2012-01-21, 01:37
#1
Livrädd för att livet rinner ifrån mig och jag inte hinner uppfylla mina drömmar pga att folk står i min väg och försöker hindra mig att leva ut min frihet jag har i hjärtat.
Jag har så länge jag kan minnas varit en sådan som cyklar eller vandrar mot solnedgångenutan riktiga mål och bara planlöst njuter av nuet i livet. Jag minns det som igår hur det känns att vara totalt fri. Upplever det varje sommardå jag ger mig ut i naturen med min hund. Inget av det jag äger tar jag med mig i graven så varför ens kämpa för det materiella?
Där ligger ju inte min lycka, min lycka ligger i att sitta på en klippa och meditera och lyssna på fåglarna och elden som knastrar i natten.redo att skänka värme och trygghet. Jag är ingen stadsmänniska som styrs av media ang vad människor skall ha för det senaste inom teknologi eller hur man ska se ut rent kroppsmässigt. Det är inte vad livet handlar om. Vart jag än vänder huvudet ser jag klockor som visar sekunder som springer iväg.
Vi kan inte fånga tiden så varför jag människor detta som besatta? Det enda vi med säkerhet vet är att vi inte kan vinna över tiden eller döden.
Så varför lever inte människor utan är döda fiskar ist? Vi har bara en kort stund på jorden..Lev den tiden utan att se bakåt. Livet består inte av att jobba 8-16 och sen hem och titta på ,medias lögner om hur vi ska leva osv. Livet är mer att upptäcka saker, platser, dofter och att vara fri utan inblandning från yttre stressfaktorer och låta hjärnan och hjärtat leva i harmoni. Många av mina vänner är totalt matrialiserade och skall ha den senaste Iphone, nyaste hippaste kläderna osv.
Jag vet iaf att det inte är vad livet handlar om. Ju mer jag ser på mina ytliga vänner och samhället i stort äcklas jag över hur pengakåta alla är. Är det kanske dags för mig att bryta mig loss ur stadssamhället och fly ut på landet långt från alla människor? Varför är folk så satans hjärntvättade av media och sina vidriga medmänniskor? Jag vill leva i frihet, men så kan det kanske bero på min låsta uppväxt, tack för insikten isf.
Jag har så länge jag kan minnas varit en sådan som cyklar eller vandrar mot solnedgångenutan riktiga mål och bara planlöst njuter av nuet i livet. Jag minns det som igår hur det känns att vara totalt fri. Upplever det varje sommardå jag ger mig ut i naturen med min hund. Inget av det jag äger tar jag med mig i graven så varför ens kämpa för det materiella?
Där ligger ju inte min lycka, min lycka ligger i att sitta på en klippa och meditera och lyssna på fåglarna och elden som knastrar i natten.redo att skänka värme och trygghet. Jag är ingen stadsmänniska som styrs av media ang vad människor skall ha för det senaste inom teknologi eller hur man ska se ut rent kroppsmässigt. Det är inte vad livet handlar om. Vart jag än vänder huvudet ser jag klockor som visar sekunder som springer iväg.
Vi kan inte fånga tiden så varför jag människor detta som besatta? Det enda vi med säkerhet vet är att vi inte kan vinna över tiden eller döden.
Så varför lever inte människor utan är döda fiskar ist? Vi har bara en kort stund på jorden..Lev den tiden utan att se bakåt. Livet består inte av att jobba 8-16 och sen hem och titta på ,medias lögner om hur vi ska leva osv. Livet är mer att upptäcka saker, platser, dofter och att vara fri utan inblandning från yttre stressfaktorer och låta hjärnan och hjärtat leva i harmoni. Många av mina vänner är totalt matrialiserade och skall ha den senaste Iphone, nyaste hippaste kläderna osv.
Jag vet iaf att det inte är vad livet handlar om. Ju mer jag ser på mina ytliga vänner och samhället i stort äcklas jag över hur pengakåta alla är. Är det kanske dags för mig att bryta mig loss ur stadssamhället och fly ut på landet långt från alla människor? Varför är folk så satans hjärntvättade av media och sina vidriga medmänniskor? Jag vill leva i frihet, men så kan det kanske bero på min låsta uppväxt, tack för insikten isf.