse.
Citat:
Ja, det är ju jag som har problem med min trovärdighet

varsågod och skölj.
Länk.
Ditt saxade citat från din länkade källa: "
Different scales of student assessment studies and different cognitive test approaches appear to have measured essentially the same construct, namely general national cognitive ability" säger inte det du tror att det står. Översatt betyder det att olika begåvnings- och färdighetstester (t ex PISA) verkar uppskatta väsentligen samma sak, nämligen allmän nationell kognitiv förmåga.
Vad är det du vill bevisa med din länkade källa? Att PISA är ett intelligenstest?
Citat:
Föga förvånande missade du hela poängen. Studien jag hänvisade till, och citerade från, hade ju ett representativt urval och då hade ju M:F ökat över tiden. Alltså precis tvärt emot vad du påstår (som vanligt).
Urvalet grundades på elever som frivilligt deltog i ytterligare tester för att få en möjlighet att väljas ut till en sommarskola eller liknande. I och med att urvalet bestod av ungdomar som ville komma in på en sommarskola var det inte särskilt representativt.
Citat:
Haha, kan inte du leta fram de metastudierna. De senaste som har kommit har ju visat på en trivial effekt som försvinner när man kontrollerar för publikations bias. 8 av 9 av de största studierna på området hittar ingen effekt... du får givetvis tro att detta är en relevant förklaring men det finns dock inget vetenskapligt stöd för det bortom önsketänkande.
Visst, här är de i
den här studien. Bläddra ner tills du kommer till referenslistan. Du kan också använda Google Scholar och söka på "meta-analysis stereotype threat".
Citat:
Problemet här är återigen att du inte är insatt i vad dessa tester mäter. Du är fast i en kritik som var gammal redan för 20 år sedan. Läs ex. här:
Länk.
Det lilla som kvarstod av din trovärdighet som hederlig debattör försvann nu i och med att du länkade till en artikel på
Human Varieties
"
Ever since Alfred Binet's great success in devising tests to distinguish mentally retarded children from those with behavior problems, psychometric instruments have played an important part in European and American life. [b]Tests are used for many purposes, such as selection, diagnosis, and evaluation. Many of the most widely used tests are not intended to measure intelligence itself but some closely related construct: scholastic aptitude, school achievement, specific abilities[/u], etc. Such tests are especially important for selection purposes. For preparatory school, it's the SSAT; for college, the SAT or ACT; for graduate school, the GRE; for medical school, the MCAT; for law school, the LSAT; for business school, the GMAT. Scores on intelligence-related tests matter, and the stakes can be high." (
länk)
plus: "
for enlistment in the army, the AFQT; for specific enlistment in the army, the ASVAB; for gifted programs, the CogAT". Det är exakt det jag försökt förklara för dig i flera inlägg. Hoppas det trillar ner en polett för dig.
Det är du som inte är insatt i vad dessa begåvningstester mäter.
Citat:
Det skiljer sig en del mellan länder men det har inget att göra med jämställdhet i dessa länder. Märkligt att du driver på den här lögnen trots att det redan framkommit att effekten är driven av en outlier under ett år, tittar man på ett annat år är effekten i stället den motsatta d.v.s. skillnaden ökar i mer jämställda länder.
Nej, det generella forskningsläget visar att variansen i intelligens (M:F) är mindre i mer jämställda länder. T ex
den här rumänska studien från 2016, som undersökte könsskillnader i medelvärden och i varians i intelligens.
Data användes från stora urval som samlats ihop i Rumänien för 6 olika mätningar. Det var sammanlagt över 15.000 deltagare, i åldrarna 2-99 år. Färre än 10% av de möjliga jämförelserna uppvisar könsskillnader. Rumänska data visar inget stöd för könsskillnader i intelligens.
"
The authors investigate sex differences in mean scores and variance, in general and specific intelligence, based on raw data from the standardization samples of six cognitive ability measures adapted and normed in Romania. The results show that fewer than 10% of the possible comparisons exhibit sex differences; these differences have a random pattern and are not replicated across measures. The authors conclude that these Romanian data show no support for the sex differences in either mean values or variance of scores which were reported by other studies."
Citat:
PISA visade att skillnaden i (skriv)läsförståelse minskade med nästan 50% när man mätte före och efter puberteten. I PIAAC försvann skillnaden helt.
Jag har presenterat orsakerna till minskningen. Och det beror inte på att pojkarna plötsligt blir smartare direkt efter puberteten. Förbättring av läs- och skrivförmågan ändrar sig inte på så kort tid som du försöker påskina utan är en process som tar minst 15 år.
Har det ännu inte gått upp för dig att killar förbättrar sin läsförståelse och skrivfärdigheter senare i livet, först i gymnasiet, sedan högskolan och slutligen i arbetslivet plus i det vardagliga livet? Det är inte alls förvånande att de kommer ifatt nivån för tjejernas läs- och skrivfärdigheter.
Det finns dessutom bakomliggande förklaringar till att skillnaden är störst till männens favör i åldersgruppen 30-34 år, t ex skillnader i befolkningens sammansättning mellan kvinnor och män för olika åldersgrupper exempelvis när det gäller utbildningsnivå och födelseland. Man måste ha i åtanke andra faktorer som sysselsättning, yrke och tjänstledighet.
Det är också av stor vikt att fråga sig om det finns en risk att förlora sina färdigheter i både matematik och läsförståelse vid längre frånvaro från arbetet t.ex. på grund av föräldraledighet. Det kan konstateras att det är en större andel kvinnor än män i åldern 30 till 34 år som är föräldralediga eller utför andra uppgifter i hemmet. (
källa: SCB)
Så det finns inget stöd för att en skillnad i mognadsgrad påverkar resultaten. Det är bara rena påhitt från en misogyn nättomte.
Citat:
Där kom ett ad hominem, då vann jag den diskussionen. Som bonus för du citatet igen:
"De Bruin et al (2008) find that differences in ratings can be partially explained by gender differences in the time devoted to deliberate practice. Gender differences in ratings remain significant after controlling for the amount of deliberate practice. Therefore, differentials in practice and study cannot account for the gender performance gap for equally skilled male and female players."
Så om det inte beror på skillnader i träning, vad beror det då på?
Det finns flera andra faktorer som förklarar könsskillnaden i schack, vilket du kan läsa mer om
här och
här.
Eftersom du bevisligen har en nedvärderande syn på kvinnor så är det relevant i detta sammanhang och inte ett ad-hominem. Om du kallar mig pedofil så är det ett grovt personangrepp då ditt påstående saknar stöd i verkligheten.