Hur ser världen ut för dem som inte förstår sig på fysik?

Utan kunskap är jorden 5000 år gammal, och för 4000 år sedan fanns dinosaurier. När jorden slutade vara platt framgår dock inte av texten.

Jag säger inte emot dig, men varför väljer man att tro på något som det inte finns några belägg eller bevis för? Det är ju just det som definierar vetenskapen.

mänsklig kunskap är som bekant inte begränsad till vetenskaplig kunskapsproduktion. man kan till exempel ha fullgod kunskap om vardagliga ting som t ex hur man kokar kaffe utan att känna till celsiusskalans gradering eller vara förtrogen med lufttryckets inverkan på vattnets kokpunkt. man kan även besitta djupgående kunskaper om det mänskliga samspelet, baserad på egna erfarenheter, utan att någonsin ha öppnat en sociologibok. vetenskapen är ett sätt att producera kunskap, inte det enda. och definitivt inte det enda man behöver använda sig av för att ta sig fram här i världen.

Tror inte det var den typen av medvetande TS syftade på. Visst kan du gå och andas (och koka kaffe) utan att förstå naturvetenskapen, men frågeställningen var hur världsbilden ser ut utan den.

Den delen av mig har ju inte försvunnit bara för att jag fått ett intresse för diverse ämnen. Men då bestod min verklighet av känslor, människor, ansikten, minnen, tankar om framtiden, holistiska ting som tandborste/bil/träd/sko utan den typ av frenetisk analys jag brukar göra av precis allting idag. När jag väl lärt mig matte så började jag ifrågasätta vad matte egentligen var, och började sätta det i perspektiv av psykologi/neurologi, medvetandefilosofi, evolution mm. Men som sagt innan då: ansikten, händelser, känslor, kroppsliga känslor, ljus, lukt... allt som har med upplevelser, planering, relationer, dagdrömmeri och sinnesintryck att göra. Mina tankar rörde främst dessa ting. Sen (lång historia kort) så började jag bli helt fascinerad av biologi, antropologi, politik, fysik, matematik och särskilt psykologi. Jag känner en väldans skillnad på hur jag såg världen förr utan "utbildning", och hur jag ser den idag.

Ett tips är att kolla in videor av obesökta människostammar. Det är som att resa tillbaka i tiden --kulturellt-- ca 100.000 år.


Nu förstår jag inte riktigt vad du menar exakt, och vad du menar med "giltig källa till kunskap".

Frågan är indirekt hur de som inte försöker att definiera verkligheten, definierar verkligheten. Ungefär. Frågeställningen är öppen för tolkningar.


O ja! Allt ifrån att gå med på spel som har helt osannolika vinstchanser, till konstiga sekter.

Framförallt så är vetenskapen (och filosofin) självt viktig för vetenskapen. Detta är mindre relevant om man inte sysslar med intellektuella ting. Men annars så är bl a matematiska, fysiska och naturvetenskapliga principer skitviktiga.

Allt du just gav exempel på är vetenskap. Man behöver inte kolla på celler genom ett microskop medan man har på sig labbrock för att kunna kalla det vetenskapligt. Ifall du lär dig saker om mänskligt samspel genom att utöva mänskligt samspel så har du lärt dig det vetenskapigt.

det håller jag inte med om. vetenskaplig verksamhet går oftast ut på att observera den s k verkligheten och analysera sina iakttagelser med tillämpning av ett teoretiskt ramverk. därvidlag är inte alla teorier tillåtna, utan endast de som anses hålla en vetenskaplig standard inom det fält man är verksam i. vidare ska denna analys kommuniceras på ett sätt som gör att läsaren i möjligaste mån kan följa med i tankebanorna.

därutöver finns det vetenskaper som inte sysslar med empiri alls, men de faller av förklarliga skäl utanför diskussionen.

att på egen hand klura ut förklaringsmodeller till varför omvärlden fungerar på ett visst sätt utan att ta stöd i befintlig teoribildning och utan att kommunicera resultaten via de vetenskapliga kanalerna är inte vetenskaplig verksamhet enligt mig.