Nej lurpac! Du har ingen som helst rätt att förkasta en källa från ett alias. Du är inte den ende rättmätige bedömaren av sanningen.
Du kan bemöta argumenten eller se dig besegrad av dem. Så enkelt.
Nej lurpac! Du har ingen som helst rätt att förkasta en källa från ett alias. Du är inte den ende rättmätige bedömaren av sanningen.
Du kan bemöta argumenten eller se dig besegrad av dem. Så enkelt.
Sanningen förvanskas och förvrängs av pseudovetenskapen, ser du. Så jovisst är jag i min fulla rättighet att förkasta källor från obskyra alias som La Griffe du Lion.
Inga nya avsnitt från foliehattarnas favorit Black Pigeon Speaks som du kan låta dig hjärntvättas av.
Sanningen förvanskas och förvrängs av pseudovetenskapen, ser du. Så jovisst är jag i min fulla rättighet att förkasta källor från obskyra alias som La Griffe du Lion.
Inga nya avsnitt från foliehattarnas favorit Black Pigeon Speaks som du kan låta dig hjärntvättas av.
Sanningen? Du menar den, ja.
ur många gånger ska jag säga att författarna Flore och Wicherts inte förnekar förekomsten av stereotyphot, endast att de föreslår en större replikationsstudie som kan ge en mindre partisk uppskattning av effektstorleken.
Och nu är det gjort och effekten var inte skild från noll. Av de nio största studierna som gjorts på området så har 8 inte fått ett resultat som är skilt från noll. Deras metastudie visade att effekten inte var skild från noll när de tog hänsyn till publikationsbias.
Citat:
Jag citerar ännu en gång Disciplinas kloka svar:
Disciplina trodde tills för någon dag sedan att man kunde köra en regressionsvariabel i taget om den verkliga regressionen är multipel. Hon visste inte vad omitted variabel bias fungerade eller att feltermen alltid finns i en regression och att man kan diskutera den utan att se den. Så om hon säger att effekten finns så får hon, precis som du, presentera trovärdiga studier som visar detta.
Citat:
Som den kvinnohatare du är vill du gärna ha en oföränderligt enorm könsskillnad, ett stort gap som aldrig stängs.
Jag är åtminstone inte pedofil.
Citat:
Du måste ha i åtanke att det finns fler partier än MP i "sjuklövern". Du kan inte negligera de övriga 6 partierna och tro att sannolikheten ökar att universitetsutbildade hellre väljer SD framför MP.
Varför behöver jag ha det i åtanke när vi diskuterade om det fanns fler människor med universitetsexamen som röstar på SD jämfört med MP? Detta är ju ett fakta. Vill du diskutera något annat så kan vi göra det men det ändrar inte på det faktum att fler universitetsstuderande röstar på SD än MP.
Det är inte ad hominem att ifrågasätta och kritisera meningsmotståndarens källor.
Jo, om du ifrågasätter dem med ad hominem argument i stället för att bemöta deras argument. Om du skriver "han påstår x men den studie han hänvisar till säger y, eller det har kommit en större studie som visar z så hans ståndpunkt var då korrekt men den visade sig nu vara fel" etc.
Citat:
Så varför ska jag bemöta sådant trams?
Hade du kunnat bemöta det han skriver så hade du gjort det. Det är lugnt. Det är inte så att vi inte vet detta.
Citat:
Ro hit med metastudien från 2015 som du påstår visade att Hyde hade haft fel. Varje gång jag överbevisar dig med starka motargument säger du att jag är politiskt korrekt. Det är du som inte är intresserad av vad som faktiskt är korrekt utan bara det som du anser stödja din skeva världsbild där både kvinnor och svarta är intellektuellt underlägsna vita män.
Jag har ju bett dig om ett enda exempel på en punkt där du anser dig ha haft rätt. Du får välja ut ditt allra bästa exempel. Vi väntar tålmodigt på det.
Nu har jag redan länkat den stuiden till dig flera gånger men här kommer den igen: Sex differences in mathematics and science achievement: A meta-analysis of National Assessment of Educational Progress assessments (2015) "Contrary to our hypothesis, mean sex differences and sex ratios of high achievers did not show a decline over the time period analyzed. Despite societal changes in the roles of men and women ( Auster & Ohm, 2000 ), this has not translated into diminishing sex differences over time as predicted by social and psychobiosocial perspectives.... they do suggest that the NAEP may underestimate the true effect size of such differences… In contrast to the analysis by Hyde et al. (2008)… we found a small but nontrivial mean difference in mathematics favoring males for students in their final year of year of schooling. Furthermore, we extended the analysis to include national testing of science achievement with similar findings. These findings make the claim that sex differences in quantitative reasoning have been eliminated in modern samples somewhat premature""
. Ibland undrar jag vilken planet du lever på. Varför skulle du inte kunna googla fram en lista på kvinnliga forskare? Det finns förmodligen hundratusentals, om inte miljontals, kvinnliga forskare.
Jag tror den klart viktigaste orsaken är skillnader i intresse och preferenser. Vid samma preferenser och begåvning är det ingen skillnad. Dock finns det fler riktigt begåvade män vilket förmodligen gör att polen med människor med rätt begåvning, intresse och preferenser är större och således är det en större chans att det är män som blir riktigt framstående. Det finns givetvis massa framstående kvinnliga forskare, men de är inte lika många. Är du intresserad av ämnet så finns det en longitudinell studie där man följt riktigt begåvade barn under 35 år. https://my.vanderbilt.edu/smpy/files/2013/02/DoingPsychScience2006.pdf
Precis, och väldigt många kvinnor med barn vill inte jobba så mkt oavsett om deras män är hemma eller inte. Där har du en av de stora skillnaderna som gör att mer män blir framstående.
Det är du som lever på en annan planet, nämligen Mars där män hyllas och lyfts upp till skyarna medan kvinnor trycks ned och föraktas. Själv står jag med fötterna stadigt på planeten Tellus. Du vill inte acceptera att jag överbevisat dig att det inte finns några intelligensskillnader mellan män och kvinnor. Mina otaliga länkar till seriösa studier stödjer min ståndpunkt.
Vad roligt att du numera är överens med mig om att både män och kvinnor är lika intelligenta. Men ditt påstående att det skulle finnas många fler framstående män på grund av medfödd högre IQ än kvinnor saknar dock verklighetsförankring. Det är vetenskapligt belagt att den manliga variabiliteten inom IQ inte är ett universellt fenomen. Den fluktuerar från land till land och t o m inom landet. I länder med mer jämställd kultur är variabiliteten mindre, från statistiskt icke-signifikant till 1.0.
Det står ingenting i din länkade studie att det skulle finnas fler framstående män än kvinnor inom vetenskapen. I artikeln kan man läsa bl a:
"...although more mathematically precocious males than females entered math-science careers, this does not necessarily imply a loss of talent because the women secured similar proportions of advanced degrees and high-level careers in areas more correspondent with the multidimensionality of their ability-preference pattern (e.g., administration, law, medicine, and the social sciences)"
Det är inte bristande matematisk eller spatial förmåga utan snarare preferenser och begränsningar i den akademiska världen. Om man vill ha en hög universitetsbefattning med en naturvetenskaplig inriktning måste man verkligen vara mycket produktiv och publicera vetenskapliga rapporter i början av karriären. Men det är just vid den tidpunkt då kvinnor är i sina barnafödande år, 25-30 årsåldern. Om hon inte publicerar tillräckligt mycket, då får hon inte den höga befattningen. Idag måste många kvinnor välja mellan familj och karriär - som naturligtvis män inte behöver göra.
En stor del av de kvinnliga matematiksnillena har andra intressen än matematikintensiva utbildningar. Många av dem väljer istället andra yrken som exempelvis läkare, veterinär, tandläkare, jurister, ekonomer och biologer. Det är inte någon medfödd sämre matematikförmåga som driver dessa kvinnor bort från de mest intensiva matematikkurserna.
Eftersom andelen kvinnor inom biologi, kemi och andra vetenskapsämnen är större idag ökar sannolikheten för fler framstående vetenskapskvinnor inom de närmaste 20-30 åren. Det tar lång tid att bli riktigt eminent inom sitt område och i bästa fall kvalificera sig för ett nobelpris. Inga
25-30 åriga damer med knivskarpt intellekt tar nobelpriset, inte förrän tidigast i 50-60 årsåldern då de fått mer vetenskapserfarenhet. Om tjugo år så...
I hela den här konversationen har jag poängterat betydelsen av sociokulturella faktorer. Dessa har du konsekvent förkastat utan istället lyft fram mannens medfödda IQ som högre än kvinnans. Sedan medgav du att sociokulturella faktorer spelar en roll, men att de var kraftigt överskattade. Och nu säger du att du tror att den klart viktigaste orsaken är skillnader i intresse och preferenser. Hur uppkommer intressen och preferenser? Uppfostran? Uppmuntran? Stereotypa könsroller? Samverkan mellan medfödd talang och miljö? Men visst är vi överens om att sociokulturella faktorer spelar en stor roll i förklaringen av könsskillnaden i matematik.
Om begåvade flickor uppmuntras till att intressera sig för och syssla med matematik, schack eller astronomi, då kommer hela deras intellektuella potential att utnyttjas. Skulle de däremot bli itutade under hela sin uppväxt att flickor är dåliga på bl a matematik och schack samt mindre smarta än pojkar, då kommer de att anstränga sig mindre och därmed prestera sämre i diverse intellektuellt utmanande ämnen. Inte många flickor ifrågasätter sina föräldrars påstående att flickor inte passar för matematik utan hellre ska bli gifta och försörjda eller arbeta inom vård och andra "kvinnoyrken".
ditt påstående att det skulle finnas många fler framstående män på grund av medfödd högre IQ än kvinnor saknar dock verklighetsförankring. Det är vetenskapligt belagt att den manliga variabiliteten inom IQ inte är ett universellt fenomen. Den fluktuerar från land till land och t o m inom landet. I länder med mer jämställd kultur är variabiliteten mindre, från statistiskt icke-signifikant till 1.0.
Det står ingenting i din länkade studie att det skulle finnas fler framstående män än kvinnor inom vetenskapen.
Tvärtom, i studien finns det ett helt appendix ägnat åt frågan om det finns fler intelligenta män än kvinnor. De skriver "Although most investigators find essentially no sex differences in overall level of general intellectual ability (Jensen, 1998), sex differences in variability of general intellectual ability are routinely observed, as are sex differences in both level and variability of specific abilities..."
Citat:
Eftersom andelen kvinnor inom biologi, kemi och andra vetenskapsämnen är större idag ökar sannolikheten för fler framstående vetenskapskvinnor inom de närmaste 20-30 åren. Det tar lång tid att bli riktigt eminent inom sitt område och i bästa fall kvalificera sig för ett nobelpris. Inga
25-30 åriga damer med knivskarpt intellekt tar nobelpriset, inte förrän tidigast i 50-60 årsåldern då de fått mer vetenskapserfarenhet. Om tjugo år så...
Människorna i studien var lika begåvade och följdes upp efter 35 år. Rimligen borde man förvänta sig ungefär lika stora framgångar oavsett kön (en stor del av skillnaden finns, förutom i ämne, hur mycket tid de ville lägga ner på att forska och vad de hade för mål). Sedan verkar det inte som om du känner till att människor generellt får sina bästa idéer när de är mellan 30 och 40 år. http://nextshark.com/new-study-shows-why-your-best-ideas-will-come-in-your-late-30s/
Citat:
I hela den här konversationen har jag poängterat betydelsen av sociokulturella faktorer. Dessa har du konsekvent förkastat utan istället lyft fram mannens medfödda IQ som högre än kvinnans. Sedan medgav du att sociokulturella faktorer spelar en roll, men att de var kraftigt överskattade. Och nu säger du att du tror att den klart viktigaste orsaken är skillnader i intresse och preferenser. Hur uppkommer intressen och preferenser? Uppfostran? Uppmuntran? Stereotypa könsroller? Samverkan mellan medfödd talang och miljö? Men visst är vi överens om att sociokulturella faktorer spelar en stor roll i förklaringen av könsskillnaden i matematik.
Det är roligt att du försöker få det till att jag ändrat inställning, jag har under hela diskussionen haft precis samma inställning. Det enda nya som framkommit i våra diskussioner var att SAT hade en effekt bortom g. Det var dock inget du bidrog med. Nu har jag skrivit en sammanfattning av forskningen här när det gäller ex. skillnader i intresse och familjens inflytande.
När det gäller att skillnaderna ökar i mer jämställda länder kan du läsa här (intressen): Gender Differences in Personality and Interests: When, Where, and Why?: "Gender differences in personality tend to be larger in gender-egalitarian societies than in gender-inegalitarian societies, a finding that contradicts social role theory but is consistent with evolutionary, attributional, and social comparison theories. In contrast, gender differences in interests appear to be consistent across cultures and over time, a finding that suggests possible biologic influences."
Personlighet: Why Can’t a Man Be More Like a Woman? Sex Differences in Big Five Personality Traits Across 55 Cultures: In this article, the authors report cross-cultural findings in which this unintuitive result was replicated across samples from 55 nations ( N 17,637). On responses to the Big Five Inventory, women reported higher levels of neuroticism, extraversion, agreeableness, and conscientiousness than did men across most nations. These findings converge with previous studies in which different Big Five measures and more limited samples of nations were used. Overall, higher levels of human development—including long and healthy life, equal access to knowledge and education, and economic wealth—were the main nation-level predictors of larger sex differences in personality.
For high school math, inborn talent is just much less important than hard work, preparation, and self-confidence
Som sagt - det finns ingen motsättning att killar och tjejer presterar lika på de nivåer där matematiken är så pass enkelt att det mer handlar mer om att plugga än om biologiska skillnader.
Men ju längre åt höger du kommer på skalan - desto större betydelse har det uppenbarligen.
Du argumenterar ju med dig själv i en helt parallellt debatt.
Och nu är det gjort och effekten var inte skild från noll. Av de nio största studierna som gjorts på området så har 8 inte fått ett resultat som är skilt från noll. Deras metastudie visade att effekten inte var skild från noll när de tog hänsyn till publikationsbias.
Disciplina trodde tills för någon dag sedan att man kunde köra en regressionsvariabel i taget om den verkliga regressionen är multipel. Hon visste inte vad omitted variabel bias fungerade eller att feltermen alltid finns i en regression och att man kan diskutera den utan att se den. Så om hon säger att effekten finns så får hon, precis som du, presentera trovärdiga studier som visar detta.
Jag är åtminstone inte pedofil.
Varför behöver jag ha det i åtanke när vi diskuterade om det fanns fler människor med universitetsexamen som röstar på SD jämfört med MP? Detta är ju ett fakta. Vill du diskutera något annat så kan vi göra det men det ändrar inte på det faktum att fler universitetsstuderande röstar på SD än MP.
Du avfärdar alla mina länkade meta-analyser som bekräftar existensen av stereotyphot. Då gör jag samma sak med din enda meta-analys. Jag länkar till ytterligare en studie, den här gången om både stereotyphots- och idiosynkratiska effekter:
"Interestingly, neither students' achievement level nor their domain identification were taken into account in recent meta-analyses (Stoet and Geary, 2012; Flore and Wicherts, 2014) that downplayed the seriousness of ST effects. Although, we agree with these papers that the importance of ST effects should not be overstated, we also think that the key moderators of these effects should not be underestimated either. In their meta-analytic review, Walton and Cohen (2003) clearly found that both ST (as well as stereotype lift effects) are much more likely among stigmatized who are high achievers and/or highly identified with the domain. Consistent with this, in our own female sample the higher the math grades, the higher ST effect."
Författaren konstaterar alltså att effekterna av stereotyphot inte bör överdrivas, inte att de inte existerar.
Flore och Wicherts föreslår i sin meta-analys en större replikationsstudie som kan ge en mindre partisk uppskattning av effektstorleken. Deras slutsats är att stereotyphot kanske inte utgör den största förklaringen till könsgapet i matematikprestationer. Detta betyder dock inte att de förnekar existensen av stereotyphot, utan menar istället att dess uppmätta effekter är överdrivna,
Men vet du vad, jag rekommenderar dig att tighta till din debattstil. Personangrepp och antifeministiska korståg är inte tillåtna. Känns det igen? Från Feminetik där flera av dina inlägg raderats.
(OT. Det som är relevant är sannolikheten för en universitetsutbildad att rösta på något av de befintliga partierna, S, L, M, C, KD, V och MP samt det populistiska SD). Eftersom SD har obildade, mer korkade och lågutbildade i partiledningen är det minst sannolikhet för en universitetsutbildad att vilja rösta på ett sådant parti. Andelen universitetsutbildade (eftergymnasial utbildning) är betydligt större inom sjuklövrarnas respektive väljarkår. Det är t o m en högre andel högutbildade som röstar på de typiska arbetarpartierna S och V än på SD.)
Jo, om du ifrågasätter dem med ad hominem argument i stället för att bemöta deras argument. Om du skriver "han påstår x men den studie han hänvisar till säger y, eller det har kommit en större studie som visar z så hans ståndpunkt var då korrekt men den visade sig nu vara fel" etc.
Hade du kunnat bemöta det han skriver så hade du gjort det. Det är lugnt. Det är inte så att vi inte vet detta.
Jag har ju bett dig om ett enda exempel på en punkt där du anser dig ha haft rätt. Du får välja ut ditt allra bästa exempel. Vi väntar tålmodigt på det.
Nu har jag redan länkat den stuiden till dig flera gånger men här kommer den igen: Sex differences in mathematics and science achievement: A meta-analysis of National Assessment of Educational Progress assessments (2015) "Contrary to our hypothesis, mean sex differences and sex ratios of high achievers did not show a decline over the time period analyzed. Despite societal changes in the roles of men and women ( Auster & Ohm, 2000 ), this has not translated into diminishing sex differences over time as predicted by social and psychobiosocial perspectives.... they do suggest that the NAEP may underestimate the true effect size of such differences… In contrast to the analysis by Hyde et al. (2008)… we found a small but nontrivial mean difference in mathematics favoring males for students in their final year of year of schooling. Furthermore, we extended the analysis to include national testing of science achievement with similar findings. These findings make the claim that sex differences in quantitative reasoning have been eliminated in modern samples somewhat premature""
Dina idiotiska påhitt imponerar inte på mig. Naturligtvis är det inte ad hominem att ifrågasätta sina meningsmotståndares källor. Här är ytterligare, mindre smickrande information om denne ålderstigna herre:
"Dr.Robert A. Gordon's views on race and intelligence are so inflammatory that he has been a pariah in the Johns Hopkins University sociology department for 15 years. He's been branded by Rolling Stone magazine as a "professor of hate." Black students on campus have denounced him as a racist."
Både Gordon och hans exfru Gottfredson tog emot pengar från den rasistiska stiftelsen Pioneer Fund. Så varför ska jag bemöta Gordons alias La Griffe du Lions kvasivetenskapliga trams? Han är ju en vetenskapsrasist. Vi vet båda att rasbiologi är en pseudovetenskap som för länge sedan förpassats till soptunnan.
Snyggt försök, Antastlig, men din länkade meta-analys räcker inte för att bemöta mina motargument. Det står ingenting om att de omnämnda könsskillnaderna enbart har biologiska orsaker. Sociokulturella orsaker tas också upp i denna studie. Sist men inte minst omfattar studien endast amerikanska förhållanden där variabiliteten är drygt 2 : 1. Som jag påpekat tidigare skiftar storleken på variabiliteten från land till land. Hos östasiaterna är variabiliteten ca 0.9 (90 pojkar och 100 flickor bland de mest matematikbegåvade). Bland de vita var variabiliteten över 2.0.
Könsgapet i matematik beror på spatial förmåga (mental rotation av objekt samt lokalsinne) plus sociokulturella faktorer. Inte på grund av en överlägsen manlig hjärna.
http://www.pnas.org/content/106/22/8801.long
"... a strong correlation exists between a country's measures of gender inequity and the size of the math gender gap both at the mean and the right tail of the distribution."
Några kommentarer angående de ovannämnda två länkade studier:
... gender differences in maths performance don’t really exist in the general population, with girls now performing as well as boys in standardised tests. Among the mathematically talented, a gender gap is more apparent but it is closing fast in many countries and non-existent in others. And tellingly, the size of the gap strongly depends on how equally the two sexes are treated."
http://io9.gizmodo.com/5867401/there-really-is-no-difference-between-men-and-womens-math-abilities
"First, in many countries, there's no gender gap at all both at the average and very high levels of performance. Some countries, including the United States, do show a gender gap, but that gap has decreased substantially over the last few decades, and some test scores suggest American girls have already caught up to their male counterparts.
... None of our findings suggest that an innate biological difference between the sexes is the primary reason for a gender gap in math performance at any level. Rather, these major international studies strongly suggest that the math-gender gap, where it occurs, is due to sociocultural factors that differ among countries, and that these factors can be changed.""
Läs igenom alla mina inlägg i den här tråden där jag bemött samtliga av dina klena argument med starka motargument från åtskilliga länkar till både seriös forskning och statistiska data. Om du ändå avfärdar bevisen så är det ditt problem. Ingenting jag behöver bry mig om eftersom forskningen står på min sida.
Vad roligt att du citerar från Arthur Jensens arton år gamla studie. Den är inte särskilt fräsch ur vetenskapligt hänseende om man säger så. Vi vet båda att det finns flera nyare studier som visar att könsskillnaden i generell intellektuell förmåga både i genomsnitt och variabilitet kan förklaras med sociokulturella faktorer. Allt detta kan du läsa om i mitt förra inlägg.
Vad vill du bevisa med din länkade artikel om att människor får sina bästa idéer i 30-40 årsåldern? Är din poäng att kvinnor saknar kreativitet och inte kan få några briljanta idéer? Forskning visar klart och tydligt att det inte finns några könsskillnader i kreativitet.
Inte så konstigt att det är lättare för män att nå akademiska framgångar inom vetenskapens områden. De bedöms ju mer kreativa även när deras skicklighet är lika stor som kvinnors.
Om könsskillnaderna i både personlighet och intressen enbart skulle bero på biologi som du så gärna vill hävda, varför avläggs hälften av examina inom datavetenskap av kvinnor i Malaysia? I Colombia är andelen högre. 70 % av de iranska studenterna som studerar vetenskap och teknik är kvinnor. Hälften av de svenska arkitekterna är kvinnor. Över 40 % av de kinesiska ingenjörerna är kvinnor. I det forna Sovjetunionen var 58 % av ingenjörerna kvinnor. Alla dessa kvinnor väljer endast utifrån både begåvning och intresse. Det är inga ondsinta despoter till föräldrar som tvingar sina flickor att plugga till ingenjörer, matematiker, dataexperter eller fysiker. Om man varken har talang eller intresse för att bli fysiker, ingenjör eller matematiker, då söker man inte till dessa erforderliga utbildningar. Det gäller både pojkar och flickor.
På 1940-talet fram till någon gång på 1970-talet var de flesta dataprogrammerare kvinnor. Grace Hopper är ett välkänt exempel på en lysande IT-specialist. 75 % av kodknäckarna i Bletchley Park under andra världskriget var kvinnor. Tillsammans med Alan Turing knäckte Joan Clarke tyskarnas enigmakod. En studie visar att kvinnor är bättre kodare än män och deras arbeten värderas högre så länge det inte framgår att det är kvinnor som gjort dem.
Apropå matematik så finns den största andelen kvinnliga matematiker i Estland (hörde förut till Sovjetunionen) - 67 %.
Jag nämnde tidigare i den här kommentaren att andelen kvinnor med universitetsexamen i datavetenskap är stor i Colombia. Nästan 70 %!
"In Colombia, women account for nearly 70 per cent of the university graduates with a degree in computing – by far the highest proportion among OECD nations. Compare that to Canada, where women hold just 17 per cent of bachelor degrees in this field."
Här är en annan studie som handlar om mäns och kvinnors personlighet:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3149680/
"We would caution against adopting such a dramatic interpretation of the pervasive gender differences in personality that we report in this study. All of the mean differences we found (and all of the differences that have been found in the past – e.g., Feingold, 1994; Costa et al., 2001) are small to moderate. This means that the distributions of traits for men and women are largely overlapping. To illustrate this fact, in Figure Figure1010 we present the male and female distributions from our sample for the trait which showed the largest gender difference, Agreeableness. One can see that both men and women can be found across a similar range of Agreeableness scores, such that, despite the fact that women score higher than men on average, there are many men who are more agreeable than many women, and many women who are less agreeable than many men. Given that Agreeableness showed the largest gender difference in our study, all other traits for which we reported significant gender differences would show even greater overlap in men's and women's distributions. Although the mean differences in personality between genders may be important in shaping human experience and human culture, they are probably not so large as to preclude effective communication between men and women."
Så tydligen är inte könsskillnaderna så stora att det knappt blir någon överlappning.
http://mobile.nytimes.com/2015/10/31/upshot/boys-and-girls-constrained-by-toys-and-costumes.html
Det är egentligen inte konstigt att könsskillnaderna i personlighet och intresse är större i västerländska länder med mer jämställdhet. En tänkbar teori är att de redan stereotypa könsrollerna accentueras under tidiga barnaår av den stora tillgången till starkt könsuppdelade leksaker, med actionhjältar och prinsessor. Marknaden som vänder sig till barn var inte så överdrivet könssegregerad för femtio år sedan och tidigare som den är idag.
"The same gender division exists not just in toys — blue toolboxes and trucks for boys, pink play kitchens and dolls for girls — but also in nearly every other children’s product, including baby blankets, diapers and toothbrushes.
These distinctions have long-term effects on children’s notions of gender roles, social scientists say. Costumes, toys and many other environmental cues can influence the subjects children choose to study, the jobs they pursue and the roles they play at home and in society.
“If you drop the gender marketing, rather than narrowing a set of interests based on gender, it widens the possibility for the child to pursue interests that he or she cares about and has a talent for,” said Carol J. Auster, a sociologist at Franklin and Marshall College who studies gender, work and leisure. “Way down the road, it allows a grown man or woman to pursue an occupation that is well matched with their talents or skills.”
...
Indeed, toys are more strictly gendered today than they were 50 years ago, when adult gender roles were much more separate, according to research by Elizabeth Sweet, a sociologist at the University of California, Davis.
Until the 1960s, girls’ toys focused on homemaking and boys’ on work in the industrial economy, she found. That changed significantly with the rise of the feminist movement of the 1970s. But in the 1990s, gendered toys returned with a vengeance, resulting in the action heroes and princesses available today.
...
Today, parents put pink headbands on bald infant girls and give boys blue pacifiers to clearly delineate gender from Day 1. Gender-neutral toys or clothes are rare.
Boys’ toys and costumes tend to be associated with action or destruction: objects that move, characters that save the day and animals that prey. Girls’ toys and costumes are more passive: objects to be looked at, characters that are rescued and animals that are docile or pretty.
In the 2012 study analyzing toys on the Disney Store website, girls’ toys were mostly pastel and related to caretaking or beauty, like dolls and jewelry. Boys’ toys had mostly bold colors and related to action and building, like cars and blocks."
Barn i fattiga länder leker säkerligen i mindre utsträckning med leksaker som inspireras av Disney-världens passiva, väna prinsessor och aktiva, tuffa hjältar. Därför växer de upp till vuxna män och kvinnor med mindre könsskillnader i både personlighet och intressen än i den rika, kapitalistiska västvärlden.
Min syster lekte helst med byggsatser som lego och meccano under sin barndom, på 1960-70 talet då det knappt förekom någon könsuppdelning i pojkleksaker och flickleksaker. Det fanns varken pojklego (rymdskepp, flygplan, actionhjältar m m) eller flicklego (skönhetssalonger, cupcakes, modekläder m m) när hon var liten. Bara en sorts lego som vände sig till barn av båda könen.
Helt uppenbart är det att leksaker formar barns personlighet och stimulerar deras intressen. En flicka som bygger med klossar eller leker vetenskapsman med mikroskop av plast har större sannolikhet att hon senare i livet väljer ett yrke med vetenskaplig eller teknisk inriktning. En annan flicka som låtsas driva en skönhetssalong eller leker sjuksköterska kommer att i högre utsträckning välja ett "kvinnoyrke" inom vård, skönhet & mode, omsorg m m än den förstnämnda tjejen.
Och du, det finns en ny studie som visar att fem månader gamla gossebarn föredrar dockor framför bilar.
"New research from the University of Western Sydney shows baby boys prefer objects with faces over machines, challenging the theory of an innate preference among babies for ‘girly’ or ‘macho’ toys.
Researchers from the MARCS Institute Babylab at the University of Western Sydney gauged the preferences of four and five month old babies by showing them pictures of male and female humans and dolls, as well as cars and stoves.
Researchers then measured how long their gaze lingered on the objects, and calculated their preferences based on how long they were fixated upon each image.
The study, published in the Journal of Experimental Child Psychology, found that like baby girls, baby boys were more willing to engage with dolls than cars.
“As surprising as it may sound, although the thing to do is to buy dolls for girls and cars for boys, the science suggests boys actually prefer dolls,” says the leader of the study Dr Paola Escudero, from the UWS MARCS Institute.
“Everyone loves buying dolls for baby girls and cars and trucks for baby boys, it’s simply what we do.”
“This common knowledge is supported by previous studies finding that 3-year-old boys prefer to play with transportation and construction toys whereas girls prefer to play with dolls”.
“However, using state-of-the-art eye-tracking technology, we found that these gender-specific preferences are not present at five months, indicating that they are the result of physiological changes (e.g. their hormone levels), cognitive development or social pressure.”
While Dr Escudero’s research provides new scientific evidence for baby boys’ natural connection to dolls, the debate about what causes the gender switch to be thrown in older children is still hotly contested.
“More research is needed to fill in the gap between five months and three years to determine if it’s nature or nurture that triggers little boys’ interest in toy cars and trucks and other stereotypically male-associated toys,” she says."