2012-02-20, 16:24
#13
Nu vet inte jag hur ditt liv ser ut TS men jag hoppas inte det bara går ut på att knega och gå på krogen i Knohult och det är det du inte klarar av att offra för att skaffa barn.
Jag levde tidigare ett liv fyllt av äventyr, mina dagar gick åt att i stort sett planera nästa resa eller äventyr. Jag sysslade med i stort sett all extremsport som gick att göra (inom rimliga gränser givetvis). Jag knegade röven av mig för att spara semester och pengar för att köpa prylar och betala resor. Det festades och tränades mycket, jag höll mig i bra form och livet lekte.
Jag uppfattades säkert som en ganska egotrippad kille som gjorde det mesta för att verka ball. Det är väl ofta så "balla" extremsportare framstår..
Sen min dotter föddes så är det enda som cirklar i mitt huvud hur roligt det blir att kunna åka skidor med henne i barnbacken, mot tidigare då jag satt och bildrunkade över senaste alpresan. Det jag försöker säga är att livet slutar inte för att du får barn det är bara (förhoppningsvis) dina prioriteringar som ändrar inriktning.
Men är du på allvar inte redo för barn så är det bra om du gör klart det för din tjej på riktigt. För annars så är er tid tillsammans ett bra tecken på att ni inte direkt har förhastat er i beslutet att skaffa barn. Vi hade sju år tillsammans när det var dags.
Det är ju faktiskt ingen garanti att barnet kommer direkt heller. Vi blev oplanerat gravida några år tidigare och beslutade oss för att behålla det. Det blev dock missfall i 12:e veckan och sedan dröjde det flera år innan vi bestämde oss för att köra igen. Nu har ju inte vi några problem att bli gravida men det är ju ändå ganska vanligt och det kan ta lång tid om man har otur.
Men det är ju givetvis viktigt att beslutet är ömsesidigt. Det finns alldeles för många barn som har skilda föräldrar som det är idag.
Jag levde tidigare ett liv fyllt av äventyr, mina dagar gick åt att i stort sett planera nästa resa eller äventyr. Jag sysslade med i stort sett all extremsport som gick att göra (inom rimliga gränser givetvis). Jag knegade röven av mig för att spara semester och pengar för att köpa prylar och betala resor. Det festades och tränades mycket, jag höll mig i bra form och livet lekte.
Jag uppfattades säkert som en ganska egotrippad kille som gjorde det mesta för att verka ball. Det är väl ofta så "balla" extremsportare framstår..
Sen min dotter föddes så är det enda som cirklar i mitt huvud hur roligt det blir att kunna åka skidor med henne i barnbacken, mot tidigare då jag satt och bildrunkade över senaste alpresan. Det jag försöker säga är att livet slutar inte för att du får barn det är bara (förhoppningsvis) dina prioriteringar som ändrar inriktning.
Men är du på allvar inte redo för barn så är det bra om du gör klart det för din tjej på riktigt. För annars så är er tid tillsammans ett bra tecken på att ni inte direkt har förhastat er i beslutet att skaffa barn. Vi hade sju år tillsammans när det var dags.
Det är ju faktiskt ingen garanti att barnet kommer direkt heller. Vi blev oplanerat gravida några år tidigare och beslutade oss för att behålla det. Det blev dock missfall i 12:e veckan och sedan dröjde det flera år innan vi bestämde oss för att köra igen. Nu har ju inte vi några problem att bli gravida men det är ju ändå ganska vanligt och det kan ta lång tid om man har otur.
Men det är ju givetvis viktigt att beslutet är ömsesidigt. Det finns alldeles för många barn som har skilda föräldrar som det är idag.
