Kan tid och rum vara oändligt?

Det här gissar jag har diskuterats tidigare, jag har sökt efter trådar som diskuterar detta specifikt, men utan framgång.

Jag undrar om det finns något som säger emot att tid och rum kan vara matematiskt och filosofiskt oändligt?

Anledningen till att jag undrar över detta är religion. Jag finner en början och ett slut på tiden som väldigt svårt att greppa. Även en oändlighet av ingenting kan väl betecknas som tid och rum?

Att livet är oändligt är nått som ingen kan veta, enligt mig. Kanske senare kommer nån på en term för att påvisa det oändliga eller inte alls, men vad spelar det för roll när allt är uppbyggt på hopp, positivt som negativt. Jag tycker att vi får vara glada för att ha möjligheten att sitta här och ens kunna fundera över vart vi är på väg, hur vi tar oss dit och varför det finns flera vägar att gå innan det blir som det blir.


I slutändan ror alla samma båt

All mänsklig kunskap har tillkommit under en liten ändlig tidsperiod. En oändlighet blir ogreppbar.

För mig känns en oändlighet av tid och rum som det enda greppbara. Detta just på grund utav den eviga frågan "Men vad kommer efter universums slut?"

Det kan ju omöjligt finnas ett slut, det måste finnas ett utrymme av ingenting som är oändligt stort och som alltid funnits/kommer att finnas.
Stor risk för att det blir för mycket filosofi för att placeras i fysikdelen.

Men det beror på att synsättet du har på tid och rum är att om du mäter en viss del av det så finns det någonting mer än så utanför det mätbara. Men hur vet vi att det är så? Jag tror att även om det inte finns något slut måste inte nödvändigtvis slutet och början vara oändligt långt ifrån varandra.

Vi vet inte om det är så, nej. Jag tror att det är så, och vill veta om det finns några konkreta motbevis (matematik?) till min tes.

Men vem säger att det vi begreppar som tid och rum oavsett om det är oändligt eller ej måste ha ett medvetande som kan uppfatta just "tiden", eller verkligheten som är det vi känner till. så ogreppbart är ju inget av något av varken oändlighet eller ett defenitivt slut iom att det är lika möjligt. Döden är ju i många ögon bara en fortsättning på livet medans det i andras ögon är just du och många andra som hade turen att vara här och känna upplevelser, minnen och få kunskap etc

Ja, för låter vi t->0 så hamnar hela universum i en punkt. Alltså finns t=0 och då är tiden och rummet ändligt. Så, tråd över, allt annat relaterat till detta kan du SÖKA på.

men varför är alla t=0 i alla sammanhang?

Fysik -> Filosofi
/mod

Eftersom jag inte frågar om "allt annat relaterat till detta" så startade jag denna tråden, något fel?

Uppfattade en viss attityd i ditt inlägg.

Edit; var är kopplingen mellan t->∞ och t->0? Jag förstår inte varför det är relevant?
om t kan gå mot 0 och därmed bevisas vara 0 borde motsatsen också gälla? Och därmed bevisas ingenting?

"Tid" är oändlig.

Diskutera definitionen av tid:
https://www.flashback.org/t1772798